Inloggning

För att börja arbeta måste man förmodligen först öppna en session genom att ge sitt användarnamn och lösenord. Programmet login(1) startar nu ett skal (kommandotolk) för en. I fallet en grafisk inloggning får man en skärm med menyer eller ikoner och ett musklick kommer starta ett skal i ett fönster. Se även xterm(1).

Skalet

Man skriver kommandon till skalet, kommandotolken. Det är inte inbyggt, utan bara just ett program och man kan ändra sitt skal. Alla har sin egen favorit. Standardskalet heter sh. Se även ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), zsh(1).

En session kan se ut så här:

knuth login: aeb
Password: ********
$ date
tis  6 aug 2002 23:50:44 CEST
$ cal
    augusti 2002   
må ti on to fr lö sö
          1  2  3  4
 5  6  7  8  9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  
$ ls
bin  tel
$ ls -l
total 2
drwxrwxr-x   2 aeb       1024  6 aug 23.51 bin
-rw-rw-r--   1 aeb         37  6 aug 23.52 tel
$ cat tel
maja    0501-1136285
peter   0136-7399214
$ cp tel tel2
$ ls -l
total 3
drwxr-xr-x   2 aeb       1024  6 Aug 23.51 bin
-rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.52 tel
-rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.53 tel2
$ mv tel tel1
$ ls -l
total 3
drwxr-xr-x   2 aeb       1024  6 Aug 23.51 bin
-rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.52 tel1
-rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.53 tel2
$ diff tel1 tel2
$ rm tel1
$ grep maja tel2
maja    0501-1136285
$

Skriver man Control-D här avslutas sessionen.

Tecknet $ här var kommandoprompten — det är skalets sätt att indikera att det är redo för nästa kommando. Prompten kan anpassas på många sätt, och man kan inkludera saker som användarnamn, maskinnamn, aktuell katalog, tiden, och så vidare. En tilldelning PS1="Vad sedan, mästare? " skulle ändra prompten som indikerat.

Vi ser att det finns kommandona date (som ger datum och tid) och cal (som ger en kalender).

Kommandot ls listar innehållet i den aktuella katalogen — det talar om vilka filer man har. Med en flagga -l ger det en lång listning, som inkluderar ägare och storlek och datum på filen, och rättigheterna folk har att läsa och/eller ändra filen. Till exempel är här filen ”tel” 37 byte lång, ägd av aeb och ägaren kan läsa och skriva den, andra kan bara läsa den. Ägare och rättigheter kan ändras med kommandona chown och chmod.

Kommandot cat visar innehållet i en fil. (namnet kommer från ”concatenate and print” (”konkatenera och skriv ut”): alla filer som ges som parametrar konkaterneras och skickas till ”standard ut” (se stdout(3)), i det här fallet terminalskärmen.)

Kommandot cp (från ”copy”, kopiera) kopierar en fil.

Kommandot mv (från ”move”, flytta), å andra sidan byter bara namn på den.

Kommandot diff listar skillnaderna mellan två filer. Här blev det ingen utskrift eftersom det inte var några skillnader.

Kommandot rm (från ”remove”, ta bort) raderar filen, och var försiktig! Den är borta. Det finns ingen papperskorg eller liknande. Raderad betyder förlorad.

Kommandot grep (från ”g/re/p”) hittar förekomster av en sträng i en eller flera filer. Här hittar den Majas telefonnummer.

Sökvägsnamn och den aktuella katalogen

Filer bor i ett stort träd, filhierarkin. Var och en har ett sökvägsnamn som beskriver vägen från roten av trädet (som kallas /) till filen. Till exempel kan ett sådant fullständigt sökvägsnamn vara /home/aeb/tel. Att alltid använda fullständiga sökvägsnamn skulle vara opraktiskt, och namnet på en fil i den aktuella katalogen kan förkortas genom att bara ange den sista komponenten. Det är därför /home/aeb/tel kan förkortas till tel när den aktuella katalogen är /home/aeb.

Kommandot pwd skriver ut den aktuella katalogen.

Kommandot cd byter den aktuella katalogen.

Prova omväxlande kommandona cd och pwd och utforska användningen av cd: ”cd”, ”cd .”, ”cd ..”, ”cd /” och ”cd ~”.

Kataloger

Kommandot mkdir skapar en ny katalog.

Kommandot rmdir tar bort en katalog om den är tom, och klagar annars.

Kommandot find (med en ganska barock syntax) hittar filer med ett angivet namn eller andra egenskaper. Till exempel skulle ”find . -name tel” hitta filen tel med utgångspunkt från den aktuella katalogen (som kallas .). Och ”find / -name tel” skulle göra detsamma, men starta från roten av trädet. Stora sökningar på multi-GB-diskar kan vara tidskrävande, och det kan vara bättre att använda locate(1).

Diskar och filsystem

Kommandot mount kopplar filsystemet som finns på någon disk (eller diskett eller CDROM eller så) till den stora filsystemshierarkin. Och umount kopplar loss det igen. Kommandot df talar om för en hur mycket av disken som fortfarande är ledigt.

Processer

På ett UNIX-system kör många användar- och systemprocesser samtidigt. Den man talar med kör i förgrunden, de andra i bakgrunden. Kommandot ps visar vilka processer som är aktiva och vilka nummer dessa processer har. Kommandot kill gör att man kan bli av med dem. Utan någon flagga är detta en vänlig begäran: var snäll och försvinn. Och ”kill -9” följt av numret på processen är ett omedelbart dödande. Förgrundsprocesser kan ofta även dödas genom att skriva Control-C.

Hämta information

Det finns tusentals kommandon, vart och ett med många flaggor. Traditionella kommandon dokumenteras på manualsidor, (som denna), så att kommandot ”man kill” dokumenterar användningen av kommandot ”kill” (och ”man man” dokumenterar kommandot ”man”). Programmet man skickar texten genom någon bläddrare, vanligen less. Tryck mellanslag för att få fram nästa sida, tryck q för att avsluta.

I dokumentation är det brukligt att referera till manualsidor genom att ge namnet av avdelningsnumret, som i man(1). Manualsidor är koncisa, och gör att man snabbt kan hitta någon detalj man glömt. För nybörjare är en introduktionstext med fler exempel och förklaringar användbar.

Många GNU/FSF-program tillhandahålls med info-filer. Skriv ”info info” för en introduktion om användningen av programmet info.

Speciella ämnen behandlas ofta i HOWTO:er. Titta i /usr/share/doc/howto/en och använd en bläddrare om man hittar HTML-filer där.