intro(1) General Commands Manual intro(1) NAMN intro -- introduktion till anvandarkommandon BESKRIVNING Avsnitt 1 av manualen beskriver anvandarkommandon och verktyg, till exempel, filhanteringsverktyg, skal, kompilatorer, webblasare, fil- och bildvisare och redigerare, och sa vidare. NOTERINGAR Linux ar en smak av UNIX, och som en forsta approximation fungerar alla anvandarkommandon under UNIX precis likadant under Linux (och FreeBSD och manga andra UNIX-liknande system.) Under Linux finns det GUI:n (graphical user interfaces, grafiska anvandargranssnitt), dar man kan peka och klicka och dra, och forhoppningsvis far saker gjorda utan att forst lasa mangder av dokumentation. Den traditionella UNIX-miljon ar ett CLI (command line interface, kommandoradsgranssnitt), dar man skriver kommandon for att tala om for datorn vad den skall gora. Det ar snabbare och kraftfullare, men kraver att man tar reda pa vilka kommandona ar. Nedan ar ett minimum for att borja. Inloggning For att borja arbeta maste man formodligen forst oppna en session genom att ge sitt anvandarnamn och losenord. Programmet login(1) startar nu ett skal (kommandotolk) for en. I fallet en grafisk inloggning far man en skarm med menyer eller ikoner och ett musklick kommer starta ett skal i ett fonster. Se aven xterm(1). Skalet Man skriver kommandon till skalet, kommandotolken. Det ar inte inbyggt, utan bara just ett program och man kan andra sitt skal. Alla har sin egen favorit. Standardskalet heter sh. Se aven ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), zsh(1). En session kan se ut sa har: knuth login: aeb Password: ******** $ date tis 6 aug 2002 23:50:44 CEST $ cal augusti 2002 ma ti on to fr lo so 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 $ ls bin tel $ ls -l total 2 drwxrwxr-x 2 aeb 1024 6 aug 23.51 bin -rw-rw-r-- 1 aeb 37 6 aug 23.52 tel $ cat tel maja 0501-1136285 peter 0136-7399214 $ cp tel tel2 $ ls -l total 3 drwxr-xr-x 2 aeb 1024 6 Aug 23.51 bin -rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.52 tel -rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.53 tel2 $ mv tel tel1 $ ls -l total 3 drwxr-xr-x 2 aeb 1024 6 Aug 23.51 bin -rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.52 tel1 -rw-r--r-- 1 aeb 37 6 Aug 23.53 tel2 $ diff tel1 tel2 $ rm tel1 $ grep maja tel2 maja 0501-1136285 $ Skriver man Control-D har avslutas sessionen. Tecknet $ har var kommandoprompten -- det ar skalets satt att indikera att det ar redo for nasta kommando. Prompten kan anpassas pa manga satt, och man kan inkludera saker som anvandarnamn, maskinnamn, aktuell katalog, tiden, och sa vidare. En tilldelning PS1="Vad sedan, mastare? " skulle andra prompten som indikerat. Vi ser att det finns kommandona date (som ger datum och tid) och cal (som ger en kalender). Kommandot ls listar innehallet i den aktuella katalogen -- det talar om vilka filer man har. Med en flagga -l ger det en lang listning, som inkluderar agare och storlek och datum pa filen, och rattigheterna folk har att lasa och/eller andra filen. Till exempel ar har filen "tel" 37 byte lang, agd av aeb och agaren kan lasa och skriva den, andra kan bara lasa den. Agare och rattigheter kan andras med kommandona chown och chmod. Kommandot cat visar innehallet i en fil. (namnet kommer fran "concatenate and print" ("konkatenera och skriv ut"): alla filer som ges som parametrar konkaterneras och skickas till "standard ut" (se stdout(3)), i det har fallet terminalskarmen.) Kommandot cp (fran "copy", kopiera) kopierar en fil. Kommandot mv (fran "move", flytta), a andra sidan byter bara namn pa den. Kommandot diff listar skillnaderna mellan tva filer. Har blev det ingen utskrift eftersom det inte var nagra skillnader. Kommandot rm (fran "remove", ta bort) raderar filen, och var forsiktig! Den ar borta. Det finns ingen papperskorg eller liknande. Raderad betyder forlorad. Kommandot grep (fran "g/re/p") hittar forekomster av en strang i en eller flera filer. Har hittar den Majas telefonnummer. Sokvagsnamn och den aktuella katalogen Filer bor i ett stort trad, filhierarkin. Var och en har ett sokvagsnamn som beskriver vagen fran roten av tradet (som kallas /) till filen. Till exempel kan ett sadant fullstandigt sokvagsnamn vara /home/aeb/tel. Att alltid anvanda fullstandiga sokvagsnamn skulle vara opraktiskt, och namnet pa en fil i den aktuella katalogen kan forkortas genom att bara ange den sista komponenten. Det ar darfor /home/aeb/tel kan forkortas till tel nar den aktuella katalogen ar /home/aeb. Kommandot pwd skriver ut den aktuella katalogen. Kommandot cd byter den aktuella katalogen. Prova omvaxlande kommandona cd och pwd och utforska anvandningen av cd: "cd", "cd .", "cd ..", "cd /" och "cd ~". Kataloger Kommandot mkdir skapar en ny katalog. Kommandot rmdir tar bort en katalog om den ar tom, och klagar annars. Kommandot find (med en ganska barock syntax) hittar filer med ett angivet namn eller andra egenskaper. Till exempel skulle "find . -name tel" hitta filen tel med utgangspunkt fran den aktuella katalogen (som kallas .). Och "find / -name tel" skulle gora detsamma, men starta fran roten av tradet. Stora sokningar pa multi-GB-diskar kan vara tidskravande, och det kan vara battre att anvanda locate(1). Diskar och filsystem Kommandot mount kopplar filsystemet som finns pa nagon disk (eller diskett eller CDROM eller sa) till den stora filsystemshierarkin. Och umount kopplar loss det igen. Kommandot df talar om for en hur mycket av disken som fortfarande ar ledigt. Processer Pa ett UNIX-system kor manga anvandar- och systemprocesser samtidigt. Den man talar med kor i forgrunden, de andra i bakgrunden. Kommandot ps visar vilka processer som ar aktiva och vilka nummer dessa processer har. Kommandot kill gor att man kan bli av med dem. Utan nagon flagga ar detta en vanlig begaran: var snall och forsvinn. Och "kill -9" foljt av numret pa processen ar ett omedelbart dodande. Forgrundsprocesser kan ofta aven dodas genom att skriva Control-C. Hamta information Det finns tusentals kommandon, vart och ett med manga flaggor. Traditionella kommandon dokumenteras pa manualsidor, (som denna), sa att kommandot "man kill" dokumenterar anvandningen av kommandot "kill" (och "man man" dokumenterar kommandot "man"). Programmet man skickar texten genom nagon bladdrare, vanligen less. Tryck mellanslag for att fa fram nasta sida, tryck q for att avsluta. I dokumentation ar det brukligt att referera till manualsidor genom att ge namnet av avdelningsnumret, som i man(1). Manualsidor ar koncisa, och gor att man snabbt kan hitta nagon detalj man glomt. For nyborjare ar en introduktionstext med fler exempel och forklaringar anvandbar. Manga GNU/FSF-program tillhandahalls med info-filer. Skriv "info info" for en introduktion om anvandningen av programmet info. Speciella amnen behandlas ofta i HOWTO:er. Titta i /usr/share/doc/howto/en och anvand en bladdrare om man hittar HTML-filer dar. SE AVEN ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), locate(1), login(1), man(1), xterm(1), zsh(1), wait(2), stdout(3), man-pages(7), standards(7) OVERSATTNING Den svenska oversattningen av denna manualsida skapades av Goran Uddeborg Denna oversattning ar fri dokumentation; las GNU General Public License Version 3 eller senare for upphovsrattsvillkor. Vi tar INGET ANSVAR. Om du hittar fel i oversattningen av denna manualsida, skicka ett mail till . Linux man-pages 6.06 31 oktober 2023 intro(1)