TOP(1) Anvandarkommandon TOP(1) NAMN top -- visa Linuxprocesser SYNOPSIS top [flaggor] BESKRIVNING Programmet top visar en dynamisk vy av det korande systemet i realtid. Det kan visa sammanfattande information om systemet liksom en lista over processer eller tradar som for narvarande hanteras av Linuxkarnan. Typerna av sammanfattande systeminformation som visas och typerna, ordningen och storleken pa informationen som visas for processer ar anvandarkonfigurerbart och den konfigurationen kan bevaras mellan omstarter. Programmet ger ett begransat interaktivt granssnitt for processhantering saval som ett mycket mer omfattande granssnitt for personlig konfiguration -- omfattande dess funktion i alla avseenden. Och medan top rereras genomgaende i detta dokument star det dig fritt att kalla programmet vad du vill. Det nya namnet, mojligen ett alias, kan sedan avspeglas i tops fonster och anvadas nar man laser och skriver en konfigurationsfil. OVERSIKT Dokumentation Aterstaende innehallsforteckning OVERSIKT Funktion Linux minnestyper 1. KOMMANDORADSflaggor 2. SAMMANFATTNINGSvisning a. UPPETID och LASTgenomsnitt b. UPPGIFTER och CPU-tillstand c. MINNESanvandning 3. FALT-/Kolumnvisning a. BESKRIVNINGAR av falt b. HANTERING av falt 4. INTERAKTIVA kommandon a. GLOBALA kommandon b. SAMMANFATTNINGSOMRADETS kommandon c. UPPGIFTSOMRADETS kommandon 1. Utseende 2. Innehall 3. Storlek 4. Sortering d. FARGavbildning 5. ALTERNATIVA SKARMARS utseende a. FONSTERoversikt b. KOMMANDON for fonster c. RULLA ett fonster d. SOKA i ett fonster e. FILTRERA i ett fonster 6. FILER a. PERSONLIG konfigurationfil b. LAGGA TILL INSPEKTIONSposter c. SYSTEMkonfigurtionsfil d. SYSTEMbegransningsfil 7. MILJOVARIABLER 8. DUMMA TRICK-exempel a. Karnmagi b. Studsande fonster c. Den stora fagelns fonster d. Den gamla forvaxlingen 9. FEL, 10. SE aven Funktion Nar top kor ar de tva viktigaste tangenterna hjalptagenten (h eller ?) och avslutningstangenten ("q"). Alternativt kan du helt enkelt anvanda den traditionella avbrottstangenten (^C) nar du ar klar. Nar det startas for forsta gangen kommer du fa se dessa traditionella elementen pa hvudskarmen i top: 1) sammanfattningsomrade; 2) falt-/kolumnhuvud; 3) uppgiftsomrade. Var och en av dessa kommer utforskas i avsnitten som foljer nedan. Det finns aven en inmatnings-/meddelanderad mellan sammanfattnigsomradet och kolumhuvudet som inte behover nagon ytterligare forklaring. Huvudskarmen for top ar i allmanhet val anpassningsbar till andringar av terminalens dimensioner under X-Windows. Andra skarmar hos top kan vara det i mindre utstrackning, sarskilt de med statisk text. Det beror dock i slutanden pa just din fonsterhanterare och terminalemulator. Det kan finnas tillfallen nar deras vy av terminalstorleken och det aktuella innehallet skiljer fran tops vy, vilket alltid baseras pa operativsystemanrop. Efter en storleksandringsatgard, om en top-skarm blir trasig, forefaller ofullstandig eller i oordning kommer att helt enkelt skriva nagot harmlost som ett interpunktionstecken eller markorrorelsetangent vanligen att aterstalla den. I extrema fall kommer foljande sekvens nastan sakert gora det: tgt/kmd syfte ^Z gor uppehall for top fg ateruppta top framtvinga om skarmomritning (om nodvandigt) Men om skarmen fortfarande ar trasig ar det ett steg till du kan prova. Infoga detta kommando efter att ha gjort uppehall i top men innan den aterupptas. tgt/kmd syfte reset aterstall dina terminalinstallningar Obs: bredden pa tops skarm kommer begransas till 512 positioner. Att visa alla falten kraver ungefar 250 tecken. Aterstaende skarmbredd allokeras vanligen till de variabla kolumnbredder som for narvarande ar synliga. Kolumner med variabel bredd, sasom KOMMANDO finns noterade i avsnitt 3a. BESKRIVNING av falt. Faktiskt utskriftsbredd kan aven paverkas av flaggan -w vilken diskuteras i avsnitt 1. KOMMANDORADSflaggor. Slutligen kraver vissa av tops skarmar eller funktioner anvandningen av markorforflyttningstangeter som standardpiltangenterna plus tangenterna Home, End, PgUp och PgDn. Om din terminal eller emulator inte tillhandahaller dessa tangenter ar foljande kombinationer godkanda som alternativ: tgt likvardig tangent Vanster alt + h Ned alt + j Upp alt + k Hoger alt + l Home alt + ctrl + h PgDn alt + ctrl + j PgUp alt + ctrl + k End alt + ctrl + l Piltangenterna upp och ned har speciell betydelse nar en radinatning avslutad med tangenten efterfragas. Dessa tangenter, eller deras alias, kan anvandas for att tidigare inmatningsrader vilka sedan kan redigeras och matas in igen. Det finns fyra ytterligare tangenter tillgangliga med radorienterad inmatning. tgt speciell betydelse Upp hamta tidigare strangar for omredigering Ned hamta nyare strangar eller radera hela raden Insert vaxla mellan lagena infoga och skriv over Delete tecknet tas bort vid markoren, ovriga flyttas till vanster Home hoppa till borjan av inmatningsraden End hoppa till slutet av inmatningsraden Linux minnestyper For vara syften finns det tre sorters minne, och en ar valfri. Den forsta ar fysiskt minne, en begransad resurs dar kod och data maste finnas nar det kors eller refereras. Nasta ar den valfria vaxlingsfilen dar andrat (smutsigt) minne kan sparas och senare hamtas tillbaka ifall for mycket efterfragan finns pa fysiskt minne. Slutligen har vi virtuellt minne, en nastan obegransad resurs som uppfyller foljande mal: 1. abstraktion, fran fran det fysiska minnets adresser/begransningar 2. isolering, varje process i en separat minnesrymd 3. delning, en viss mappning kan uppfylla flera behov 4. flexibilitet, tilldela en virtuell minnesadress till en fil Oavsett vilken av dessa former minnet kan ta hanteras alla som sidor (typiskt 4096 byte) men uttrycks som standard i top som KiB (kibibyte). Minnet som diskuteras under avsnittet "2c. MINNESanvandning" handlar om fysiskt minne och vaxlingsfil for systemet som en helhet. Minnet som gas igenom i avsnittet "3. FALT-/Kolumnvisning" omfattar alla tre minnestyperna, men for enskilda processer. For varje sadan process ar varje minnessida begransat till en vis kvadrant fran tabellen nedan. Bade fysiskt minne och virtuellt minne kan inkludera vilken som helst av de fyra, medan vaxlingsfilen endast inkluderar nr. 1 till 3. Minnet i kvadrant nr. 4 fungerar nar det andras som sin egen dedikerade vaxlingsfil. Privat | Delat 1 | 2 Anonymt . stack | . malloc() | . brk()/sbrk() | . POSIX shm* . mmap(PRIVATE, ANON) | . mmap(SHARED, ANON) -----------------------+---------------------- . mmap(PRIVATE, fd) | . mmap(SHARED, fd) Filstott . pgm/delade bibl | 3 | 4 Foljande kan hjalpa till med att tolka minnesvarden som visas pa processniva som skalbara kolumner och diskuteras under avsnitt "3a. BESKRIVNING av falt". %MIN - helt enkelt RES divederat med totalt fysiskt minne KOD - "pgm"-delen av kvadrant 3 DATA - hela kvadrant 1 del av VIRT plus alla explicit mmap:ade filstodda sidor i kvadrant 3 RES - vad som helst som tar upp fysiskt minne vilket, med borjan med Linux-4.5, ar summan ad de foljande tre falten: RSan - kvadrant 1-sidor, vilket inkluderar alla tidigare 3-sidor om de andras RSfb - kvadrant 3- och kvadrant 4-sidor RSdl - kvadrant 2-sidor RSla - delmangden av RES som inte kan vaxlas ut (oavsett kvadrant) DELT - delmangd av RES (exkluderar 1, inkluderar hela 2 & 4, delvis 3) VAXL - potentiellt vilken kvadrant som helst utom 4 ANV - helt enkelt summan av RES och SWAP VIRT - allt anvand och/eller reserverat (oavsett kvadrant) Obs: aven om programavbilder och delade bibliotek betraktas som privata hos en process kommer de raknas som delade (DELT) av karnan. 1. KOMMANDORADSflaggor Obligatoriska argument till langa flaggor ar obligatoriska aven for korta flaggor. Aven om det inte kravs kan likhetstecknet med endera formen av flaggan och blanktecken fore och/eller efter "=" ar tillatet. -b, --batch Startat top i satsvis lage, vilket kan vara anvandbart for att skicka utdata fran top till andra program eller till en fil. I detta lage kommer top inte acceptera indata och kor tills iterationsgransen du satt med kommandoradsflaggan "-n" eller tills den dodas. -c, --cmdline-toggle Startar top med det senast sparade "c"-tillstandet omvant. Alltsa, om top visade kommandorader kommer nu det faltet visa programnamn, och vice versa. Se det interaktiva kommandot "c" for ytterligare information. -d, --delay = SEK [.TIONDELAR] Anger fordrojningen mellan skarmuppdateringar, och asidosatter motsvarande varde i den personliga konfigurationsfilen eller uppstartsstandardvardet. Senare kan detta andras med de interaktiva kommandona "d" eller "s". Delar av sekunder respekteras, men ett negativt tal ar inte tillatet. I vilket fall som helst ar dock sadana andringar otillatna om top kor i Sakert lage, utom for root (om inte kommandoradsflaggan "s" anvandes). For ytterligare information om Sakert lage, se avsnittet 6d. SYSTEMbegransningsfil. -E, --scale-summary-mem = k | m | g | t | p | e Instruerar top att framtvinga sammanfattningsomrademinne att skalas som: k -- kibibyte m -- mebibyte g -- gibibyte t -- tebibyte p -- pebibyte e -- exbibyte Detta kan senare andras med kommandoflaggan "E". -e, --scale-task-mem = k | m | g | t | p Instruerar top att framtvinga uppgiftsomradesminne att skalas som: k -- kibibyte m -- mebibyte g -- gibibyte t -- tebibyte p -- pebibyte Detta kan senare andras med kommandoflaggan "e". -H, --threads-show Instruerar top att visa enskilda tradar. Utan denna kommandoradsflagga visas en sammanfattning av alla tradar i varje process. Detta kan senare andras med det interaktiva kommandot "H". -h, --help Visa anvandningshjalptext, avsluta sedan. -i, --idle-toggle Startar top med det senast sparade "i"-tillstandet omvant. Nar denna vaxel ar Av kommer uppgifter som inte har anvant nagon CPU sedan den senaste uppdateringen inte visas. For ytterligare information om denna vaxel se avsnittet 4c. UPPGIFTOMRADETS kommandon, STORLEK. -n, --iterations = ANTAL Anger det maximala antalet iterationer, eller ramar, top skall producera fore det avslutar. -O, --list-fields Denna flagga fungerar som en slags hjalp for flaggan -o som visas nedan. Den gor att top skriver ut vart och ett av de tillgangliga faltnamnen pa var sin rad, sedan avsluta. Sadana namn ar foremal for oversattningar enligt NLS (National Language Support, stod for nationella sprak). -o, --sort-override = FALTNAMN Anger namnet pa faltet enligt vilket uppgifter skall sorteras, oavsett vad somavspeglas i konfigurationsfilen. Man kan lagga till ett "+" eller "-" till filnamnet for att aven asidosatta sorteringsordningen. Ett inledande "+" kommer tvinga sortering hogt till lagt, medan ett "-" ser till att ordningen blir lagt till hogt. Denna flagga finns primart for att stodja automatisk/skriptad satsvis drift. -p, --pid = PID-LISTA (som: 1,2,3, eller -p1 -p2 -p3 ) Overvaka endast processer med angivna process-ID:n. Dock, nar det kombineras med tradlage ("H") kommer aven alla processer i tradgruppen (se TGID) for varje overvakad PID att visas. Denna flagga gan ges upp till 20 ganger, eller sa kan man ge en kommaavgransad lista med upp till 20 pid:ar. Att kombinera ihop bada metoderna ar tillatet. Ett pid-varde pa noll kommer tolkas som process-id:t pa programmet top sjalvt nar det har startat. Detta ar endast en kommandoradsflagga och skulle du vilja aterga till normal drift ar det nodvandigt att avsluta och starta om top -- ge endast nagot av dessa interaktiva kommandon: "=", "u" eller "U". Kommandoradsflaggorna "p", "u" och "U" ar omsesidigt uteslutande. -S, --accum-time-toggle Startar top med det senast sparade "S"-tillstandet omvant. Nar ackumulerad tid-lage ar Pa listas varje process med cpu-tiden som den och dess doda barn har anvant. Se det interaktiva kommandot "S" for ytterligare information om detta lage. -s, --secure-mode Startar top med sakert lage patvingat, aven for root. Detta lage ar mycket battre styrt genom en systemkonfigurationsfil (se avsnittet 6. FILER). -U, --filter-any-user = ANVANDARE (som: nummer eller namn) Visa endast processer med ett anvandar-id eller anvandarnamn som matchar det givna. Denna flagga mot alla anvandare (verklig, verksam, sparad eller filsystem). Att lagga till ett utropstecken ("!") till anvandar-id:t eller -namnet instruerar top att visa endast processer med anvandare som inte stammer med den angivna. Kommandoradsflaggorna "p", "U" och "u" ar omsesidigt uteslutande. -u, --filter-only-euser = ANVANDARE (som: nummer eller namn) Visa endast processer med ett anvandar-id eller anvandarnamn som som matchar den givna. Denna flagga matchar endast mot det verksamma anvandar-id:t. Att lagga till ett utropstecken ("!") till anvandar-id:t eller -namnet instruerar top att visa endast processer med anvandare som inte stammer med den angivna. Kommandoradsflaggorna "p", "U" och "u" ar omsesidigt uteslutande. -V, --version Visa versionsinformation, avsluta sedan. -w, --width [=KOLUMNER] I satsvis lage, nar det anvands utan argument kommer top formatera med anvandning av miljovariablerna COLUMNS= och LINES=, om de ar satta. Annars kommer bredden vara fixerad till de maximala 512 kolumnerna. Med ett argument kan utmatningsbredden minskas eller okas (upp till 512) men antalet rader betraktas som obegransat. I normalt visningslage, nar det anvands utan argument kommer top forsoka att formatera utmatningen med miljovariablerna COLUMNS= och LINES=, om de ar satta. Med ett argument kan utmatningsbredden bara minskas, inte okas. Oavsett om miljovariabler anvands eller ett argument till -w, nar man inte ar i satsvis lage, kan de faktiska terminaldimensionerna aldrig overskridas. Obs: utan anvandning av denna kommandoradsflagga baseras utmatningsbredden alltid pa terminalen i vilken top anropades oavsett om man kor i satsvis lage eller inte. -1, --single-cpu-toggle Startar top med den senast sparade Cpu-tillstandsdelen av sammanfattningsomradet omvant. Antingen kommer all cpu-information visas pa en ensam rad eller sa kommer varje cpu visas separat, beroende pa tillstandet hos kommandoflaggan for NUMA-nod ("2"). Se de interaktiva kommandona "1" och "2" for ytterligare information. 2. SAMMANFATTNINGSvisning Var och en av de foljande tre omradena styrs individellt genom en eller flera interaktiva kommandon. Se avsnittet 4b. SAMMANFATTNINGSOMRADETS kommandon for ytterligare information avseende dessa mojligheter. 2a. UPPETID och LASTgenomsnitts Detta avsnitt bestar av en enda rad som innehaller: program- eller fonsternamn, beroende pa visningslage aktuell tid och tiden som gatt sedan senaste start totalt antal anvandare systemlastsnitt over de senaste 1, 5 och 15 minuterna 2b. UPPGIFTER och CPU-tillstand Detta avsnitt bestar av minst tva rader. I en SMP-miljo kan ytterligare rader avspegla enskilda CPU-tillstandsprocentsatser. Rad 1 visar totalt antal uppgifter eller tradar, beroende pa tillstandet hos Tradlagesvaxeln. Den totalen ar vidare klassificerad som: korande; sovande; stoppade; zombier Rad 2 visar CPU-tillstandsprocentsatser baserat pa intervallet sedan den senaste uppdateringen. Som standard visas procentsatser for dessa individuella kategorier. Beroende pa karnversionen visas kanske inte faltet st. an : tid da icke nice:ade anvandarprocesser korts sy : tid da karnprocesser korts ni : tid da nice:ade anvandarprocesser korts ia : tid tillbringad i karnans inaktivetetshanterare va : tid vantande pa fullgord I/O ha : tid tillbringad med att betjana hardvaruavbrott ma : tid tillbringat med att betjana mjukvaruavbrott st : tid stulen fran denna vm av hypervisorn Vardet "sy" ovan avspeglar aven tiden som anvands till att kora en virtuell cpu for gastoperativsystem, inklusive dem med ett nice-varde. Utover den forsta uppgifts-/tradraden finns det alternativa CPU-visningslagen tillgangliga via 4-vagskommandoflaggan "t". De visar en forkortad sammanfattning som bestar av dessa element: a b c d %Cpu/er: 75.0/25.0 100[ ] Dar: a) ar "anvandarens" (an + ni) procent; b) ar "systemets" (wy + ha + ma + gaster) procent; c) ar den totala procenten; och d) ar en av tva visuella grafer av dessa representationer. Sadana grafer avspeglar aven separata "anvandar"- och "system"-delar. Om kommandoflaggan "4" anvands for att ge mer an tva cpu:er per rad kommer resultaten ytterligare forkortas och eliminera element a) och b). Dock avspeglas den informationen fortfarande i sjalva grafen under antagandet att farg ar aktivt eller, om inte, visas streck eller block. Se avsnittet 4b. SAMMANFATTNINGSOMRADETS kommandon for ytterligare information om kommandoradsflaggorna "t" och "4". 2c. MINNESanvandning Detta avsnitt bestar av tva rader som kan uttrycka varden i kibibyte (KiB) till exbibyte (EiB) beroende pa skalfaktorn med det interaktiva kommandot "E". Kallfalten fran filen /proc/meminfo visas i parenteser. Rad 1 avspeglar fysiskt minne, klassificerat som: totalt ( MemTotal ) fritt ( MemFree ) anv. ( MemTotal - MemAvailable ) buff/cache ( Buffers + Cached + SReclaimable ) Rad 2 avspeglar huvudsakligen virtuellt minne, klassificerat som: totalt ( SwapTotal ) fritt ( SwapFree ) anv. ( SwapTotal - SwapFree ) tillg ( MemAvailable, vilket ar fysiskt minne ) Vardet tillg pa rad 2 ar en uppskattning av fysiskt minne tillgangligt for att starta nya program, utan vaxling. Till skillnad mot faltet fritt forsoker det att ta hansyn till sid-cache och minnesskivor som kan begaras tillbaka direkt. Det ar tillgangligt i karna 3.14, emulerad med karnor 2.6.27+, och annars detsamma som fritt. I de alternativa minnesvisningslagena visas tva forkortade sammanfattningsrader som innehaler dessa elment: a b c GiB Minn: 18.7/15.738 [ ] GiB Vaxl: 0.0/7.999 [ ] Dar: a) ar procentsatsen anvant; b) ar det totalt tillgangliga; och c) ar en av tva visuella grafer over dessa representationer. I fallet fysiskt minne representerar procentsatsen det totala minus det uppskattade tillgangliga noterat ovan. Grafen "Minn" sjalv ar delad mellan den icke-cachade delen av anvant och det aterstaende minnet som inte i ovrigt raknas in av tillgangligt. Se avsnittet 4b. SAMMANFATTNINGSOMRADETS kommandon och kommandot "m" for ytterligare information om denna speciella 4-vagsvaxel. Denna tabell kan vara till hjalp i att tolka de skalade vardena som visas: KiB = kibibyte = 1024 byte MiB = mebibyte = 1024 KiB = 1 048 576 byte GiB = gibibyte = 1024 MiB = 1 073 741 824 byte TiB = tebibyte = 1024 GiB = 1 099 511 627 776 byte PiB = pebibyte = 1024 TiB = 1 125 899 906 842 624 byte EiB = exbibyte = 1024 PiB = 1 152 921 504 606 846 976 byte 3. FALT / kolumner 3a. BESKRIVNING av falt Listat nedan ar tops tillgangliga processfalt (kolumner). De visas i strikt ascii-alfabetisk ordning efter deras engelska namn. Man kan anpassa deras position och huruvida de visas eller inte med det interaktiva kommandot "f" (Falthantering). Alla falt kan valjas som sorteringsfalt, och man kan styra huruvida de soteras hogt-till-lagt eller lagt-till-hogt. For ytterligare information om sorteringsmojligheter se avsnittet 4c. UPPGIFTSOMRADETS kommandon, SORTERING. Falten relaterade till fysiskt minne eller virtuellt minne refererar "(KiB)" vilket ar visningslaget utan suffix. Sadana falt kan dock skalas fran KiB till PiB. Skalningen styrs via det interaktiva kommandot "e" eller etableras vid uppstart via en byggflagga. %CPU -- CPU-anvandning Uppgiftens andel av den forlupna CPU-tiden sedan den senaste uppdateringen, uttryckt som en procentsats av den totala CPU-tiden. I en miljo med sann SMP, om en process ar multitradad och top inte arbetar i tradlage, kan andelar storre an 100 % rapporteras. Man kan vaxla tradlage med det interaktiva kommandog "H". For multiprocessormiljoer galler aven att, om Irix-laget ar Av, kommer top kora i Solaris-lage dar en uppgifts cpu-anvandning delas med det totala antalet CPU:er. Man vaxlar Irix-/Solaris-lagen med det interaktiva kommandot "I". Obs: nar man kor i skogsvylage ("V") med barn infallda ("v") kommer detta falt aven inkludera CPU-tiden for dessa osynliga barn. Se avsnittet 4c. UPPGIFTSOMRADETS kommandon, INNEHALL for mer information om vaxlarna "V" och "v". %CUB -- CPU-utnyttjande Detta falt ar identiskt med %CUA nedan, forutom att procentsatsen aven avspeglar skordade barnprocesser. %CUA -- CPU-utnyttjande En uppgifts totala CPU-anvandning dividerat med den gangna kortiden, uttryckt som en procentsats. Om en process for narvarande visar hogt CPU-anvandande kan detta falt hjalpa till att avgora om sadant beteende ar normalt. Omvant, om en proces har lagt CPU-anvandande for narvarande kan %CUA avspegla hogre historiska behov over dess livstid. %MIN -- Minnesanvandning (RES) En uppgifts aktuella residenta andel av tillgangligt fysiskt minne. Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. AGID -- Autogruppidentifierare Autogruppidentifieraren som hor ihop med en process. Denna funktion fungerar tillsammans med CFS-schemalaggaren for att forbattra interaktiv skrivbordsprestanda. Nar /proc/sys/kernel/sched_autogroup_enabled ar satt skapas en ny autogrupp for varje ny session (se SID). Alla processer som avgrenats darefter i den sessionen arver medlemskapet i denna autogrupp. Karnan forsoker likafordela CPU-sykler over sadana grupper. Alltsa, en autogrupp med manga CPU-intensiva processer (t.ex. make -j) kommer inte att dominera en autogrupp med endast en eller tva processer. Nar -1 visas betyder det att denna information inte ar tillganglig. AGNI -- Autogruppens nice-varde Autogruppens nice-varde vilket paverkar schemalaggningen for alla processer e den gruppen. Ett negativt nice-varde betyder hogre prioritet, medan ett positivt nice-varde betyder lagre prioritet. KGNAMN -- Styrgruppsnamn Namnet pa kontrollgruppen vilken en process hor, eller "-" om inte tillampligt for den processen. Detta kommer typiskt vara den sista posten i den fullstandiga listan av kontrollgrupper som visas under nasta rubrik (KGRUPPR). Och liksom galler dar, har detta falt variabel bredd. KGRUPPR -- Styrgrupper Namnen pa kontrollgrupperna till vilken en process hor, eller "-" om inte tillampligt for den processen. Kontrollgrupper gor att man kan allokera resurser (cpu, minne, natverksbandbredd, etc.) bland installationsdefinierade grupper av processer. De mojliggor finkorning styrning av allokeringen, nekandet, prioriteringen, hanteringen och overvakningen av dessa resurser. Manga olika hierarkier av kgrupper kan finnas samtidigt pa ett system och varje hierarki ar kopplat till ett eller flera subsystem. Ett subsystem representerar en ensam resurs. Obs: Faltet KGRUPPR, till skillnad mot de flesta kolumner, har inte fast bredd. Nar det visas kommer det och alla andra kolumner med variabel bredd allokeras all aterstaende skarmbredd (upp till ett maximum 512 tecken). Trots det kan sadana falt med variabel bredd huggas av. Se avsnittet 5c. RULLA ett fonster for ytterligare information om hur man kommer at avhuggen data. KOD -- Kodstorlek (KiB) Mangden fysiskt minne som just nu agnat at korbar kod, aven kant som den residenta textmangdens storlek eller TRS. Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. KOMMANDO -- Kommandonamn eller kommandorad Visa kommandoraden som anvandes for att starta en uppgift eller namnet pa det tillhorade programmet. Man vaxlar mellan kommandorad och namn med "c", vilket ar bade en kommandoradsflagga och ett interaktivt kommando. Nar man har valt att visa kommandorader kommer processer utan en kommandorad som karntradar) visas med endast programnamnet i hakparentesr, som i detta exempel: [kthreadd] Detta falt kan aven paverkas av visningslaget skogsvy. Se det interaktiva kommandot "V" for ytterligare information om det laget. Obs: Faltet KOMMANDO, till skillnad mot de flesta kolumner, har inte fast bredd. Nar det visas kommer det och alla andra kolumner med variabel bredd allokeras all aterstaende skarmbredd (upp till ett maximum 512 tecken). Trots det kan sadana falt med variabel bredd huggas av. Detta galler sarskilt for detta falt nar kommandorader visas (det interaktiva kommandot interaktivt kommando). Se avsnittet 5c. RULLA ett fonster for ytterligare information om hur man kommer at avhuggen data. DATA -- Data- + stackstorlek (KiB) Mangden privat minne reserverat av en process. Detta ar aven kant aven kant som den residenta datamangdens storlek eller DRS. Sadant minne behover annu inte vara mappat till fysiskt minne (RES) men kommer alltid att inkluderas i mangden virtuellt minne (VIRT). Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. FORLUP. -- Forlupen kortid Tidsatgangen sedan en process startades. Alltsa, den senast startade uppgiften kommer visa det minsta tidsintervallet. Vardet kommer uttryckas som "HH,MM" (timmar,minuter) men ar foremal for ytterligare skalning om intervallet blir for stort for att passa kolumnbredden. Vid den tidpunkten kommer det att skalas till 'DD+HH' (dagar+timmar) och mojligen darutover. MILJO -- Milojovariabler Visa alla miljovariablerna, om nagra, som ses av respektive processer. Dessa variabler kommer visas sin raa ordning, inte den sorterade ordning man ar van vid att se med ett "set" utan argument. Obs: Faltet MILJO, till skillnad mot de flesta kolumner, har inte fast bredd. Nar det visas kommer det och alla andra kolumner med variabel bredd allokeras all aterstaende skarmbredd (upp till ett maximum 512 tecken). Trots det kan sadana falt med variabel bredd huggas av. Detta galler sarskilt for detta falt. Se avsnittet 5c. RULLA ett fonster for ytterligare information om hur man kommer at avhuggen data. KORBAR -- Korbars sokvag Dar det ar tillgangligt ar detta den fullstandiga sokvagen till den korbara, inklusive programnamnet. Obs: Faltet KORBAR har, till skillnad mot de flesta kolumner, inte fast bredd. Nar det visas kommer det plus eventuella andra kolumner med variabel bredd allokeras all aterstaende skarmbredd (upp till de maximala 512 tecknen). Flaggor -- Uppgiftens flaggor Denna kolumn representerar uppgiftens aktuella schemalaggningsflaggor vilka uttrycks i hexadecimal notation och med nollor utelamnade. Dessa flaggor ar officiellt dokumenterade i . GID -- Grupp-Id Den effektiva gruppens ID. GRUPP -- Gruppnamn Den effektiva gruppens namn. LOGID -- Inloggningsanvandar-Id Anvandar-ID:t som anvandes vid inloggning. Nar -1 visas betyder det att denna informaion inte ar tillganglig. LXC -- Lxc-behallarnamn Namnet pa den lxc-behallare i vilken uppgiften kor. Om en process inte kor inuti en behallare kommer ett streck ("-") visas. NI -- Nice-varde Nice-vardet pa uppgiften. Ett negativt nice-varde betyder hogre prioritet, medan ett positivt nice-varde betyder lagre prioritet. Noll i detta falt betyder helt enkelt att prioriteten inte kommer justeras nar en uppgifts korbarhet bestams. Obs: Detta varde paverkar bara schemalaggningsprioritet relativt mot andra processer i samma autogrupp. Se falten "AGID" och "AGNI" for ytterligare information om autogrupper. NU -- Senast kanda NUMA-nod Ett tal representerar NUMA-noden associerad med den senast anvanda processorn ("P"). Nar -1 visas betyder det att NUMA-information inte ar tillganglig. Se de interaktiva kommandona "2" och "3" for ytterligare NUMA-mojligheter som paverkar sammanfattningsomradet. OOMj -- Justeringsfaktor for slut pa minnet Vardet, som gar fran -1000 till +1000, laggs till det aktuella slut-pa-minnet-vardet (OOMv) vilket sedan anvands for att avgora vilken uppgift som skall dodas nar minnet ar uttomt. OOMv -- Slut pa minnet-varde Detta varde, som gar fran 0 till +1000, anvands for att valja uppgift(er) att doda nar minnet ar uttomt. Noll oversatts till "doda aldrig" medan 1000 betyder "doda alltid". P -- Senast anvand CPU (SMP) Ett nummer som representerar den senast anvanda processorn. I en sann SMP-miljo kommer detta sannolikt andras ofta eftersom karnan avsiktligt anvander svag affinitet. Dessutom kan sjalva korandet av top bryta denna svaga affinitet fa fler processer att byta CPU oftare (pa grund av den okade efterfragan pa CPU-tid). PGRP -- Processgrupps-Id Varje process ar medlem av en unik processgrupp vilken anvands for att distribuera signaler och av terminaler for att skilja begaranden som sin indata och utdata. Nar en process skapas (grenas) blir den en medlem i sin foralders processgrupp. Enligt konvention ar detta varde lika med process-ID (se PID) for den forsta medlemmen i processgruppen, kallad processgruppens ledare. PID -- Process-Id En uppgifts unika process-ID, vilket periodiskt slar runt, men aldrig startar om pa noll. I karnans termer ar det en korbar enhet definerad av en task_struct. Detta varde kan aven anvandas som: en processgrupps-ID (se PGRP); en sessions-ID for sessionsledaren (se SID); en tradgrupps-ID for tradgruppsledaren ((se TGID); och en TTY-processgrupps-iID for processgruppsledaren (se TPGID). FPID -- Foraldraprocess-Id Uppgiftens foralders process-ID (pid). PR -- Prioritet Uppgiftens schemalaggningsprioritet. Om man ser "rt" i detta falt betyder det att uppgiften kor under schemalaggningprioritet for realtid. Under linux ar realtidsprioritet nagot missledande eftersom traditionellt operativsystemet sjalvt inte gick att avbryta (preempt). Och medan karna 2.6 kan goras avbrytbar (preemptible) ar den inte alltid det. ARSS -- Andel resident minne, smaps (KiB) Proportionen av denna uppgifts andel av "RSS" dar varje sida delas av antalet processer som delar den. Det ar aven summan av falten "ASan", "ASfb" och "ASdelt". Till exempel, om en process ar 1000 residenta sidor sjalv och 1000 residenta sidor som delas med en annan process skulle dess "ARSS" vara 1500 (ganger sidstorleken). Att komma at smaps-varden ar 10x dyrare an annan minnesstatistik och data for andra anvandare kraver root-privilegier. ASan -- Andel anonymt minne, smaps (KiB) ASfb -- Andel filminne, smaps (KiB) ASdelt -- Andel shmem-minne, smaps (KiB) I liket med vad som gallde for "ARSS" ovan (total proportionell andel resident minne) representerar dessa falt andelen av denna uppgifts del av varje typ av minne dividerat med antalet processer som delar det. Att komma at smaps-varden ar 10x dyrare an annan minnesstatistik och data for andra anvandare kraver root-privilegier. RES -- Storlek pa resident minne (KiB) En delmangd av den virtuella adressrymden (VIRT) som representerar det inte utvaxlade fysiska minnet en uppgift just nu anvander. Det ar ocksa summan av falten "RSan", "RSfb" och "RSdl". Det kan inkludera privata anonyma sidor, privata sidor avbildade mot filer (inklusive programavbilder och delade bibliotek) plus delade anonyma sidor. Allt sadant minne stodjs av den vaxlingsfil som representeras separat under VAXL. Slutligen kan detta falt aven inkludera delade filstodda sidor som, nar de modifieras, beter sig som en dedikerad vaxlingsfil och alltsa aldrig kommer paverka VAXL. Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. RSS -- Resident minne, smaps (KiB) En annan, mer exakt vy av processens ej utvaxlade fysiska minne. Det hamtas fran filen "smaps_rollup" och ar i allmanhet nagot storre an det som visas for "RES". Att komma at smaps-varden ar 10x dyrare an annan minnesstatistik och data for andra anvandare kraver root-privilegier. RSan -- Storlek pa resident anonymt minne (KiB) En delmangd av resident minne (RES) som representerar privata sidor inte avbildade mot en fil. RSfb -- Storlek pa resident minne med bakomliggande fil (KiB) En delmangd av resident minne (RES) som representerar de implicit delade sidor som stods av programavbilder och delade bibliotek. Det inkluderar aven explicita filavbildningar, bade privata och delade. RSla -- Storlek pa resident last minne (KiB) En delmangd av resident minne (RES) som inte kan vaxlas ut. RSdl -- Storlek pa resident delat minne (KiB) En delmangd av resident minne (RES) som reprecenterar de explicit delade anonyma shm*/mmap-sidorna. VAID -- Verkligt anvandar-id Det verkliga anvandar-ID:t. VANV -- Verkligt anvandarnamn Det verkliga anvandarnamnet. S -- Processtatus Status for uppgiften kan vara en av: D = oavbrytbar somn I = inaktiv R = korande S = sovande T = stoppad av jobbstyrsignal t = stoppad av felsokare under sparning Z = zombie Uppgifter som visas som korande bor man egentligen tanka pa som redo att kora -- deras task_struct ar helt enkelt representerad i Linux korko. Aven utan en sann SMP-maskin kan man se flera uppgifter i detta tillstand beroende pa tops fordrojningsintervall och nice-varde. DELT -- Storlek pa delat minne (KiB) En delmangd av resident minne (RES) som kan anvandas av andra processer. Det kommer inkludera delade anonyma sidor och delade filstodda sidor. Det inkluderar aven privata sidor som ar avbildade pa filer som representerar programavbilder och delade bibliotek. Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. SID -- Sessions-id En session ar en samling processgrupper (se PGRP), vanligen etablerad av inloggningsskalet. En nyavgrenad process gar med i sin skapares session. Som konvention ar detta varde lika med sessionens forsta medlems process-ID (se PID), kallad sessionsledaren, vilket vanligen ar inloggningsskalet. STARTAD -- Starttidsintervall Tidslangden sedan systemstarten nar en process startades. Alltsa kommer den senast startade uppgiften visa det storsta tidsintervallet. Vardet kommer uttryckas som "MM:SS" (minuter:sekunder). Men om intervallet ar for stort for att fa plats i kolumnbredden kommer det att skalas som "HH,MM" (timmar,minuter) och mojligen darutover. SAID -- Sparat anvandar-id Det sparade anvandar-ID:t. KOMPPGID -- Komplementara grupp-id:n Eventuella kompletterande gruppers ID:n etablerade vid inloggning eller arvda fran en uppgifts foralder. De visas i en kommaseparerad lista. Obs: Faltet KOMPGID har, till skillnad mot de flesta kolumner, inte fast bredd. Nar det visas kommer det plus eventuella andra kolumner med variabel bredd allokeras all aterstaende skarmbredd (upp till de maximala 512 tecknen). KOMPGRP -- Komplementara gruppnamn Eventuella kompletterande gruppers namn etablerade vid inloggning eller arvda fran en uppgifts foralder. De visas i en kommaseparerad lista. Obs: Faltet KOMPGRP har, till skillnad mot de flesta kolumner, inte fast bredd. Nar det visas kommer det plus eventuella andra kolumner med variabel bredd allokeras all aterstaende skarmbredd (upp till de maximala 512 tecknen) SANV -- Sparat anvandarnamn Det sparade anvandarnamnet. VAXL -- Vaxlad storlek (KiB) Den tidigare residenta delen av en uppgifts adressutrymme skrivet till vaxlingsfilen nar fysiskt minne blir overanvant. Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. TGID -- Tradgrupps-id Tradgruppens ID som en uppgift hor till. Det ar tradgruppledarens PID. I karnans termer representerar det de uppgifter som delar en mm_struct. TID -- CPU-tid Total CPU-tid uppgiften har anvant sedan den startades. Nar kumulativt lage ar Pa listas varje process med cpu-tiden som den och dess doda barn har anvant. Man vaxlar kumulativt lage med "S", vilket ar bade en kommandoradsflagga och ett interaktivt kommando. Se Det interaktiva kommandot "S" for ytterligare information om detta lage. TID+ -- CPU-tid, hundradelar Samma som TID, men avspeglar mer noggrannhet genom hundradelar av sekunder. TPGID -- Tty-processgrupps-id Forgrundsprocessens processgrupps-ID for den anslutna tty:n, eller -1 om en process inte ar ansluten till en terminal. Enligt konvention ar detta varde lika med processgruppsledarens (se PGRP) process-ID (se PID). TTY -- Styrande tty Styrterminalens namn. Detta ar vanligen enheten (serieporten, pty, etc.) processen startades ifran, och vilken den anvander for inmatning och utmatning. Dock behover inte en terminal vara kopplad till en terminal, i vilket fall man ser en "?" visad. AID -- Anvandar-id Uppgiftens effektiva agares anvandar-ID. ANV -- Anvant minne (KiB) Detta falt representerar ej vaxlat fysiskt minne en uppgift anvander (RES) plus den utvaxlade delen av dess adressutrymme (VAXL). Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. ANVANDARE -- Anvandarnamn Uppgiftens effektiva agares anvandarnamn. URSS -- Unika mangdens storlek Den inte utvaxlade andelen av fysiskt minne ("RSS") som inte delas med nagon annan process. Det harleds fron filen "smaps_rollup". Att komma at smaps-varden ar 10x dyrare an annan minnesstatistik och data for andra anvandare kraver root-privilegier. VIRT -- Storleken pa virtuellt minne (KiB) Den totala mangden virtuellt minne som anvands av uppgiften. Den inkluderar all kod, data och delade bibliotek plus sidor som har vaxlats ut och sidor som har avbildats men inte anvants. Se "OVERSIKT, Linux minnestyper" for ytterligare detaljer. WKAN -- Sover i en funktion Detta falt kommer visa namnet pa karnfunktionen i vilken uppgiften just nu sover. Korande uppgifter kommer visa ett streck ("-") i denna kolumn. ioL -- I/O-byte lasta Antalet byte en process orsakade att de lastes fran lagringsnivan. Root-privilegier kravs for att visa "io"-data for andra anvandare. ioLat -- I/O-lasatgarder Antalet las-I/O-atgarder (systemanrop) for en process. Sadana anrop resulterar inte nodvandigtvis i faktisk fysisk disk-I/O. ioS -- I/O-byte skrivna Antalet byte en process orsakade att de skickades till lagringsnivan. ioSat -- I/O-skrivatgarder Antalet skriv-I/O-atgarder (systemanrop) for en process. Sadana anrop resulterar inte nodvandigtvis i faktisk fysisk disk-I/O. aSmu -- Antal smutsiga sidor Antalet sidor som har andrats sedan de senast skrevs till extra lagring. Smutsiga sidor maste skrivas till extra lagring fore den motsvarande fysiska minnesplatsen kan anvandas for nagon annan virtuell sida. Detta falt ar foraldrat sedan linux 2.6 och ar alltid noll. aSma -- Antal storre sidfel Antalet stora sidfel som intraffat for en uppgift. Ett sidfel intraffar nar en process forsoker lasa fran eller skriva till en virtuell sida som inte for narvarande finns i dess adressrymd. Ett stort sidfel ar nar extra lagring ar inblandat i att gora sidan tillganglig. aSma -- Antal mindre sidfel Antalet sma sidfel som intraffat for en uppgift. Ett sidfel intraffar nar en process forsoker lasa fran eller skriva till en virtuell sida som inte for narvarande finns i dess adressrymd. Ett litet sidfel blandar inte in atkomst av extra lagring for att gora sidan tillganglig. nTR -- Antal tradar Antalet tradar kopplade till en process. nrGRUPPER -- CGROUP-namnrymd Inoden for namnrymden som anvands for att dolja identiteten pa styrgruppen i vilken processen ar en medlem. nrIPK -- IPK-namnrymd Inoden for namnrymden som anvands for att isolera resurser for interprocesskommunikation (IPK) sasom System V IPC-objekt och POSIX-meddelandekoer. nrMNT -- MNT-namnrymd Inoden for namnrymden som anvands for att isolera monteringspunkter for filsystem och darmed erbjuder olika vyer av filsystemshierarkin. nrNAT -- NAT-namnrymd Inoden for namnrymden som anvands for att isolera resurser sasom natverksenheter, IP-adresser, IP-ruttlaggning, portnummer etc. nrPID -- PID-namnrymd Inoden for namnrymden som anvands for att isolera process-ID-nummer vilket betyder att de inte behover vara unika. Alltsa kan varje sadan namnrymd ha sin egen "init/systemd" (PID nr. 1) for att hantera diverse initieringsuppgifter och skorda foraldralosa barnprocesser. nrTID -- TIDS-namnrymd Inoden for namnrymden som later processer se olika systemtider pa ett satt liknande det for UTS-namnrymden. nrANV -- ANVANDAR-namnrymd Inoden for namnrymden som anvands for att isolera anvandar- och grupp-ID-nummer. Alltsa kan en process ha ett normalt opriviligierat anandar-ID utanfor en anvandarnamnrymd medan den har anvandar-ID 0, men fullstandiga root-privilegier, inuti den namnrymden. nrUTS -- UTS-namnrymd Inoden for namnrymden som anvands for att isolera vardnamn och NIS-domannamn. UTS betyder helt enkelt "UNIX Time-sharing System". vSt -- Delta av antal stora sidfel Antalet stora sidfel som har intraffat sedan den senaste uppdateringen (se aSto). vSm -- Delta av antal mindre sidfel Antalet sma sidfel som har intraffat sedan den senaste uppdateringen (se aSma). 3b. HANTERING av falt Efter att trycka det interaktiva kommandot "f" (falthantering) kommer man presenteras med en skarm som visar: 1) namnet pa "aktuellt" fonster; 2) det utsedda sorteringsfaltet; 3) alla falt i deras aktuella ordning tillsammans med beskrivningar. Poster markerade med en asterisk ar falt som visas just nu, i den man skarmbredden tillater. o Som intruktionerna pa skarmen indikerar navigerar man mellan falten med piltangenterna upp och ner. Tangenterna PgUp, PgDn, Home och End kan ocksa anvandas for att snabbt na det forsta eller sista tillgangliga faltet. o Piltangenten hoger valjer ett falt for att flyttas och piltangenten vanster eller tangenten faststaller det faltets placering. o Tangenten "d" eller vaxlar ett falts visningsstatus, och darmed forekomsten eller franvaron av asterisken. o Tangenten "s" markerar ett falt som sorteringsfaltet. Se avsnittet 4c. UPPGIFTSOMRADETS kommandon, SORTERING for ytterligare information om valet av sorteringsfalt. o Tangenterna "a" och "w" kan anvandas for att bladdra igenom alla tillgangliga fonster och tangenterna "q" eller gar ur falthanteringen. Falthanteringsskarmen kan aven anvandas for att andra "aktuell" fonster-/faltgrupp i antingen helskarmslage eller alternativt visningslage. Det som var malet nar "q" eller trycktes kommer att goras aktuellt nar man atergar till top-visningen. Se avsnittet 5. ALTERNATIVA SKARMARS utseende och det interaktiva kommandot "g" for kunskap om aktuella fonster och faltgrupper. Obs: ett fonster som har rullats horisontellt kommer att aterstallas om nagra faltandringar gors via falthanteringsskarmen. Eventuell vertikal rullningsposition, daremot, kommer inte paverkas. Se avsnittet 5c. RULLA ett fonster for ytterligare information om att rulla vertikalt och horisontellt. 4. INTERAKTIVA kommandon Listade nedan ar ett kort register over kommandon i kategorier. Nagra kommandon forekommer mer an en gang -- deras betydelse eller omfattning kan variera beroende pa sammahanget i vilket de ges. 4a. Globala-kommandon ?, =, 0, A, B, d, E, e, g, H, h, I, k, q, r, s, W, X, Y, Z, ^G, ^K, ^N, ^P, ^U, ^L, ^R 4b. Sammanfattningsomradets.kommandon C, l, t, m, 1, 2, 3, 4, 5, ! 4c. Uppgiftomradets-kommandon Utseende: b, J, j, x, y, z Innehall: c, F, f, O, o, S, U, u, V, v, ^E Storlek: #, i, n Sortering: <, >, f, R 4d. FARGavbildning , a, B, b, H, M, q, S, T, w, z, 0 - 7 5b. Kommandon-for-fonster -, _, =, +, A, a, G, g, w 5c. Rulla-ett-fonster C, Upp, Ned, Vanster, Hoger, PgUp, PgDn, Home, End 5d. Soka-i-ett-fonster L, & 5e. Filtrera-i-ett-fonster O, o, ^O, =, + 4a. GLOBALA kommandon De globala interaktiva kommandona ar alltid tillgangliga pade i helskarmslage och alternativt visningslage. Dock ar nagra av dessa interaktiva kommandon inte tillgangliga nar man kor i sakert lage. Om man vill veta i forvag huruvida eller inte ens top har sakrats, fraga helt enkelt efter hjalp och titta pa systemsammanfattningen pa den andra raden. eller :Uppdatera visningen Dessa kommandon vacker upp top och som foljd av mottagande av nagon indata kommer hela skarmen ritas om. De framtvingar aven en uppdatering av eventuella andringar i drift av cpu eller fysiskt minne. Man kan anvanda vilken som helst av dessa tangenter om man har ett langt fordrojningsintervall och vill se den aktuella statusen. ? | h :Hjalp Det finns tva hjalpnivaer tillgangliga. Den forsta kommer ge en paminnelse om alla gruldaggande interaktiva kommandon. Om top ar sakrad kommer den skarmen vara forkortad. Att trycka "h" eller "?" pa den hjalpskarmen kommer ta en till hjalp for de interaktiva kommandon som ar tillampliga pa alternativt visningslage. = :Ga ur visningsbegransningar Tar bort begransningar pa vad som visas. Detta kommando kommer aterstalla kommandon "i" (inaktiva uppgifter), "n" (max uppgifter), "v" (dolj barn) och "F" fokus som kan vara aktiva. Det avslutar ocksa PID-monitorering, anvandarfiltrering, annan filtrering, lokaliseringsbearbetning och kombinera-Cpu-lage. Dessutom, om fonstret har rullats kommer det at aterstallas av detta kommando. 0 :Nollundertryckningsvaxel Detta kommando styr huruvida nollor visas eller undertrycks for manga av falten i ett uppgiftsfonster. Falt som AID, GID, NI, PR eller P paverkas inte av denna vaxel. A :Alternativt visningslagesvaxel Detta kommando kommer att byta mellan helskarmslage och alternativt visningslage. Se avsnittet 5. ALTERNATIVA SKARMARS utseende och det interaktiva kommandot "g" for insikt i aktuella fonster och faltgrupper. B :Fetstil-avaktiverings/aktiveringsvaxel Detta kommando kommer paverka anvandningen av terminalegenskapen feltstil och andrar bade sammanfattningsomradet och t for "aktuellt" fonster. Aven om det ar tankt i forsta hand for dumma terminaler kan det anvandas nar som helst. Obs: nar denna vaxel ar Pa och top kor i monokromt lage kommer hela skarmen upptrada som normal text. Alltsa, om inte vaxeln "x" och/eller "y" anvander omvand markering kommer det inte finnas nagon visuell bekraftelse ens att de ar pa. * d | s :Andra tidsfordrojningsintervallet Man far fragan om att ange fordrojningstiden, i sekunder, mellan skarmuppdateringar. Delar av sekunder respekteras, men ett negativt tal ar inte tillatet. Att ange 0 medfor (nastan) kontinuerliga uppdateringar, med en otillfredsstallande bild eftersom systemet och tty-drivritunen forsoker hanga med i tops begaranden. Fordrojningsvardet ar omvant proportionellt till systembelastningen, sa satt det med forsiktighet. Om man vid nagot tillfalle vill veta den aktuella fordrojningstiden, be helt enkelt om hjalp och se systemsammanfattningen pa andra raden. E :Styr sammanfattningens minnesskala i sammanfattningsomradet Med detta kommando kan man ga runt mellan de mojliga minnesskalningarna i sammanfattningsomradet vilket gar fran KiB (kibibyte ller 1 024 byte) till EiB (exbibyte eller 1 152 921 504 606 846 976 byte). Om man ser ett "+" mellan ett visat tal och den foljande etiketten betyder det att top var tvunget att hugga av en del av det talet. Genom att oka skalfaktorn kan sadan avhuggning undvikas. e :Styr uppgiftsminnesskallan i uppgiftsomradet Med detta kommando kan man ga runt mellan de tillgangliga minnesskalningarna i uppgiftsomradet viket gar fran KiB (kibibyte eller 1 024 byte) till PiB (pebibyte eller 1 125 899 906 842 624 byte). Aven om top kommer forsoka respektera den valda malintervallet kan ytterligare skalning fortfarande vara nodvandigt for att fa plats med aktuella varden. OM man vill se ett mer homgent resultat i minneskolumnerna ar att hoja skalintervallet vanligen ett satt att na det malet. Att oka det for hogt kommer dock formodligen skapa ett resultat med bara nollor vilket inte kan undertryckas med det interaktiva kommandot "0". g :Valj en annan fonster-/faltgrupp Man kommer fa fragan om att ange ett tal mellan 1 och 4 som anger den faltgrupp som skall goras till "aktuellt" fonster. Man blir snart bekvam med dessa 4 fonster, sarskilt efter att ha experimenterat med alternativt visningslage. H :Tradlagesvaxel Nar denna vaxel ar Pa kommer enskilda tradar visas for alla processer i alla synliga uppgiftsfonster. Annars visar top en sammanfattning av alla tradar i varje process. I :Irix-/Solaris-lagesvaxel Nar man arbetar i Solaris-lage ("I" vaxlat Av) kommer en uppgifts cpu-anvandning delas med det totala antalet cpu:er. Efter att ge detta kommando blir man meddelad om det nya tillstandet for denna vaxel. * k :Doda en uppgift Man far fragan om vilken PID och signalen som skall skickas. Att inte ange nagon PID eller ett negativt tal kommer tolkas som standardvardet i fragan (den forsta uppgift som ar listad). Ett PID-varde pa noll betyer programmet top sjalvt. Standardsignalen, som den avspeglas i fragan, ar SIGTERM. Man kan dock skicka vilken signal som helst, via nummer eller namn. Om man vill avbryta dodandeprocessen, gor men en av foljande beroende pa hur langt man kommit: 1) vid fragan om pid, skriv ett ogiltigt nummer 2) vid fragan om signal, skriv 0 (eller godtycklig ogiltig signal) 3) vid godtycklig fraga, skriv q :Avsluta * r :Andra nice for en uppgift Man far fraga om ett PID och sedan vardet att satta dess nice till. Att inte ange nagon PID eller ett negativt tal kommer tolkas som standardvardet i fragan (den forsta uppgift som ar listad). Ett PID-varde pa noll betyer programmet top sjalvt. Ett positivt nice-varde gor att processen forlorar prioritet. Omvant gor ett negativt nice-varde att processen ses mer fordelaktigt av karnan. Som en allman regel kan vanliga anvandare bara oka nice-vardet och hindras fran att sanka det. Om man vill avbryta processen att andra nice-varde, gor men en av foljande beroende pa hur langt man kommit: 1) vid fragan om pid, skriv ett ogiltigt nummer 2) vid fragan om nice, skriv utan nagon indata 3) vid godtycklig fraga, skriv W :Skriv konfigurationsfilen Detta kommer spara alla valda alternativ och vaxlar plus det aktuella visningslaget och fordrojningstiden. Genom att ge detta kommando just fore man avslutar top kan man aterstarta senare i exakt samma tillstand. X :Extra faltbredd Nagra falt har fix bred och ar inte skalbara. Som sadana ar de foremal for avhuggning vilket indikeras av ett "+" i den sista positionen. Detta interaktiva kommando kan anvandas for att andra bredden pa foljande falt: falt standard falt standard falt standard GID 5 GRUPP 8 VKAN 10 LOGID 5 LXC 8 nrGRUPPER 10 VAID 5 VANV 8 nrIPK 10 SUID 5 SANV 8 nrMNT 10 AID 5 TTY 8 nrNAT 10 ANVANDARE 8 nrPID 10 nrTID 10 nrANV 10 nrUTS 10 Man far fragan om mangden att lagga till till standardbredderna visade ovan. Att ange noll aterstaller till dessa standardvarden. Om man anger ett negativt tal kommer top automatiskt oka kolumstorleken sa mycket som behovs tills det inte finns nagon mer avhuggen data. Obs: oavsett om de okas explicit eller automatiskt minskas aldrig bredden pa dessa falt av top. For att smalna av dem maste man ange ett mindre tal eller aterstalla standardvardena. Y :Inspektera annan utmatning Efter att man gett det interaktiva kommandog "Y" kommer man fa fragan om en mal-PID. Att skriva ett varde eller godta standardvardet resulterar i en separat skarm. Den skarmen kan anvandas for att se olika filer eller ror-kommandons utdata medan den normala iterativa uppdateringen av top ar pausad. Obs: detta interaktiva kommando ar bara fullt ut forverkligat nar stodjande poster manuellt har lagts till till slutet av konfigurationsfilen for top. For detaljer om att skapa dessa poster, Se avsnittet 6b. LAGGA TILL INSPEKTIONSposter. De flesta tangenter som anvands for att styra inspektionsfunktionen visas i dess huvudprolog. Det finns dock ytterligare tangenter tillgangliga nar man har valt en viss fil eller ett visst kommando. De ar bekanta for den som har anvant bladdraren "less" och sammanfattas har for framtida referens. tangent funktion = vaxla statusrad, fil eller ror / sok, ekvivalent med "L" lokalisera n sok nasta, ekvivalent med "&" lokalisera nasta rulla ner, ekvivalent med b rulla upp, ekvivalent med g forsta raden, ekvivalent med G sista raden, ekvivalent med Z :Byt fargavbildning Med detta kommando tas man till en separat skarm dar man kan andra farger for "aktuellt" fonster, eller for alla fonster. For detaljer om detta interaktiva kommando se avsnittet 4d. FARGavbildning. ^G :Visa-styrgrupper (Ctrl-tangent + "g") ^K :Visa-kommandorad (Ctrl-tangent + "k") ^N :Visa-miljo (Ctrl-tangent + "n") ^P :Visa-namnrymder (Ctrl-tangent + "p") ^U :Visa-kompletterande-grupper (Ctrl-tangent + "u") Tillampat pa den forsta visade processen kommer dessa kommandon visa den uppgiftens fullstandiga (eventuellt radbrutna) information. Sadana data kommer visas i ett separat fonster langst ner pa skarmen medan normal top-monitorering fortsatter. Att trycka samma "Ctrl"-kommando en andra gang tar bort det separata fonstret och detsamma gor kommandot "=". Att trycka en annan "Ctrl"-kombination medan en redan ar aktiv byter omedelbart till den nya informationen. Vart att notera bland dessa mojligheter ar kommandot Ctrl+N (miljo). Dess utdata kan vara omfattande och inte latt att lasa nar den ar radbruten. En mer lasbar version kan uppnas med ett "Inspektera"-post i rcfile-filen liksom den foljande. pipe ^I Miljo ^I cat /proc/%d/environ | tr '\0' '\n' Se det interaktiva kommandot "Y" ovan och avsnittet 6b. LAGGA TILL INSPEKTIONSposter for ytterligare information. Som ett alternativ till "Inspektera", och tillgangligt for alla dessa "Ctrl"-kommandon kan tabulatortangenten anvandas for att markera enskilda element i bottenfonstret. ^L :Loggade-meddelanden (Ctrl-tangent + "l") De 10 senaste meddelandena visas i ett separat fonster langst ner pa skarmen samtidigt som normal top-monitorering fortsatter. Att trycka "^L" en andra gang tar bort det fonstret och detsamma gor kommandot "=". Anvand tabulatortangenten for att markera enskilda meddelanden. * ^R :Andra-nice-pa-en-autogrupp (Ctrl-tangent + "r") Man far fraga om en PID och sedan vardet pa dess autogrupps AGNI. Att inte ange nagon PID kommer tolkas som standardvardet som visas i prompten (den forsta visade uppgiften). Ett positivt AGNI-varde kommer gora att processer i den autogruppen forlorar prioritet. Omvant gor ett negativt varde att de kommer betraktas mer formanligt av karnan. Vanliga anvandare tillats inte satta negativa AGNI-varden. Om man vill avbryta processen att andra nice-varde skriver man . * Kommandon som visas med en asterisk ("*") ar inte tillgangliga i sakert lage, inte heller kommer de visas pa hjalpskarm niva-1. 4b. SAMMANFATTNINGSOMRADETS kommandon Sammanfattningsomradets interaktiva kommandon ar alltid tillgangliga i bade helskarmslage och alternativt visningslage. De paverkar de inledande raderna pa skarmen och avgor positionen for meddelanden och fragor. Dessa kommandon paverar alltid bara "aktuell" fonster-/faltgrupp. Se avsnittet 5. ALTERNATIVA SKARMARS utseende och det interaktiva kommandot "g" for kunskap om "aktuellt" fonster och faltgrupper. C :Visa rullkoordinatersvaxel Vaxla ett informationsmeddelande som visas nar meddelanderaden inte anvands till nagot annat. For ytterligare information se avsnittet 5c. RULLA ett fonster. l :Lastgenomsnitts/uppetidsvaxel Detta ar ocksa raden som innehaller programnamnet (mojligen ett alias) nar man kor i helskarmslage eller namnet pa "aktuellt" fonster nar man kor i alternativt visningslage. t :Uppgifts/cpu-tillstandsvaxel Detta kommando paverkar fran 2 till manga sammanfattningsomradesrader, beroende pa tillstandet hos kommandoflaggorna "1", "2" eller "3" och huruvida eller inte top kor under sant SMP. Denna del av av sammanfattningsomradet paverkas aven av den den interaktiva kommandoflaggan "H", eftersom den avspeglas i den totala etiketten vilken visar antinge uppgifter eller tradar. Detta kommando fungerar som en 4-vagsvaxel, och roterar genom dessa lagen: 1. detaljerade procentsatser efter kategori 2. forkortade anvandar/system och total % + stapeldiagram 3. forkortade anvandar/system och total % + blockdiagram 4. sla av visning av uppgifter och cpu-tillstand Nar man kor i endera av de grafiska lagena blir skarmen mycket mer meningsfull nar individuella CPU:er eller NUMA-noder ocksa visas. Se kommandona "1", "2" och "3" nedan for ytterligare information. m :Minnes-/vaxlingsanvandningsvaxel Detta kommando paverkar de tva sammanfattningsomradesraderna som hanterar fysiskt och virtuellt minne. Detta kommando fungerar som en 4-vagsvaxel, och roterar genom dessa lagen: 1. detaljerade procentsatser efter minnestyp 2. forkortad % anvant/totalt tillgangligt + stapeldiagram 3. forkortad % anvant/totalt tillgangligt + blockdiagram 4. sla av visning av minne 1 :Enkla/separata cpu-tillstandsvaxel Detta kommando paverkar hur kommandot "t":s cpu-tillstandsdel visas. Aven om denna vaxel finns forst och framst for att hantera massivt parallella SMP-maskiner ar den itne begransad endast till SMP-miljoer. Nar man ser "%Cpu(s):' i sammanfattningsomrade ar vaxeln "1" Pa och all cpu-information samlas pa en enda rad. Annars visas varje cpu separat som: "%Cpu0, %Cpu1, " upp till den tillgangliga skarmhojden. 2 :NUMA-noder/cpu-sammanfattningsvaxel Detta kommando vexlar mellan kommandot "1" cpu-sammanfattnignsskarm (endast) eller en sammanfattningsskarm plus cpu-anvandningsstatistiken for varje NUMA-nod. Det ar endast tillgangligt om ett system har det nodvandiga stodet for NUMA. 3 :Expandera-NUMA-nod Man erbjuds att ange ett nummer som representerar en NUMA-nod. Darefter kommer en nodsammanfattning plus statistik for varje cpu i den noden att visas tills kommandoflaggan "1", "2" eller "4" trycks. Detta interaktiva kommando ar endast tillgangligt om ett system har det nodvandiga stodet for NUMA. 4 :Visa-flera-element-intillvaxel Denna kommandoflagga slar Av flaggan "1" och visar flera CPU- och minnesresultat pa varje rad. Varje foljande tangent "4" lagger till en ytterligare CPU tills den atergar igen till separata rader for CPU- och minnesresultat. Maximalt 8 CPU:er per rad kan visas pa detta satt. Dock kan avhuggning av data forekomma fore maximum nas. Detta ar sarskilt sant nar man visar detaljerad statistik via kommandoflaggan "t" eftersom sadana data inte kan skalas sasom den grafiska representationen. Om man onskar att snabbt avsluta intillage utan att ga igenom alla satt till 8, tryck helt enkelt pa kommandoflaggan "1". 5 :Visa-P-karnor-och-E-karnorvaxel Denna kommandoflagga ar endast aktiv nar vaxeln "t" ar Pa och vaxlarna "1", "2", "3" och "!" ar Av, alltsa visar individuella CPU-resultat. Den antar att en plattform har flera karnor av tva olika typer, antingen multitradade (P-karnor) eller enkeltradade (E-karnor). Medan normalt varje cpu visas som "%Cpu0, %Cpu1, " kan denna vaxel anvandas for att identifiera och/eller filtrera dessa :er efter sin karntyp, antinge P-karna (prestanda) eller E-karna (effektivitet). Den 1:a gangen "5" skrivs visas varje CPU som "CpP" eller "%CpE" som representerar de tva karntyperna. Den 2:a gangen kommer endast P-karnor (%CpP) visas. Den 3:e gangen visas E-karnor (%CpE). Nar denna kommandoflagga trycks den 4:e gangen atergar CPU-visningen till den vanliga konventionen "%Cpu". Om inte separata prestanda och effektiva kategorier finns har denna kommandoflagga ingen effekt. ! :Kombinera-cpu:er-lagesvaxel Denna kommandoflagga ar avsedd for massivt parallella SMP-miljoer dar, aven med kommandoflaggan "4", inte alla processer kan visas. Med varje tryck pa "!" dubblas antalet cpu:er som kombineras och darmed reduceras det totala antalet cpu-rader som visas. Till exempel, med det forsta trycket pa "!" kmmer tva cpu:er kombineras och visas som "0-1, 2-3, " istallet for de normala "%Cpu0, %Cpu1, %Cpu2, %Cpu3, ". Med en andra kommandoflagga "!" kombineras fyra cpu:er och visas som "0-3, 4-7, ". Sedan med ett tredje tryck pa "!", kombineras atta cpu:er, och visas som "0-7, 8-15, ", etc. Sa fortsatter det tills individuella cpu:er aterigen visas och paverkar de bada vaxlarna "1" och "4" (en eller flera kolumner). Anvands kommandot "=" for att avsluta laget Kombinera-cpu:er. Obs: om hela sammanfattningsomradet har slagits Av for nagot fonster skulle man bara ha kvar meddelanderaden. Pa detta satt har man da maximerat de tillgangliga raderna for uppgifter men (tillfalligt) offrat programnamnet i helskarmslage eller namnet pa "aktuellt" fonster nar man ar i alternativt visningslage. 4c. UPPGIFTOMRADETS kommandon Uppgiftsomradets interaktiva kommandon ar alltid tillgangliga i helskarmslage. Uppgiftsomradets interaktiva kommandon ar aldrig tillgangliga alternativt visningslage om uppgiftsvisningen for "aktuellt" fonster har slagits Av (se avsnittet 5. ALTERNATIVA SKARMARS utseende). UTSEENDET pa uppgiftsfonstret J :Justera numeriska kolumnervaxel Vaxlar mellan hogerjusterad (standard) och vansterjusterad numerisk information. Om den numeriska datan helt fyller ut den tillgangliga kolumnen kan denna endast paverka kolumnhuvudet. j :Justera teckenkolumnervaxel Vaxlar mellan vansterjusterad (standard) och hogerjusterad teckeninformation. OM teckendatan helt fyller ut den tillgangliga kolumnen kan denna kommandoflagga endast paverka kolumnhuvudet. Foljande kommandon kommer aven att paverkas av tillstandet hos den globala vaxeln "B" (aktivera fetstil). b :Fet/inversvaxel Detta kommando kommer paverka hur vaxlarna "x" och "y" visas. Det kan ocksa paverka sammanfattningsomradet nar stapeldiagram har valts for cpu-tillstand eller minnesanvandning via vaxlarna "t" eller "m". x :Kolumnmarkeringsvaxel Andrar markeringen for det aktuella sorteringsfaltet. Om man glommer vilket falt som sorteras kan detta kommando fungera som en snabb visuell paminnelse, forutsat att sorteringsfaltet visas. Sorteringsfaltet behover inte vara synligt pa grund av att 1) det finns otillrackligt med skarmbredd 2) det interaktiva kommandot "f" har slaget Av det y :Radmarkeringsvaxel Byter markering for "korande" uppgifter. For ytterligare kunskap om detta uppgiftstillstand, se avsnittet 3a. BESKRIVNING av falt, faltet "S" (processtatus). Anvandning av denna mojlighet ger viktiga kunskaper om systemets halsa. Den enda kostnaden kommer vara nagra fa ytterligare tty-flyktfoljder. z :Farg/monokromvaxel Byter det aktuella fonstret mellan det senast valda fargschemat och den aldre formen av svart-pa-vitt eller vitt-pa-svart. Detta kommando kommer andra badet sammanfattningsomradet och uppgiftsomradet men paverkar inte tillstandet hos vaxlarna "x", "y" eller "b". INNEHALL i uppgiftsfonstret c :Kommandorad/programnamnvaxel Detta kommando kommer att foljas oavsett huruvida kolumnen KOMMANDO ar synlig for narvarande eller inte. Skulle det faltet senare visas kommer andringen man gjorde visas. F :Behall-foraldrafokusvaxel I skogsvyslage fungerar denna tangent som en vaxel till att behalla fokus pa en maluppgift, formodligen en med avgrenade barn. Om skogsvyslaget ar Av har denna tangent ingen effekt. Vaxeln tillampas pa den forsta (oversta) processen i det "aktuella" fonstret. Nar det ar etablerat visas alltid uppgiften som den forsta (oversta) processen tillsammans med dess avgrenade barn. Alla andra processer kommer utelamnas. Obs: tangenter som "i" (inaktiva uppgifter), "n" (max uppgifter), "v" (dolj barn) och filter av anvandare/ovrigt fortsatter att vara tillgangliga och kan paverka vad som visas. f :Falthantering Denna tangent visar en separat skarm dar man kan andra vilka falt som visas, deras ordning och aven utse sorteringsfaltet. For ytterligare information om detta interaktiva kommando se avsnittet 3b. HANTERING av falt. O | o :Ovrig-filtrering Man kommer fa en fraga om urvalskriterier som sedan avgor vilka uppgifter som kommer visas i "aktuellt" fonster. Kriterierna kan goras skiftlageskansliga eller sa kan skiftlaget ignoreras. Och man bestammer om top skall inkludera eller exkludera matchande uppgifter. Se avsnittet 5e. FILTRERA i ett fonster for detaljer om dessa och andra relaterade interaktiva kommandon. S :Kumultativ-tids-lagesvaxel Nar kumulativt lage ar Pa listas varje process med cpu-tiden som den och dess doda barn har anvant. Nar Av kommer program som grenar av i manga separata uppgifter forefalla mindre kravande. For program som "init" eller ett skal ar detta lampligt men for andra, som kompilatorer, kanske inte. Experminetera med tva uppgiftsfonster som delar samma sorteringsfalt men med olika "S"-tillstand och se vilken representation du foredrar. Efter att ha gett detta kommando blir man informerad om det nya tillstanded hos denna vaxel. Om man vill veta i forvag huruvida kumulativt lage ar pa eller inte, be helt enkelt om hjalp och se fonstersammanfattningen pa andra raden. U | u :Visa-endast-specifik-anvandare Man far fragan om uid eller namn pa anvandaren som skall visas. Flaggan -u matchar den effektiva anvandaren medan flaggan -U matchar godtycklig anvandare (verklig, effektiv, sparad eller filsystem). Darefter visas endast matchande anvandare i det uppgiftsfonstert, eller mojligen visas inga processer. Genom att inleda med ett utropstecken ("!") fore anvadare-id eller -namn instruerar man top att visa endast processer med anvandare som inte matchar den angivna. Olika uppgiftsfonster kan anvandas for att filtrera olika anvandare. Senare, om man vill se alla anvandare igen i "aktuellt" fonster, ge detta kommando igen men tryck bara vid fragan. V :Skogsvyslagesvaxel I detta lage ordnas processer om efter sina foraldrar och layouten av kolumnen KOMMANDO liknar den hos ett trad. I skogsvyslage ar det fortfarande mojligt att vaxla mellan programnamn och kommandorad (se det interaktiva kommandot "c" eller mellan processer och tradar (se det interaktiva kommandot "H"). Obs: att att trycka godtycklig tangent som anger sorteringsordning kommer lamna skogsvyslage i det aktuella fonstret. Se avsnittet 4c. UPPGIFTOMRADETS kommandon, SORTERING for information om dessa tangenter. v :Dolj/visa barn-vaxel I skogsvyslage fungerar denna tangent som en vaxel mellan att falla ihop eller expandera en foralders barn. Vaxeln fungerar endast mot den forsta (oversta) processen i det aktuella fonstret. se avsnittet 5c. RULLA ett fonster for ytterligare information om vertikal rullning. Om malprocessen inte har grenat av nagra barn har denna tangent ingen effekt. Den har inte heller nagon effekt nar man inte ar i skogsvylage. ^E :Skala-CPU-tidsfalt (Ctrl-tangent + "e") "Tids"falten visas normalt med den storsta precisionen deras bredd tillater. Denna vaxel reducerar den precisionen tills det slar runt. Den illustrerar aven skalningen dessa falt kan uppvisa automatiskt, vilket vanligen beror pa hur lange systemet kor. Till exempel, om "MMM:SS.hh" visas, skulle varje tryck pa ^E andra det till: "MM:SS", "timmar,MM", "dagar+timmar" och slutligen "veckor+dagar". Alla tidsfalt ar inte foremal for hela intervallet av sadan skalning. STORLEK pa uppgiftsfonster i :Inaktiv-processvaxel Visar alla uppgifter eller bara aktiva uppgifter. Nar denna vaxel ar Av kommer uppgifter som inte anvant nagon CPU sedan den senaste uppdateringen inte att visas. Dock, pa grund av granulariteten hos falten %CPU och TID+, kan nagra processer fortfarande visas som forefaller inte ha anvant nagon CPU. Om detta kommando anvands pa den sista uppgiftsvisningen nar man ar i alternativt visningslage, da kommer den inte paverka fonsterstorleken, eftersom alla foregaende uppgiftsvisningar redan kommer ha ritats ut. n | # :Ange maximala uppgifter Man kommer ombeds ange antalet uppgifter att visa. Det lagre av talet och det tillgangliga antalet skarmrader kommer anvandas. Nar ar i alternativt visningslage ger detta kommando precis kontroll over storleken pa varje samtidigt synlig uppgiftsvisning, utom den allra sista. Det kommer inte paverka det sista fonstrets storlek, eftersom alla foregaende uppgiftsvisningar redan kommer ha ritats ut. Obs: om man vill oka storleken pa den sista synliga uppgiftsvisningen nar man ar i alternativt visningslage, minska helt enkelt storleken pa uppgiftsvisningen ovanfor den. SORTERING av uppgiftsfonster For kompatibilitet stodjer denna top de flesta tidigare top sorteringstangenter. Eftersom detta primart ar en tjanst till tidigare anvandare av top, finns dessa kommandon inte med pa nagon hjalpskarm. kommando sorteringsfalt stodjs A starttid (ej visat) Nej M %MEM Ja N PID Ja P %CPU Ja T TIME+ Ja Fore man anvander nagon av foljande sorteringsmojligheter foreslar top att man tillfalligt slar pa kolumnmarkering med det interaktiva kommandog "x". Det kommer hjalpa att sakerstalla att den faktiska sorteringsmiljon motsvarar ens avsikt. Foljande interaktiva kommandon kommer bara foljas nar det aktuella sorteringsfaltet ar synligt. Anledning till att sorteringsfaltet inte ar synligt kan vara for att: 1) det finns otillrackligt med skarmbredd 2) det interaktiva kommandot "f" slog Av det < :Flytta sorteringsfalt at vanster Flyttar sorteringskolumnen at vanster om inte det aktuella sorteringsfaltet ar det forsta faltet som visas. > :Flytta sorteringsfalt at hoger Flyttar sorteringskolumnen at hoger om inte det aktuella sorteringsfaltet ar det sista faltet som visas. Foljande interaktiva kommandon kommer alltid foljas oavsett huruvida det akutella sorteringsfaltet ar synligt eller inte. f :Falthantering Denna tangent visar en separat skarm dar man kan andra vilket falt so anvands som sorteringskolumn, bland andra funktioner. Detta kan vara ett bekvamt satt att enkelt verifiera det aktuella sorteringsfaltet nar man kor top med kolumnmarkeringen Av. R :Inverst/Normalt sorteringsfaltsvaxel Genom att anvanda detta interaktiva kommando kan man byta mellan hog-till-lag och lag-till-hog sortering. 4d. FARGavbildning Nar man ger det interaktiva kommandot "Z" visas en separat skarm. Den skarmen kan anvandas for att andra fargerna i bara det "aktuella" fonstret eller i alla fyra fonstren innan man atervander till top-visningen. Foljande interaktiva kommandon ar tillgangliga. 4 versala bokstaver for att valja ett mal 8 nummer for att valja en farg normala tillganliga vaxlar B :fetstil avaktivera/aktivera b :korande uppgift "fet"/invers z :farg/mono andra tillgangliga kommandon a/w :verkstall, ga sedan till nasta/foregaende :verkstall och avsluta q :avbryt aktuella andringar och avsluta Om man anvander "a" eller "w" for att ga igenom malfonster kommer man ha anvant det fargschema som visades nar man lamnade det fonstret. Man kan naturligtvis enkelt atervanda till ett fonster och aterapplicera andra farger eller helt sla Av farger med vaxeln "z". Fargavbildningsskarmen kan aven anvandas for att andra den "aktuella" fonster-/faltgruppen i antingen helskarmslage eller alternativt visningslage. Oavsett vad som var malet nar "q" eller trycktes kommer goras aktuellt nar man atervander till top-visningen. 5. ALTERNATIVA SKARMARS utseende 5a. FONSTERoversikt Faltgrupper/fonster: I helskarmslage finns det ett ensamt fonster representerat av hela skarmen. Det enda fonstret kan fortfarande andras till att visa 1 av 4 olika faltgrupper (se det interaktiva kommandot "g", repeterat nedan). Vart och ett av de 4 faltgrupperna har ett unikt separat konfigurerbart sammanfattningsomrade och sitt egen konfigurerbara uppgiftsomrade. I alternativt visningslage kan dessa 4 underliggande faltgrupper nu goras synliga samtidigt, eller kan slas Av individuellt pa kommando. Sammanfattningsomradet kommer alltid finnas, aven om det endast ar meddelanderaden. Vid varje given tidpunkt kan endast ett sammanfattningsomrade visas. Dock, beroende pa givna kommandon, kan det finnas fran noll till fyra separata uppgiftsvisningar samtidigt visade pa skarmen. Aktuellt fonster: Det "aktuella" fonstret ar fonstret som ar kopplat till sammanfattningsomradet och fonstret till vilket uppgiftsrelaterade kommandon alltid skickas. Eftersom man i alternativt visningslage kan vaxla Av uppgiftsvisningen kan nagra kommandot vara begransade for "aktuellt" fonster. En ytterligare komplikation uppstar nar man har slagit Av den forsta raden i sammanfattningsomradet. I och med att fonsternamnet forsvinner (raden som vaxlas med "l") vet man inte enkelt vilket fonster som ar det "aktuella" fonstret. 5b. KOMMANDON for fonster - | _ :Visa/dolj fonstervaxel Tangenten "-" slar Pa och Av det "aktuella" fonstrets uppgiftsvisning. Nar det ar Pa kommer det uppgiftsomradet att visa ett minimum av kolumhuvuden som har angivits med det interaktiva kommandot "f". Det kommer aven avspegla eventella andra flaggor/vaxlar for uppgiftsomradet som har tillampats vilket resulterar i noll eller flera uppgifter. Tangenten "_" gor detsamma for alla uppgiftsvisningar. Med andra ord byter det mellan den for narvarande synliga uppgiftsvisningen och alla uppgiftsvisning man har slagit Av. Om alla 4 uppgiftsvisningarna ar syniga for narvarande kommer detta interaktiva kommando lamna kvar sammanfattningsomradet som det enda synliga elementet. * = | + :Utjamna/aterstall fonster Tangenten "=" tvingar det "aktuella" fonstrets uppgiftsvisning att vara synlig. Det aterstaller ocksa eventuella kommandon "i" (inaktiva uppgifter), "n" (max uppgifter), "u/U" (anvandarfilter), "o/O" (ovriga filter), "v" (dolj barn), "F" fokuserat, "L" (lokalisera) och "!" (kombinera cpu:er). Dessutom, om fonstret ar rullat, kommer det att aterstallas med detta kommando. Se avsnittet 5c. RULLA ett fonster for ytterligare information avseende vertikal och horisontell rullning. Tangenten "+" gor detsamma for alla fonster. De fyra uppgiftsvisningarna kommer komma tillbaka, jamnt balanserade, samtidigt som de behaller eventuella anpassningar som tidigare har gjorts utover de som anges for det interaktiva kommandot "=". * A :Alternativt visningslagesvaxel Detta kommando kommer byta mellan helskarmslage och alternativt visningslage. Forsta gangen man ger detta kommando kommer alla fyra uppgiftsvisningar att visas. Darefter kommer man nar man byter lage bara se de uppgiftsvisning man har valt att gora synliga. * a | w :Nasta fonster framat/bakat Detta kommer byta det "aktuella" fonstret, vilket i sin tur byter fonstret till vilket kommandon riktas. Dessa tangenter fungerar pa ett cirkulart satt sa att man kan na alla fonster med vilken som helst av tangenterna. Under antagandet att fonsternamnet ar synligt (man inte har slagit Av "l") sa ar nar namnet pa "aktuellt" fonster tappar sin markering/farg ar det en paminnelse om att uppgiftsvisningen ar Av och manga kommandon kommer vara begransade. G :Andra fonster-/faltgruppsnamn Man ombeds ange ett nytt namn som skall anvandas for det "aktuella" fonstret. Det kraver itne att fonsternamnet ar synligt (att vaxeln "l" ar Pa). * De interaktiva kommandon som visas med en asterisk ("*") har anvandning vid sidan av alternativt visningslage. =, A, g ar alltid tillgangliga a, w fungerar pa samma satt med fargavbildning och falthantering * g :Valj ett annat fonster/faltgrupp Man ombeds ange ett nummer mellan 1 och 4 som anger den faltgrupp som skall goras till "aktuellt" fonster. I helskarmslage ar detta kommando nodvandigt for att andra "aktuellt" fonster. I alternativt visningslage ar det bara ett mindre bekvamt alterantiv till kommandona "a" och "w". 5c. RULLA ett fonster Typiskt ar ett uppgiftsfonster en partiell vy in i systemets totala uppgifter/tradar som visar endast nagra av de tillgangliga falten/kolumnen. Med dessa rullningstangenter kan man flytta den vyn vertikalt eller horisontellt for att uppvisa valfri uppgift eller kolumn. Upp,PgUp :Rulla uppgifter Flytta vyn upp mot den forsta uppgiftsraden, tills den forsta uppgiften visas pa den oversta raden av det "aktuella" fonstret. Piltangenten upp flyttar en rad medan PgUp rullar hela fonstret. Ned,PgDn :Rulla uppgifter Flytta vyn ned mot den sista uppgiftsraden, tills den sista uppgiften ar den enda som visas pa den oversta raden av det "aktuella" fonstret. Piltangenten ned flyttar en rad medan PgDn rullar hela fonstret. Vanster,Hoger :Rulla kolumner Flytta vyn av visningsbara falt horisontellt en kolumn at gangen. Obs: som en paminnelse, vissa falt/kolumner har inte fast bredd utan allokerar all aterstanende skarmbredd nar de ar synliga. Nar man rullar till hoger eller vanster kan den funktionen medfora i nagra ovantade resultat initialt. Dessutom finns det speciella mojligheter for alla falt med variabel bredd nar de ar det sista visade faltet. Nar det faltet nas via hoger piltangent, och det alltsa ar den enda visade kolumnen, kan man fortsatta rulla horisontellt inom ett sadant falt. Se det interaktiva kommandot "C" nedan for ytterligare information. Home :Hoppa till hemposition Positionera om visningen till orullade koordinater. End :Hoppa till slutposition Positionera om visningen sa att den hograste kolumnen visar det sista visningsbara faltet och nedersta uppgiften representerar den sista uppgiften. Obs: fran denna position ar det fortfarande mojligt att rulla ned och hoger med piltangenterna. Detta galler anda tills en enda kolumn och en enda uppgift ar kvar som det enda visade elementet. C :Visa rullningskoordinatersvaxel Vaxla ett informationsmeddelande som visas narhelst meddelanderaden inte anvands till nagot annat. Det meddelandet kan ta en av tva former beroende pa huruvida en kolumn med variabel bredd ocksa har rullats eller inte. rullkoordinater: y = n/n (uppgifter), x = n/n (falt) rullkoordinater: y = n/n (uppgifter), x = n/n (falt) + nn Koordinaterna som visas som n/n ar relativa till det ovre vanstra hornet av det "aktuella" fonstret. Det ytterligare "+ nn" representerar forskjutningen in i en kolumn med variabel bredd nar den har rullats horisontellt. En sadan forskjutning gar i normala 8-teckens tabulatorsteg via hoger och vanster piltangent. y = n/n (uppgifter) Det forsta n representerar den oversta synliga uppgiften och styrs av rullningstangenter. Det andra n uppdateras automatiskt att avspegla det totala antalet uppgifter. x = n/n (falt) Det forsta n representerar den nanstraste visade uppgiften och styrs av rullningstangenter. Det andra n ar det totala antalet visningsbara falt och bestams med det interaktiva kommandot "f". Det ovanstaende interaktiva kommandona ar alltid tillgangliga i helskarmslage men aldrig tillgangliga i alternativt visningslage om uppgiftsvisningen for "aktuellt" fonster har slagits Av. Obs: nar nagon sorts filtrering ar aktiv kan man rakna med nagra mindre avvikelser nar man rullar eftersom inte alla uppgifter kommer vara synliga. Detta ar sarskilt uppenbart nar man anvander piltangenterna upp/ned. 5d. SOKA i ett fonster Man kan anvanda dessa interaktiva kommandon for att hitta en uppgiftsrad som innehaller ett visst varde. L :Lokalisera en strang Man ombeds ge en skiftlageskanslig strang att lokalisera med start fran de aktuella fonsterkoordinaterna. Det finns inga begransningar pa sokstrangens innehall. Sokningar ar inte begransade till varden fran ett ensamt falt eller kolumn. Alla varden som visas i en uppgiftsrad ar tillatna i en sokstrang. Man kan inkludera mellanslag, siffror, symboler och till och med skogsvyns illustration. Att skriva utan nagon indata far effekten att avaktivera tangenten "&" tills en ny sokstrang skrivs in. & :Lokalisera nasta Under antagandet att en sokstrang har etablerats, top kommer forsoka att hitta nasta forekomst. Nar en traff hittas positioneras det aktuella fonstret om vertikalt sa att uppgiftsraden som innehaller den strangen ar forst. Meddelandet om rullningskoordinater kan ge bekraftelse om sadan vertikal ompositionering (se det interaktiva kommandot "C"). Horisantal skrollning andras dock aldrig via sokningar. Tillgangligheten av en matchande strang kommer paverkas av foljande faktorer. a. Vilka falt som ar visningsbara bland alla tillgangliga, se avsnittet 3b. HANTERING av falt. b. Rullning av ett fonster vertikalt och/eller horisontellt, se avsnittet 5c. RULLA ett fonster. c. Tillstandet pa vaxeln kommando/kommandorad, se det interaktiva kommandot "c". d. Stabiliteten hos den valda sorteringskolumnen, till exempel ar PID bra men %CPU daligt. Om en sokning misslyckas kan att aterstalla det "aktuella" fonstret till hempositionen (orullat), att rulla horisontellt, att visa kommandorader eller att valja ett mer stabilt sorteringsfalt anda ge en lyckad "&"-sokning. Det ovanstaende interaktiva kommandona ar alltid tillgangliga i helskarmslage men aldrig tillgangliga i alternativt visningslage om uppgiftsvisningen for "aktuellt" fonster har slagits Av. 5e. FILTRERA i ett fonster Man kan anvanda denna funktion "ovrigt filter" for att etablera urvalskriteria som sedan kommer att avgora vilka uppgifter som visas i det "aktuella" fonstret. Sadana filter kan goras varaktiga om de sparas i rcfile:n via det interaktiva kommandot "W". Att skapa ett filter kraver: 1) ett faltnamn; 2) en operator; och 3) ett urvalsvarde, atminstone. Detta ar det mest komplexa av tops anvandarinmatningskrav, sa nar man gor ett misstag kommer aterkallande av kommando att vara din van. Kom ihag piltangenterna upp/ned eller deras alias nar du far fragan om inmatning. Filtergrunder 1. faltnamn ar skiftlageskansliga och stavas som i huvudet 2. urvalsvarden behover inte utgora hela det visade faltet 3. ett urval ar antingen skiftlagseokansligt eller kansligt for skiftlage 4. standard ar att inkludera, ett inledande "!" markerar exkludering 5. flera urvalksriterium kan anvandas pa ett uppgiftsfonster 6. inkluderings- och exkluderingskriterium kan anvandas samtidigt 7. 1 likhetsfiltren och 2 jamforande filter kan blandas fritt 8. separata unika filter hanteras for varje uppgiftsfonster Om ett falt inte ar paslaget eller inte visas for narvarande kommer inte urvalskriteriumet paverka vad som visas. Skulle ett filtrerat falt senare bli synligt kommer urvalskriteriumet anvandas da. Tangentbordssammanfattning O :Annat filter (versalt) Man ombeds skapa ett skiftlagskansligt filter. o :Annat filter (gement) Man ombeds skapa ett filter som ignorerar skiftlage vid matchning. ^O :Visa aktiva filter (Ctrl-tangent + "o") Detta kan fungera som en paminnelse om vilka filter som ar aktiva i det "aktuella" fonstret. En sammanfattning kommer visas pa meddelanderaden till man trycker pa tangenten . = :Aterstall filtrering i aktuellt fonster Detta tommar alla gjorda urvalskriterier i det "aktuella" fonstret. Det har aven ytterligare effekter, sa se avsnittet 4a. GLOBALA kommandon. + :Aterstall filtrering i alla fonster Detta tommar alla gjorda urvalskriterier i alla fonster, under antagandet att man ar i alternativt visningslage. Liksom med det interaktiva kommandot "=" har aven detta ytterligare konsekvenser, sa man kan vilja se avsnittet 5b. KOMMANDON for fonster. Inmatningskrav Vid fragan om urvalskriterier maste de data man ger ta en av tva former. Det finns 3 nodvandiga bitar information, med en frivillig 4:e. Dessa exempel anvander mellanslag for tydlighet men ens inmatning gor i allmanhet inte det. #1 #2 #3 ( obligatorisk) Faltnamn ? inkludera-om-varde ! Faltnamn ? exkludera-om-varde #4 ( frivilligt ) Posterna #1, #3 och #4 bor vara sjalvforklarande. Post #2 representerar pade en nodvandig avgransare och operatorn som maste vara en av antingen likhet ("=") eller relation ("<" eller ">"). Likhetsoperatorn "=" behover bara en partiell matchning och det kan begransa kraven pa "om-vardet". Relationsoperatorerna ">" eller "<" gor alltid strangjamforelser, aven med numeriska falt. De ar gjorda for att fungera med ett falts standardjustering och med homogena data. Nar nagra falts numeriska storlekar har varit foremal for skalning medan andra inte har det, da ar datan inte langre homogen. Om man skapar ett relationsfilter och man har andrat standardvardet for numerisk- eller teckenjustering ar det troligt att det filtret misslyckas. Nar ett relationsfilter anvands pa ett minnesfalt och man inte har andrat skalningen kan det generera missledande resultat. Detta hander, till exempel, for att "100.0m" (MiB) skulle forefalla storre an "1.000g" (GiB) nar de jamfors som strangar. Om det filtrerade resultatet verkar misstankt, kan att andra justeringen eller skalningen astadkomma det onskade resultatet. Se de interaktiva kommandona "j", "J" och "e" for ytterligare information. Potentiella problem Dessa GRUPPfilter kan ge exakt samma resultat eller sa kan det andra inte visa nagonting alls, bara ett blankt uppgiftsfonster. GRUPP=root ( endast samma sak nar de ) GRUPP=ROOT ( skapats via gement "o" ) Endera av dessa RES-filter kan ge inkonsistenta och/eller missledande resultat, beroende pa den aktuella minnesskalningsfaktorn. Eller sa kan bada filtren ge exakt samma resultat. RES>9999 ( endast samma resultat nar ) !RES<10000 ( minnesskalningen ar "KiB" ) Detta aSma-filter illustrerar ett problem som ar unikt for skalbara falt. Detta specifika falt kan visa maximalt 4 siffror, utover vilket varden automatiskt skalas till KiB eller storre. Sa medan varden storre an 9999 forekommer, kommer de att upptrada som 2.6m, 197k, etc. aSma>9999 ( alltid ett tomt uppgiftsfonster ) Potentiella losningar Dessa exempel illustrerar hur annan filtrering kan goras pa ett kreativt satt for att uppna nastan vilket onskat resultat som helst. Enkla citationstecken visas ibland for att avgransa mellanrum som ar del av ett filter eller for att representera en begaran om status (^O) precist. Men om man anvander dem med om-varden i verkligheten skulle inga matchningar hittas. Under antagandet att faltet aTR visas kommer det forsta filtret resultera i att endast multitradade processer visas. Det paminner oss ocksa om att ett efterfoljande mellanslag utgor en del av varje visat falt. Det andra filtret astadkommer precis samma sak med mindre att skriva. !aTR=` 1 ' ( ` endast for tydlighet ) aTR>1 ( samma sak med mindre indata ) Med skogsvyslaget aktivt och kolumnen KOMMANDO synlig faller det har filtret i praktiken ihop barnprocesser sa att endast 3 nivaer visas. !KOMMANDO=` `- ' ( ` endast for tydlighet ) De sista tva filtren kommer som svar pa tangenten for statusbegarande (^O). I praktiken skulle varje filter ha kravt en separat inmatning. Exemplet PR visar de tva samtidiga filtren som behovs for att visa uppgifter med prioriteter pa 20 eller mer, eftersom nagra kan vara negativa. Sedan genom att utnyttja efterfoljande blanktecken skulle serien av aSma-filter astadkomma det misslyckade syftet "9999" som diskuterades ovan. `PR>20' + `!PR=-' ( 2 for ratt resultat ) `!aSma=0 ' + `!aSma=1 ' + `!aSma=2 ' + `!aSma=3 ' 6. FILER 6a. PERSONLIG konfigurationfil Denna fil skapas eller uppdateras via det interaktiva kommandot "W". Den gamla versionen skrivs som "$HOME/.ditt-namn-4-top" + "rc" med en inledande punkt. En nyligen skapad konfigurationsfil skrivs som "procps/ditt-namn-4-top" + "rc" utan en inledande punkt. Procps-katalogen kommer ligga under antingen $XDG_CONFIG_HOME nar den ar satt till en aboslut sokvag eller katalogen $HOME/.config. Aven om den inte ar avsedd att redigeras manuellt foljer har den allmanna layouten: global # rad 1: programmets namn-/aliasnotation " # rad 2: id,altscr,irixps,delay,curwin for var # rad a: winname,fieldscur fonster # rad b: winflags,sortindx,maxtasks,etc " # rad c: summclr,msgsclr,headclr,taskclr global # rad 15: ytterligare blandade installningar " # eventuella aterstaende rader ar agnade at valfria " # aktiva "andra filter" diskuterade i avsnitt 5e ovan " # plus "inspektions"-poster diskuterade i avsnitt 6b nedan Om inte en giltig absolut sokvag till rcfil:en kan skapas kommer anpassningar gjorda till en korade top vara omojliga att bevara. 6b. LAGGA TILL INSPEKTIONSposter For att utnyttja det interaktiva kommandot "Y" maste man lagga till poster till slutet av tops personliga konfigurationsfil. Sadana poster visar en fil som skall lasas eller kommandon/ror som skall koras vars resultat sedan kommer visas i ett separat rullbart, sokbart fonster. Om man inte vet platsen for eller namnet pa ens top-rcfil, anvand det interaktiva kommandot "W" for att skriva om den och notera dessa detaljer. Inspektionsposter kan laggas till med en omdirigerad echo eller genom att redigera konfigurationsfilen. Omdirigering av echo riskerar att skriva over rcfile:n ifall det skulle ersatta (>) istallet for att lagga till (>>) till den filen. Omvant, nar man anvander en redigerare maste man vara noga att inte skada befintliga rader, dar nagra av dem kan innehalla oskrivbara data eller ovanliga tecken beroende pa versionen av top under vilken den konfigurationsfilen sparades. De inspektionsposter som borjar med ett "#"-tecken som ignoreras, oavsett deras innehall. Annars bestar de av foljande 3 element, varav vart och ett maste separeras av ett tabulatortecken (alltsa 2 "\t" totalt): .type: ordagrannt "file" eller "pipe" .name: val visat pa inspektionsskarmen .fmts: strang representerande en sokvag eller ett kommando De tva typerna av inspektionsposter ar inte utbytbara. De markerade "file" kommer hamtas med fopen och maste referera en ensam fil i ".fmts"-elementet. Poster som anger "pipe" kommer anvanda popen, deras ".fmts"-element kan innehalla flera kommandon i ror och inget av dem kan vara interaktivt. Om filen eller roret som representeras i ".fmts" hanterar den specifika PID som matas in eller accepteras pa forfragan sa maste formatstrangen aven innehalla specificeraren "%d", som dessa exempel illustrerar. .fmts= /proc/%d/numa_maps .fmts= lsof -P -p %d Specifikt for poster av typen "pipe" kan man aven vilja omdirigera standard fel till standard ut for ett mer fullstandigt resultat. Formatstrangen blir alltsa: .fmts= pmap -x %d 2>&1 Har ar exempel pa bada typerna av inspektionsposter som de kan forekomma i rcfil:en. Den forsta posten kommer ignoreras pa grund av det inledande "#"-tecknet. For tydlighets skull ar latsastabulatorillustrationen (^I) omgiven av ett extra mellanslag men de faktiska tabulatorerna skall inte vara det. # pipe ^I Uttag ^I lsof -n -P -i 2>&1 pipe ^I Oppna filer ^I lsof -P -p %d 2>&1 file ^I NUMA-info ^I /proc/%d/numa_maps pipe ^I Logg ^I tail -n100 /var/log/syslog | sort -Mr Med undantag for den utkommenterade posten ovan visar dessa exempel vad som skulle kunna echo:as for att astadkomma liknande resultat, under antagandet att rcfil:ens namn var ".toprc". Pa grund av de inbaddade tabulatortecknen skall dock var och en av dessa rader foregas av "/bin/echo -e", inte bara ett ensamt "echo", for att aktivera tolkning av omvanda snedstreck oavsett vilket skal man anvander. "pipe\tOppna filer\tlsof -P -p %d 2>&1" >> ~/.toprc "file\tNUMA-info\t/proc/%d/numa_maps" >> ~/.toprc "pipe\tLogg\ttail -n200 /var/log/syslog | sort -Mr" >> ~/.toprc Om nagon inspektionspost man skapar ger utdata med oskrivbara tecken kommer de visas med antingen notationen ^C eller hexadesimalt dar formen beror pa deras varde. Detta galler aven tabulatortecken, vilka kommer visas som "^I". Om man vill ha en mer sann representation bor alla inbaddade tabulatorer expanderas. Foljande exempel tar vad som skulle kunna ha varit en "file"-post men anvander en "pipe" istallet for att expandera de inbaddade tabulatorerna. # det foljande skulle ha innehallit "\t" # file ^I ^I /proc/%d/status # men detta kommer eliminera inbaddade "\t" pipe ^I ^I cat /proc/%d/status | expand - Obs: nagra program kan bero pa SIGINT for att avsluta. Darfor maste man, om en "pipe" som den foljande skapas, anvanda Ctrl-C for att avsluta den for att kunna se resultatet. Detta ar det enda tillfalle da ett "^C" inte aven kommer avsluta top. pipe ^I Spara ^I /usr/bin/strace -p %d 2>&1 Slutligen, aven om poster av typen "pipe" har diskuterats i termer av ror och kommandon finns det inget som hindrar att man ocksa inkluderar skalskript. Kanske aven nyskapade skript gjorde specifikt for det interaktiva kommandot "Y". Till exempel, allteftersom antalet inspektposter man har vaxer med tiden kommer raden "Alternativ:" att huggas av nar skarmbredden overskrids. Det paverkar inte funktionen annat an att det gor nagra val osynliga. Om nagra val forloras pa grund av avhuggning men man vill se fler alternativ finns det dock en enkel losning som antyds nedan. Inspektion Paus vid pid Anvand: vanster/hoger och Alternativ: hjalp 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Posterna i tops rcfil kunde ha ett nummer som elementet ".name" och posten "hjalp" kunde identifiera ett skalskript man skriver som forklarar vad dessa numrerade val faktiskt betyder. Pa sa satt kan manga fler val vara synliga. 6c. SYSTEMkonfigurtionsfil Denna konfigurationsfil representerar standardvarden for alla anvandare som inte har sparat sin egen konfigurationsfil. Formatet speglar exakt den personliga konfigurationsfilen och kan aven innehalla "inspektions"-poster som forklaras ovan. Att skapa den ar enkelt. 1. Konfigurera top som den skall vara for installationen och bevara den konfigurationen med det interaktiva kommandot "W". 2. Lagg till och prova eventuella onskade "inspektions"-poster. 3. Kopiera den konfigurationsfilen till katalogen /etc/ som "topdefaultrc". 6d. SYSTEMbegransningsfil Forekomsten av denna fil kommer paverka vilken version av hjalpskarmen som visas for en vanlig anvandare. Viktigare an sa kommer den begransa vad vanliga anvandare tillats gora nar top kor. De kommer inte att kunna ge foljande kommandon. k Doda en uppgift r Andra nice-varde for en uppgift d el. s Andra fordrojnings-/sovintervall Denna konfigurationsfil skapas inte av top. Istallet skapas den manuellt och placeras i katalogen /etc/ som "toprc". Den skall ha precis tva rader, som visas i detta exempel: s # rad 1: vaxel for byte till sakert lage 5.0 # rad 2: fordrojningsintervall i sekunder 7. MILJOVARIABLER Vardet som satts pa foljande ar oviktigt, bara att den finns. LIBPROC_HIDE_KERNEL Detta kommer forhindra visningen av alla karntradar och utesluta sadana processer fran sammanfattningsomradets sammanrakning av uppgifter/tradar. 8. DUMMA TRICK-exempel Manga av dessa trick fungerar bast nar man ger top ett lyft i schemalaggningen. Sa planera att starta den med ett nice-varde pa -10, under antagandet att du har ratt till det. 7a. Karnmagi For dessa dumma trick behover top helskarmslage. o Anvandargranssnittet, via fragor och hjalp, implicerar avsiktligen att fordrojningsintervallet ar begransat till tiondelar av en sekund. Det star en dock fritt att satta godtyckligt onskat varde. Vill man se Linux i sin basta schemalaggningsform, prova en fordrojning pa 0,09 sekunder eller mindre. For detta experiment oppna en xterm och maximera den. Gor sedan foljande: . ge en schemalaggningslyft och en kort fordrojning via nice -n -10 top -d.09 . hall markering av sorteringskolumn Av for att minimera sokvagslangd . sla Pa markering med invers text for betoning . prova olika sorteringskolumner (TID/MIN fungerar bra), och vanlig eller omvand sortering for att ta fram de mest aktiva processerna i bild Vad man far se ar en valdigt upptagen Linux som gor vad den alltid gjort, men det fanns inget program tillgangligt for att illustrera detta. o Under en xterm med "vitt-pa-svart"-farger satt i tops fargavbildningsskarm uppgiftsfargen till svart och se till att uppgiftsmarkering ar satt till fetstil, inte invers. Satt sedan fordrojningsintervallet till runt 0,3 sekunder. Efter att ha fatt de mest aktiva processerna i bild ar vad man far se de spoklika avbilderna av de jus nu korande uppgifterna. o Radera den befintliga rcfil:en elelr skapa en ny symbolisk lank. Starta denna nya version och skriv sedan "T" (en hemlig tangent, se avsnittet 4c. uppgiftsomradets kommandon, SORTERING) foljt av "W" och "q". Slutligen, starta om programmet med -d0 (noll i fordrojning). Skarmen kommer uppdateras med tre ganger sa hog hastighet som den tidigare top, en 300 % hastighetsuppdatering. Eftersom top klattrar uppfor TID-stegen, var sa talmodig som mojligt under spekulation huruvida top nagonsin kommer na toppen, eller inte. 7b. Studsande fonster For dessa dumma trick behover top alternativt visningslage. o Med 3 eller 4 uppgiftsvisningar synliga, valj nagot annat fonster an det sista och sla Av inaktiva processer med det interaktiva kommandot "i". Beroende pa var du anvande "i" studsar ibland flera uppgiftsvisningar och ibland ar det som ett dragspel, eftersom top gor sitt basta for att allokera plats. o Satt varje fonsters sammanfattningsrader olika: en utan minne ("m"); ett annat utan tillstand ("t"); kanske ett utan nagot alls, bara meddelanderaden. Hall sedan ner "a" eller "w" och se en variation av studsande fonster -- hoppande fonster. o Visa alla 4 fonstren och for vart och ett i ordning satt inaktiva processer Av med det interaktiva kommandot "i". Du har just gatt in i zonen "extrem studs". 7c. Den stora fagelns fonster Detta dumma trick behover ocksa alternativt visningslage. o Visa alla 4 fonster och se till att 1:Def ar det "aktuella" fonstret. Oka sedan fonsterstorleken med det interaktiva kommandot "n" tills alla de andra uppgiftsvisningarna "tryckts ur boet". Nar de alla har tryckts undan, vaxla mellan alla synliga/osynliga fonster genom att anvanda kommandoflaggaan "_". Fundera sedan pa detta: narras top eller berattar den sanningsenligt din patvingade sanning? 7d. Den gamla forvaxlingen Detta dumma trick fungerar bast utan alternativt visningslage eftersom justering ar aktivt pa basis av varje fonster. o Starta top och gor KOMMANDO till den sista (hograste) kolumnen som visas. Om nodvandigt, anvand kommandoflaggan "c" for att visa kommandorader och se till att skogsvylaget ar aktivt med kommandoflaggan "V". Anvand sedan piltangenterna upp/ned for att placera skarmen sa att nagra avhuggna kommandorader visas ("+" i sista positionen). Man kan behova andra storlek pa sin xterm for att astadkomma trunkering. Anvand slutligen kommandoflaggan "j" for att gora kolumnen KOMMANDO hogerjusterad. Anvand nu hoger piltangent for att na kolumnen KOMMANDO. Fortsatt med hoger piltangent, och titta noga riktingen pa rorelsen for kommandoraderna som visas. nagra rader ror sig till vanster, medan andra ror sig at hoger slutligen kommer alla rader vaxla runt, och rora sig at hoger 9. FEL Skicka felrapporter till . Skicka synpunkter pa oversattningen till 10. SE aven free(1), ps(1), uptime(1), atop(1), slabtop(1), vmstat(8), w(1) procps-ng Augusti 2023 TOP(1)