MOUNT(8) Systemadministration MOUNT(8) NAMN mount - montera ett filsystem SYNOPSIS mount [-h|-V] mount [-l] [-t fstype] mount -a [-F] [-fnrsvw] [-t fstype] [-O optlist] mount [-fnrsvw] [-o options] enhet|monteringspunkt mount [-fnrsvw] [-o options] [-t fstype] device mountpoint mount --bind|--rbind|--move olddir newdir mount --make-[r]{shared|slave|private|unbindable} mountpoint BESKRIVNING Alla filer som ar tillgangliga i ett Unix-system ar ordnade i ett stort trad, filhierarkin, med rotterna i /. Dessa filer kan vara utspridda pa flera enheter. Kommandot mount anvands for att koppla filsystemet pa en enhet till det stora filtradet. Omvant kommer kommandot umount(8) att koppla loss det igen. Filsystemet anvands for att styra hur data lagras pa enheten eller tillhandahalls pa ett virtuellt satt av natverkstjanster eller andra tjanster. Standardformen av kommandot mount ar: mount -t typ enhet dir Detta talar om for karnan att koppla filsystemet som finns pa enhet (som ar av typen typ) till katalogen dir. Flaggan -t typ ar valfri. Kommandot mount kan vanligtvis upptacka ett filsystem. Som standard kravs root-behorighet for att montera ett filsystem. Se avsnittet "Mounts for icke-superanvandare" nedan for mer information. Det tidigare innehallet (om det finns nagot) och agare och lage for dir blir osynliga, och sa lange detta filsystem ar monterat hanvisar sokvagen dir till roten av filsystemet pa enhet. Om endast katalogen eller enheten anges, t.ex: mount /dir letar mount efter en monteringspunkt (och om den inte hittas efter en enhet) i filen /etc/fstab. Det ar mojligt att anvanda flaggorna --target eller --source for att undvika tvetydig tolkning av det angivna argumentet. Ett exempel: mount --mal /mountpoint Samma filsystem kan monteras mer an en gang, och i vissa fall (t.ex. natverksfilsystem) kan samma filsystem monteras pa samma monteringspunkt flera ganger. Kommandot mount implementerar inte nagon policy for att kontrollera detta beteende. Alla beteenden styrs av karnan och ar vanligtvis specifika for filsystemets drivrutin. Undantaget ar --all, i det har fallet ignoreras redan monterade filsystem (se --all nedan for mer information). Listning av fastena Listningslaget bibehalls endast for bakatkompatibilitet. For mer robusta och anpassningsbara utdata anvander du findmnt(8), sarskilt i dina skript. Observera att kontrolltecken i namnet pa monteringspunkten ersatts med '?'. Foljande kommando listar alla monterade filsystem (av typen typ): mount [-l] [-t typ] Flaggan -l lagger till etiketter till denna lista. Se nedan. Anger enhet och filsystem De flesta enheter anges med ett filnamn (for en blockspecifik enhet), t.ex. /dev/sda1, men det finns andra mojligheter. I fallet med en NFS-montering kan enhet till exempel se ut som knuth.cwi.nl:/dir. Enhetsnamnen pa diskpartitioner ar instabila; omkonfigurering av maskinvara och tillagg eller borttagning av en enhet kan orsaka andringar i namnen. Detta ar anledningen till att det ar starkt rekommenderat att anvanda filsystem- eller partitionsidentifierare som UUID eller LABEL. Identifierare (taggar) som stods for narvarande: LABEL=etikett Manskligt lasbar filsystemidentifierare. Se aven -L. UUID=uuid Filsystemets universellt unika identifierare. Formatet for UUID ar vanligtvis en serie hexadecimala siffror atskilda av bindestreck. Se aven -U. Observera att mount anvander UUID:er som strangar. UUID:er fran kommandoraden eller fran fstab(5) konverteras inte till intern binar representation. Strangrepresentationen av UUID bor baseras pa gemena tecken. PARTLABEL=etikett Partitionens identifierare som ar lasbar for manniskor. Denna identifierare ar oberoende av filsystemet och andras inte av mkfs- eller mkswap-operationer. Den stods till exempel for GUID-partitionstabeller (GPT). PARTUUID=uuid Partitionens universellt unika identifierare. Denna identifierare ar oberoende av filsystemet och andras inte av mkfs- eller mkswap-operationer. Det stods till exempel for GUID-partitionstabeller (GPT). ID=id ID for hardvarublockenhet som genereras av udevd. Denna identifierare ar vanligtvis baserad pa WWN (unik lagringsidentifierare) och tilldelas av hardvarutillverkaren. Se ls /dev/disk/by-id for mer information, den har katalogen och att udevd kors kravs. Den har identifieraren rekommenderas inte for allman anvandning eftersom identifieraren inte ar strikt definierad och den beror pa udev, udev-regler och maskinvara. Kommandot lsblk --fs ger en oversikt over filsystem, LABELs och UUIDs pa tillgangliga blockenheter. Kommandot blkid -p ger information om ett filsystem pa den angivna enheten. Glom inte att det inte finns nagon garanti for att UUID:er och etiketter verkligen ar unika, sarskilt om du flyttar, delar eller kopierar enheten. Anvand lsblk -o +UUID,PARTUUID for att kontrollera att UUID:erna verkligen ar unika i ditt system. Den rekommenderade installationen ar att anvanda taggar (t.ex. UUID=uuid) i stallet for /dev/disk/by-{label,uuid,id,partuuid,partlabel} udev-symlankar i filen /etc/fstab. Taggar ar mer lasbara, robusta och portabla. Kommandot mount(8) anvander internt udev-symlankar, sa anvandningen av symlinks i /etc/fstab har ingen fordel jamfort med taggar. For mer information se libblkid(3). Filsystemet proc ar inte associerat med nagon speciell enhet, och nar det monteras kan ett godtyckligt nyckelord - till exempel proc - anvandas i stallet for en enhetsspecifikation. (Det vanliga valet none ar mindre lyckosamt: felmeddelandet "none already mounted" fran mount kan vara forvirrande) Filerna /etc/fstab, /etc/mtab och /proc/mounts Filen /etc/fstab (se fstab(5)) kan innehalla rader som beskriver vilka enheter som vanligtvis monteras var, med vilka flaggor. Standardplatsen for filen fstab(5) kan asidosattas med kommandoradsflaggan --fstab sokvag (se nedan for mer information). Kommandot mount -a [-t typ] [-O optlist] (anges vanligen i ett bootskript) gor att alla filsystem som namns i fstab (av ratt typ och/eller med eller utan ratta flaggor) monteras pa angivet satt, utom de vars rad innehaller nyckelordet noauto. Om du lagger till flaggan -F blir mount fork, sa att filsystemen monteras parallellt. Nar du monterar ett filsystem som namns i fstab eller mtab racker det med att ange endast enheten eller monteringspunkten pa kommandoraden. Programmen mount och umount(8) upprattholl traditionellt en lista over aktuella monterade filsystem i filen /etc/mtab. Stodet for vanlig klassisk /etc/mtab ar helt inaktiverat vid kompileringstillfallet som standard, eftersom det pa nuvarande Linux-system ar battre att gora /etc/mtab till en symlank till /proc/mounts istallet. Den vanliga mtab-filen i userspace kan inte pa ett tillforlitligt satt arbeta med namnrymder, containrar och andra avancerade Linux-funktioner. Om det vanliga mtab-stodet ar aktiverat ar det mojligt att anvanda bade filen och symlanken. Om inga argument ges till mount skrivs listan over monterade filsystem ut. Om du vill asidosatta monteringsflaggorna fran /etc/fstab maste du anvanda flaggan -o: mount enhet|dir -o options och da kommer monteringsflaggor fran kommandoraden att laggas till i listan over flaggor fran /etc/fstab. Detta standardbeteende kan andras med hjalp av kommandoradsflaggan --options-mode. Det vanliga beteendet ar att den sista flaggan vinner om det finns motstridiga flaggor. Programmet mount laser inte filen /etc/fstab om bade enhet (eller LABEL, UUID, ID, PARTUUID eller PARTLABEL) och dir anges. Till exempel, for att montera enhet foo pa /dir: montera /dev/foo /dir Detta standardbeteende kan andras genom att anvanda kommandoradsflaggan --options-source-force for att alltid lasa konfigurationen fran fstab. For anvandare som inte ar root laser mount alltid konfigurationen fran fstab. Monteringar for icke-superanvandare Normalt ar det bara superanvandaren som kan montera filsystem. Men nar fstab innehaller flaggan user pa en rad kan vem som helst montera motsvarande filsystem. Saledes, givet en rad /dev/cdrom /cd iso9660 ro,user,noauto,unhide alla anvandare kan montera filsystemet iso9660 som finns pa en insatt CDROM med kommandot: montera /cd Observera att mount ar mycket strikt nar det galler icke-root-anvandare och att alla sokvagar som anges pa kommandoraden verifieras innan fstab analyseras eller ett hjalpprogram kors. Det rekommenderas starkt att anvanda en giltig monteringspunkt for att ange filsystem, annars kan mount misslyckas. Det ar t.ex. en dalig ide att anvanda NFS- eller CIFS-kalla pa kommandoraden. Sedan util-linux 2.35 avslutas inte mount nar anvandarrattigheterna ar otillrackliga enligt libmounts interna sakerhetsregler. Istallet slapper den suid-behorigheterna och fortsatter som vanlig anvandare utan root-behorighet. Detta beteende stoder anvandningsfall dar root-behorigheter inte ar nodvandiga (t.ex. fuse-filsystem, anvandarnamnomraden etc.). For mer information, se fstab(5). Endast den anvandare som har monterat ett filsystem kan avmontera det igen. Om vilken anvandare som helst ska kunna avmontera det, anvand users istallet for user pa raden fstab. Flaggan owner liknar flaggan user, med den begransningen att anvandaren maste vara agare till den speciella filen. Detta kan vara anvandbart t.ex. for /dev/fd om ett inloggningsskript gor konsolanvandaren till agare av den har enheten. Flaggan group ar liknande, med begransningen att anvandaren maste vara medlem i gruppen for specialfilen. Monteringsflaggan user accepteras om inget anvandarnamn har angetts. Om flaggan anvands i formatet user=someone ignoreras det i tysthet och ar endast synligt for externa monteringshjalpare (/sbin/mount.) for kompatibilitet med vissa natverksfilsystem. Bind montering operation Omlokalisera en del av filhierarkin till en annan plats. Samtalet ar: mount --bind olddir newdir eller genom att anvanda denna fstab-post: /olddir /newdir none bind Efter detta samtal finns samma innehall tillgangligt pa tva stallen. Det ar viktigt att forsta att "bind" inte skapar nagon andra klassens eller speciell nod i karnans VFS. "Bind" ar bara en annan operation for att koppla ett filsystem. Det finns ingenstans lagrad information om att filsystemet har anslutits genom en "bind"-operation. olddir och newdir ar oberoende av varandra och olddir kan avmonteras. Man kan ocksa atermontera en enskild fil (pa en enskild fil). Det ar ocksa mojligt att anvanda en bind mount for att skapa en mountpoint fran en vanlig katalog, till exempel: mount --bind foo foo Anropet bind mount kopplar endast (en del av) ett enda filsystem, inte eventuella undermonteringar. Hela filhierarkin inklusive submounts kan kopplas till en andra plats genom att anvanda: mount --rbind olddir newdir Observera att filsystemets monteringsflaggor som hanteras av karnan forblir desamma som pa den ursprungliga monteringspunkten. Monteringsflaggoren for userspace (t.ex. _netdev) kopieras inte av mount och det ar nodvandigt att uttryckligen ange flaggorna pa kommandoraden for mount. Sedan util-linux 2.27 tillater mount att man andrar monteringsflaggorna genom att skicka de relevanta flaggor tillsammans med --bind. Till exempel: --bind: mount -o bind,ro foo foo Den har funktionen stods inte av Linux-karnan, utan implementeras i anvandarutrymmet med ett extra systemanrop for atermontering, mount(2). Den har losningen ar inte atomar. Det alternativa (klassiska) sattet att skapa en skrivskyddad bind mount ar att anvanda remount-operationen, till exempel: mount --bind olddir newdir mount -o remount,bind,ro olddir newdir Observera att en skrivskyddad bindning skapar en skrivskyddad monteringspunkt (VFS-post), men det ursprungliga filsystemets superblock kommer fortfarande att vara skrivbart, vilket innebar att olddir kommer att vara skrivbart, men newdir kommer att vara skrivskyddat. Det gar ocksa att andra VFS-flaggorna nosuid, nodev, noexec, noatime, nodiratime, relatime och nosymfollow via en "remount,bind"-operation. De andra flaggorna (t.ex. filsystemspecifika flaggor) ignoreras i tysthet. Det klassiska systemanropet mount(2) gor det inte mojligt att andra monteringsflaggor rekursivt (t.ex. med -o rbind,ro). Den rekursiva semantiken ar mojlig med ett nytt mount_setattr(2)-systemanrop i karnan och det stods sedan libmount fran util-linux v2.39 med ett nytt experimentellt "rekursivt" flaggargument (t.ex. -o rbind,ro=recursive). Mer information finns i avsnittet FILSYSTEMSOBEROENDE MONTERINGSFLAGGOR. Sedan util-linux 2.31 ignorerar mount flaggan bind fran /etc/fstab vid en remount-operation (om -o remount anges pa kommandoraden). Detta ar nodvandigt for att fullt ut kontrollera monteringsflaggor vid atermontering via kommandoraden. I tidigare versioner har bind-flaggan alltid anvants och det var omojligt att omdefiniera monteringsflaggor utan att interagera med bind-semantiken. Detta monterings-beteende paverkar inte situationer nar "remount,bind" anges i filen /etc/fstab. Sedan util-linux 2.39 kan mount anvanda det nya kernel mount API om det ar tillgangligt. Detta nya karngranssnitt ger ett mer exakt satt att arbeta med monteringspunktsattribut. Till exempel kommer operationen -o bind,rw att skapa en skrivskyddad nod aven om den ursprungliga noden var skrivskyddad. Detta var omojligt med det gamla klassiska syscallet mount(2), dar den skrivskyddade VFS-flaggan arvdes fran den ursprungliga noden. Flyttoperationen Flytta ett monterat trad till en annan plats (atomiskt). Samtalet ar: mount --move olddir newdir Detta leder till att innehallet som tidigare fanns under olddir nu finns tillgangligt under newdir. Den fysiska platsen for filerna andras inte. Observera att olddir maste vara en monteringspunkt. Observera ocksa att det ar ogiltigt och inte stods att flytta en montering som finns under en delad montering. Anvand findmnt -o TARGET,PROPAGATION for att se de aktuella propagationsflaggorna. Operationer for delade deltrad Sedan Linux 2.6.15 ar det mojligt att markera ett mount och dess submounts som shared, private, slave eller unbindable. En delad montering gor det mojligt att skapa speglar av monteringen sa att monteringar och avmonteringar i nagon av speglarna sprids till den andra spegeln. En slavmonterad montering far spridning fran sin master, men inte tvartom. En privat montering har inga spridningsmojligheter. En obindbar montering ar en privat montering som inte kan klonas genom en bindningsoperation. Den detaljerade semantiken finns dokumenterad i filen Documentation/filesystems/sharedsubtree.txt i karnans kalltrad; se aven mount_namespaces(7). Operationer som stods ar: montera --skapa delad monteringspunkt mount --make-slave mountpoint mount --make-private mountpoint mount --make-unbindable mountpoint Med foljande kommandon kan du rekursivt andra typen for alla monteringar under en viss monteringspunkt. mount --make-rshared monteringspunkt mount --make-rslave monteringspunkt mount --make-rprivate mountpoint mount --make-runbindable mountpoint mount laser inte fstab(5) nar en --make-* operation begars. All nodvandig information maste anges pa kommandoraden. Observera att Linux-karnan inte tillater andring av flera propagationsflaggor med ett enda mount(2)-systemanrop, och flaggorna kan inte blandas med andra monteringsflaggor och operationer. Sedan util-linux 2.23 kan kommandot mount anvandas for att gora fler propagationsandringar (topologi) med ett mount(8)-anrop och aven gora det tillsammans med andra monteringsoperationer. Propageringsflaggorna appliceras genom ytterligare mount(2)-systemanrop nar de foregaende monteringsoperationerna lyckades. Observera att det har anvandningsfallet inte ar atomiskt. Det ar mojligt att ange spridningsflaggorna i fstab(5) som monteringsflaggor (private, slave, shared, unbindable, rprivate, rslave, rshared, runbindable). Till exempel: mount --make-private --make-unbindable /dev/sda1 /foo ar samma sak som: mount /dev/sda1 /foo mount --make-private /foo mount --make-unbindable /foo KOMMANDORADSFLAGGOR Den fullstandiga uppsattning monteringsflaggor som anvands vid ett anrop av mount bestams genom att forst extrahera monteringsflaggor for filsystemet fran tabellen fstab, sedan tillampa eventuella flaggor som anges av argumentet -o och slutligen tillampa en flagga -r eller -w, om ett sadant finns. Kommandot mount skickar inte alla kommandoradsflaggor till monteringshjalpprogrammen /sbin/mount.suffix. Granssnittet mellan mount och monteringshjalpfunktionerna beskrivs nedan i avsnittet EXTERNA HJALPFUNKTIONER. Kommandoradsflaggor som ar tillgangliga for kommandot mount ar: -a, --all Mount all filesystems (of the given types) mentioned in fstab (except for those whose line contains the noauto keyword). This option was originally designed for use in init scripts. Note that many modern systemd-based distributions do not use mount -a on boot and instead mount filesystems in a more sophisticated way using systemd units. The filesystems are mounted following their order in fstab. The mount command compares filesystem source, target (and fs root for bind mount or btrfs) to detect already mounted filesystems. The kernel table with already mounted filesystems is cached during mount --all. This means that all duplicated fstab entries will be mounted. Den korrekta funktionen beror pa /proc (for att upptacka redan monterade filsystem) och pa /sys (for att utvardera filsystemtaggar som UUID= eller LABEL=). Vi rekommenderar starkt att du monterar filsystemen /proc och /sys innan mount -a kors, eller behaller /proc och /sys i borjan av fstab. Flaggan --all ar ocksa mojligt att anvanda for atermonteringsoperationer. I det har fallet tillampas alla filter (-t och -O) pa tabellen over redan monterade filsystem. Sedan version 2.35 ar det mojligt att anvanda kommandoradsflaggan -o for att andra monteringsflaggor fran fstab (se aven --options-mode). Note that swap entries in fstab are silently ignored by mount -a. Use swapon -a to enable swap devices and files. See swapon(8). Observera att det ar en dalig ide att anvanda mount -a for fstab-kontroll. Den rekommenderade losningen ar findmnt --verify. --beneath Mount the filesystem beneath the top mount of the specified target (mountpoint), allowing the top mount to be unmounted. This option replaces the filesystem at the mountpoint in an atomic manner, ensuring there is no moment when the filesystem is absent. For example update from a Btrfs filesystem to an XFS filesystem without ever revealing the underlying mountpoint: mount -t btrfs /dev/sdA /mnt mount --beneath -t xfs /dev/sdB /mnt umount /mnt -B, --bind Ommontera en deltrad nagon annanstans (sa att dess innehall ar tillgangligt pa bada stallena). Se ovan, under Bind mount operation. -c, --no-canonicalize Kanonisera inte nagra sokvagar eller taggar under monteringsprocessen. Kommandot mount kanoniserar automatiskt alla sokvagar (fran kommandoraden eller fstab). Den har flaggan kan anvandas tillsammans med flaggan -f for sokvagar som redan har kanoniserats. Den har flaggan ar avsett for mount-hjalpfunktioner som anropar mount -i. Det ar starkt rekommenderat att inte anvanda detta kommandoradsflaggor for vanliga monteringsoperationer. Se aven monteringsflaggorna for X-mount.nocanonicalize. Observera att mount inte skickar denna flagga till hjalpprogrammen /sbin/mount.typ. --exclusive Ensures that the filesystem is mounted as a unique instance and that the filesystem superblock is not reused by the kernel. The filesystem may be reused later if mounted without the option. The option affects only the current mount and is allowed for non-root users as well. See also the --onlyonce option. The difference between --onlyonce and --exclusive is that "onlyonce" ensures the same source is not mounted on the same mount point; this means mounting twice on /A is not allowed, but mounting on /A and /B is allowed. The "exclusive" mount ensures the filesystem itself is not reused, regardless of the mount point. -F, --fork (Anvands tillsammans med -a.) Starta en ny inkarnation av mount for varje enhet. Detta kommer att gora monteringen pa olika enheter eller olika NFS-servrar parallellt. Fordelen med detta ar att det ar snabbare; aven NFS-timeouts sker parallellt. En nackdel ar att ordningen pa mount-operationerna ar odefinierad. Darfor kan du inte anvanda den har flaggan om du vill montera bade /usr och /usr/spool. -f, --fake Gor att allt gors utom de mount-relaterade systemanropen. Flaggan --fake utformades ursprungligen for att skriva en post till /etc/mtab utan att faktiskt montera. /etc/mtab underhalls inte langre i userspace, och fran och med version 2.39 kan monteringen vara en komplex kedja av operationer med beroenden mellan syscalls. Flaggan --fake tvingar libmount att hoppa over all forberedelse av monteringskallan, analys av monteringsflaggor och den faktiska monteringsprocessen. Skillnaden mellan falsk och icke-falsk exekvering ar enorm. Detta ar anledningen till att flaggan --fake har minimal betydelse for den aktuella implementeringen av mount(8) och att det mest bibehalls for bakatkompatibilitet. -i, --internal-only Anropa inte hjalpen /sbin/mount.filsystem aven om den finns. -L, --label etikett Montera den partition som har den angivna etikett. -l, --show-labels Lagg till etiketterna i mount-utdata. mount maste ha behorighet att lasa diskenheten (t.ex. vara set-user-ID root) for att detta ska fungera. Man kan ange en sadan etikett for ext2, ext3 eller ext4 med hjalp av verktyget e2label(8), for XFS med xfs_admin(8) eller for reiserfs med reiserfstune(8). -M, --move Flytta ett deltrad till nagon annan plats. Se ovan, underavsnittet Flyttoperationen. -m, --mkdir[=lage] Gor det mojligt att skapa en malkatalog (mountpoint) om den inte finns annu. Alias till "-o X-mount.mkdir[=mode]", standardlaget ar 0755. For mer information se X-mount.mkdir nedan. --map-groups, --map-users inner:_outer_:_count_ Lagg till den angivna mappningen for anvandare/grupper till en X-mount.idmap-mappning. Dessa flaggor kan anges flera ganger for att bygga upp kompletta mappningar for anvandare och grupper. For mer information se X-mount.idmap nedan. --map-users /proc/PID/ns/user Anvand det angivna anvandarnamnomradet for mappning av anvandare och grupper i en id-mappad montering. Detta ar ett alias for "-o X-mount.idmap=/proc/PID/ns/user" och kan inte anvandas tva ganger eller tillsammans med flaggformatet inner:_outer_:_count_ ovan. For mer information se X-mount.idmap nedan. -n, --no-mtab Montera utan att skriva i /etc/mtab. Detta ar nodvandigt t.ex. nar /etc finns pa ett skrivskyddat filsystem. -N, --namespace ns Perform the mount operation in the mount namespace specified by ns. ns is either the PID of the process running in that namespace or a special file representing that namespace. mount vaxlar till mount-namnrymden nar den laser /etc/fstab, skriver /etc/mtab: (eller skriver till _/run/mount) och anropar mount(2), annars kors den i det ursprungliga mount-namnomradet. Detta innebar att malnamnrymden inte behover innehalla nagra bibliotek eller andra krav som ar nodvandiga for att utfora mount(2)-anropet. Se mount_namespaces(7) for mer information. -O, --test-opts opts Begransa uppsattningen av filsystem som flaggan -a galler for. I det har avseendet ar det som flaggan -t, forutom att -O ar vardelost utan -a. Till exempel kan kommandot montera -a -O no_netdev monterar alla filsystem utom de som har flaggan netdev angivet i faltet options i filen /etc/fstab. Det skiljer sig fran -t genom att varje flagga matchas exakt; ett inledande no i borjan av en flagga upphaver inte resten. Flaggorna -t och -O har kumulativ effekt, vilket innebar att kommandot mount -a -t ext2 -O _netdev monterar alla ext2-filsystem med flaggan _netdev, men inte alla filsystem som antingen ar ext2 eller har flaggan _netdev angivet. -o, --options opts Anvand de angivna monteringsflaggorna. Argumentet opts ar en kommaseparerad lista. Till exempel: opts: mount LABEL=mydisk -o noatime,nodev,nosuid Note that the order of the options matters, as the last option wins if there are conflicting ones. Also, options on the command line override options from fstab. Mer information finns i avsnitten FILESYSTEM-INDEPENDENT MOUNT OPTIONS och FILESYSTEM-SPECIFIC MOUNT OPTIONS. --onlyonce Forces mount command to check if the filesystem is already mounted on specified mountpoint. This behavior is the default for --all; otherwise, it depends on the kernel filesystem driver. Some filesystems may be mounted more than once on the same mount point (e.g. tmpfs). See also --exclusive. --options-mode lage Styr hur flaggor fran fstab/mtab ska kombineras med flaggor fran kommandoraden. lage kan vara nagot av ignore, append, prepend eller replace. Exempelvis innebar append att flaggor fran fstab laggs till flaggor fran kommandoraden. Standardvardet ar prepend - det innebar att flaggor pa kommandoraden utvarderas efter flaggor i fstab. Observera att det sista flaggan vinner om det finns motstridiga flaggor. --options-source source Kalla for standardflaggor. source ar en kommaseparerad lista med fstab, mtab och disable. disable inaktiverar fstab och mtab och aktiverar --options-source-force. Standardvardet ar fstab,mtab. --options-source-force Anvand flaggor fran fstab/mtab aven om bade enhet och dir har angetts. -R, --rbind Montera om ett deltrad och alla mojliga undermonterade trad nagon annanstans (sa att innehallet ar tillgangligt pa bada stallena). Se ovan, underavsnittet Bind mount operation. -r, --ro, --read-only Montera filsystemet skrivskyddat. En synonym ar -o ro. Observera att beroende pa filsystemets typ, tillstand och karnans beteende kan systemet fortfarande skriva till enheten. Till exempel kommer ext3 och ext4 att spela upp journalen igen om filsystemet ar smutsigt. For att forhindra den har typen av skrivatkomst kan du montera ett ext3- eller ext4-filsystem med monteringsflaggan ro,noload eller stalla in blockenheten i skrivskyddat lage, se kommandot blockdev(8). -s Tolererar slarviga monteringsflaggor i stallet for att misslyckas. Detta ignorerar monteringsflaggor som inte stods av en filsystemtyp. Inte alla filsystem stoder denna flagga. For narvarande stods det endast av monteringshjalpen mount.nfs. --source enhet Om endast ett argument for kommandot mount anges kan argumentet tolkas som mal (mountpoint) eller kalla (enhet). Med denna flagga kan du uttryckligen definiera att argumentet ar mount-kallan. --target katalog Om endast ett argument for mount-kommandot anges kan argumentet tolkas som mal (mountpoint) eller kalla (device). Med denna flagga kan du uttryckligen definiera att argumentet ar mount-malet. --target-prefix katalog Lagg till den angivna katalogen i alla monteringsmal. Den har flaggan kan anvandas for att folja fstab, men monteringsoperationer gors t.ex. pa ett annat stalle: mount --all --malprefix /chroot -o X-mount.mkdir monterar allt fran system fstab till /chroot, alla saknade monteringspunkter skapas (pa grund av X-mount.mkdir). Se aven --fstab for att anvanda en alternativ fstab. -T, --fstab sokvag Anger en alternativ fstab-fil. Om sokvag ar en katalog sorteras filerna i katalogen enligt strverscmp(3); filer som borjar med "." eller som saknar tillagget .fstab ignoreras. Flaggan kan anges mer an en gang. Den har flaggan ar framst avsett for initramfs- eller chroot-skript dar ytterligare konfiguration anges utover standardkonfigurationen for systemet. Observera att mount inte skickar flaggan --fstab till hjalpprogrammen /sbin/mount.typ, vilket innebar att de alternativa fstab-filerna kommer att vara osynliga for hjalpprogrammen. Detta ar inget problem for normala monteringar, men anvandarmonteringar (icke-root) kraver alltid fstab for att verifiera anvandarens rattigheter. -t, --types fstype Argumentet efter -t anvands for att ange filsystemtypen. Vilka filsystemtyper som for narvarande stods beror pa vilken karna som kors. Se /proc/filesystems och /lib/modules/$(uname -r)/kernel/fs for en fullstandig lista over filsystem. De vanligaste ar ext2, ext3, ext4, xfs, btrfs, vfat, sysfs, proc, nfs och cifs. Programmen mount och umount(8) stoder subtyper av filsystem. Subtypen definieras av suffixet '.subtype'. Till exempel 'fuse.sshfs'. Vi rekommenderar att du anvander subtypsnotation i stallet for att lagga till nagot prefix till mount-kallan (till exempel 'sshfs#example.com' ar foraldrat). Om ingen -t-flagga anges, eller om auto-typen anges, kommer mount att forsoka gissa sig till onskad typ. mount anvander biblioteket libblkid(3) for att gissa filsystemtypen; om det inte ger nagot som ser bekant ut forsoker mount lasa filen /etc/filesystems eller, om den inte finns, /proc/filesystems. Alla filsystemtyper som listas dar kommer att provas, utom de som ar markta "nodev" (t.ex. devpts, proc och nfs). Om /etc/filesystems slutar pa en rad med ett enda * kommer mount att lasa /proc/filesystems efterat. Under forsoket kommer alla filsystemtyper att monteras med mount-flaggan silent. Typen auto kan vara anvandbar for disketter som monterats av anvandaren. Att skapa en fil /etc/filesystems kan vara anvandbart for att andra probeordningen (t.ex. for att prova vfat fore msdos eller ext3 fore ext2) eller om du anvander en autoladdare for karnmoduler. Mer an en typ kan anges i en kommaseparerad lista, bade for flaggan -t och i en post i /etc/fstab. Listan med filsystemtyper for flaggan -t kan foregas av no for att ange filsystemtyper som inte ska atgardas. Prefixet no har ingen effekt nar det anges i en post i /etc/fstab. Prefixet no kan vara meningsfullt med flaggan -a. Till exempel kommandot mount -a -t nomsdos,smbfs monterar alla filsystem utom de av typen msdos och smbfs. For de flesta typer behover mount-programmet bara gora ett enkelt mount(2)-systemanrop, och det kravs ingen detaljerad kunskap om filsystemtypen. For ett fatal typer (som nfs, nfs4, cifs, smbfs, ncpfs) kravs dock en ad hoc-kod. Filsystemen nfs, nfs4, cifs, smbfs och ncpfs har ett separat monteringsprogram. For att gora det mojligt att behandla alla typer pa ett enhetligt satt kommer mount att kora programmet /sbin/mount.typ (om det finns) nar det anropas med typen typ. Eftersom olika versioner av programmet smbmount har olika anropskonventioner kan /sbin/mount.smbfs behova vara ett skalskript som staller in det onskade anropet. -U, --uuid uuid Montera den partition som har den angivna uuid. -v, --verbose Aktiverar utforligt lage. Fran och med version 2.41, om det nya kernel mount API:et ar tillgangligt, skrivs aven kernel info-meddelanden ut. -w, --rw, --read-write Montera filsystemet las/skriv. Read-write ar karnans standard och mount standard ar att forsoka med read-only om foregaende mount(2) syscall med read-write flaggor pa skrivskyddade enheter misslyckades. En synonym ar -o rw. Observera att om du anger -w pa kommandoraden tvingar du mount att aldrig forsoka montera skrivskyddat pa skrivskyddade enheter eller redan monterade skrivskyddade filsystem. -h, --help Visa hjalptext och avsluta. -V, --version Visa version och avsluta. FILSYSTEMSOBEROENDE MONTERINGSFLAGGOR Vissa av dessa flaggor ar bara anvandbara nar de finns i filen /etc/fstab. Vissa av dessa flaggor kan vara aktiverade eller inaktiverade som standard i systemkarnan. For att kontrollera den aktuella installningen, se flaggorna i /proc/mounts. Observera att filsystem ocksa har filsystemspecifika standardmonteringsflaggor (se t.ex. tune2fs -l-utdata for extN-filsystem). Virtuella filsystem Anmarkningar Virtual File System (VFS) ar det abstrakta lagret i karnan som tillhandahaller filsystemgranssnittet till program i anvandarutrymmet. Det tillhandahaller ocksa en abstraktion inom karnan som gor det mojligt for olika filsystemimplementeringar att samexistera. Vissa av monteringsflaggor galler endast for detta lager. Flaggorna nosuid, noexec, nodiratime, relatime, noatime, strictatime och nosymfollow tolkas endast av det virtuella filsystemets karnlager och tillampas pa monteringspunktsnoden snarare an pa sjalva filsystemet. For att fa en fullstandig oversikt over filsystem och VFS-flaggor, prova: findmnt -o TARGET,VFS-OPTIONS,FS-OPTIONS Sedan v2.39 kan libmount anvanda ett nytt kernel mount-granssnitt for att stalla in VFS-attributen rekursivt. For bakatkompatibilitet ar den har funktionen inte aktiverad som standard, aven om en rekursiv operation (t.ex. rbind) har begarts. Det nya flaggargumentet "recursive" kan anges, till exempel: mount -orbind,ro=recursive,noexec=recursive,nosuid /foo /bar Detta binder rekursivt filsystem fran /foo till /bar, vilket gor /bar och alla undermonteringar skrivskyddade och noexec, men endast /bar sjalv kommer att vara "nosuid". Det valfria argumentet "recursive" for VFS-monteringsflaggor ar en EXPERIMENTELL funktion. Skrivskyddad Installning Anmarkningar Den skrivskyddade installningen (ro eller rw) tolkas av det virtuella filsystemet och filsystemet, och beror pa hur flaggan anges pa kommandoraden mount(8). For bakatkompatibilitet ar standardinstallningen att anvanda det for bada lagren under standardmonteringsoperationer. Operationen "-o bind,remount,ro" tillampas endast pa VFSmonteringspunkten, medan operationen "-o remount,ro" tillampas pa bade VFS och filsystemets superblock. Denna semantik gor det mojligt att skapa en skrivskyddad monteringspunkt samtidigt som filsystemet ar skrivbart fran en annan monteringspunkt. Sedan version 2.41 har libmount mojlighet att anvanda de valfria argumenten vfs och fs (t.ex. ro=fs) for att ange var installningen for skrivskydd ska tillampas. Till exempel genom att anvanda kommandot: mount -o ro=vfs /dev/sdc1 /A kommer att montera filsystemet som skrivlasning pa superblockniva, men /A-noden kommer att stallas in som skrivskyddad. I tidigare versioner kravdes det ytterligare en operation "-o bind,remount,ro" for att uppna samma resultat. Allmanna monteringsflaggor Foljande flaggor galler for alla filsystem som monteras, men det ar inte alla filsystem som faktiskt uppfyller dem. Till exempel har flaggan sync endast effekt pa filsystem av typen ext2, ext3, ext4, fat, vfat, ufs och xfs. async Alla I/O till filsystemet bor goras asynkront. (Se aven flaggan sync.) atime Anvand inte funktionen noatime, sa styrs inodens atkomsttid av karnans standardvarden. Se aven beskrivningarna av monteringsflaggorna relatime och strictatime. ingen tid Uppdatera inte atkomsttider for inoder i det har filsystemet (t.ex. for snabbare atkomst pa nyhetspoolen for att snabba upp nyhetsservrar). Detta fungerar for alla inodtyper (aven kataloger), sa det innebar nodiratime. auto Kan monteras med tillvalet -a. noauto Kan endast monteras explicit (dvs. flaggan -a kommer inte att leda till att filsystemet monteras). context=kontext, fscontext=kontext, defcontext=kontext, and rootcontext=kontext Flaggan context= ar anvandbart vid montering av filsystem som inte stoder utokade attribut, t.ex. en diskett eller harddisk formaterad med VFAT, eller system som normalt inte kors under SELinux, t.ex. en ext3- eller ext4-formaterad disk fran en arbetsstation som inte anvander SELinux. Du kan ocksa anvanda context= pa filsystem som du inte litar pa, t.ex. en diskett. Det hjalper ocksa till med kompatibiliteten med xattr-stodda filsystem pa tidigare 2.4. karnversioner. Aven dar xattrs stods kan du spara tid genom att inte behova marka varje fil genom att tilldela hela disken en sakerhetskontext. En vanlig flagga for flyttbara media ar context="system_u:object_r:removable_t. Flaggan fscontext= fungerar for alla filsystem, oavsett om de har stod for xattr eller inte. Flaggan fscontext anger den overgripande filsystemetiketten till ett specifikt sakerhetssammanhang. Denna filsystemetikett ar skild fran de enskilda etiketter som finns pa filerna. Den representerar hela filsystemet vid vissa typer av behorighetskontroller, t.ex. vid montering eller filskapande. Enskilda filers etiketter erhalls fortfarande fran xattrs pa sjalva filerna. Flaggan context staller faktiskt in det aggregerade sammanhang som fscontext tillhandahaller, forutom att tillhandahalla samma etikett for enskilda filer. Du kan ange standardsakerhetskontext for omarkta filer med hjalp av flaggan defcontext=. Detta asidosatter det varde som anges for omarkta filer i policyn och kraver ett filsystem som stoder xattr-markning. Med flaggan rootcontext= kan du uttryckligen marka rotinoden for en FS som monteras innan FS eller inoden blir synlig for userspace. Detta har visat sig vara anvandbart for saker som statslos Linux. Specialvardet @target kan anvandas for att tilldela den aktuella kontexten for malets monteringspunkt. Observera att karnan avvisar varje begaran om atermontering som innehaller kontextflaggan, aven om det ar oforandrat fran den aktuella kontexten. Varning: vardet kontext kan innehalla kommatecken, och i sa fall maste vardet citeras korrekt, annars tolkar mount kommatecknet som en separator mellan monteringsflaggor. Glom inte att skalet tar bort citattecken och darfor kravs dubbla citattecken. Till exempel: mount -t tmpfs none /mnt -o \ 'context="system_u:object_r:tmp_t:s0:c127,c456",noexec' For mer information, se selinux(8). defaults Anvand standardflaggorna: rw, suid, dev, exec, auto, nouser och async. Observera att den verkliga uppsattningen av alla standardmonteringsflaggor beror pa karnan och filsystemets typ. Se borjan av det har avsnittet for mer information. dev Tolka tecken- eller blockspecifika enheter i filsystemet. nodev Tolka inte tecken eller blockera specialenheter i filsystemet. diratime Uppdatera katalogens inodeatkomsttider pa detta filsystem. Detta ar standardinstallningen. (Denna flagga ignoreras nar noatime ar angivet) nodiratime Uppdatera inte atkomsttider for kataloginoder pa det har filsystemet. (Denna flagga ar underforstatt nar noatime ar angivet) dirsync Alla kataloguppdateringar inom filsystemet bor goras synkront. Detta paverkar foljande systemanrop: creat(2), link(2), unlink(2), symlink(2), mkdir(2), rmdir(2), mknod(2) och rename(2). exec Tillat korning av binara filer och andra korbara filer. noexec Tillat inte direkt exekvering av nagra binarfiler pa det monterade filsystemet. group Tillater en vanlig anvandare att montera filsystemet om en av anvandarens grupper matchar enhetens grupp. Denna flagga innebar flaggorna nosuid och nodev (om de inte asidosatts av efterfoljande flaggor, som i flaggraden group,dev,suid). iversion Varje gang inoden andras kommer faltet i_version att inkrementeras. noiversion Inkrementera inte inodefaltet i_version. mand Tillat obligatoriska las pa detta filsystem. Se fcntl(2). Denna flagga uteslots i Linux 5.15. nomand Tillat inte obligatoriska las pa detta filsystem. _netdev Filsystemet finns pa en enhet som kraver natverksatkomst (anvands for att forhindra att systemet forsoker montera dessa filsystem innan natverket har aktiverats pa systemet). nofail Rapportera inte fel for den har enheten om den inte finns. relatime Uppdatera inodens atkomsttid i forhallande till modifierings- eller andringstiden. Atkomsttiden uppdateras endast om den foregaende atkomsttiden var tidigare an eller lika med den aktuella modifierings- eller andringstiden. (Liknar noatime, men det bryter inte mutt(1) eller andra program som behover veta om en fil har lasts sedan den senast modifierades) Sedan Linux 2.6.30 anvander karnan som standard det beteende som anges i denna flagga (om inte noatime har angetts), och flaggan strictatime kravs for att fa traditionell semantik. Sedan Linux 2.6.30 uppdateras dessutom alltid filens senaste atkomsttid om den ar mer an 1 dag gammal. norelatime Anvand inte funktionen relatime. Se aven monteringsflaggan strictatime. strictatime Gor det mojligt att uttryckligen begara fullstandiga atime-uppdateringar. Detta gor det mojligt for karnan att som standard anvanda relatime eller noatime men anda tillata att userspace asidosatter det. For mer information om standardflaggor for systemmontering, se /proc/mounts. nostrictatime Anvand karnans standardbeteende for uppdateringar av inodens atkomsttid. lazytime Endast uppdateringstider (atime, mtime, ctime) for den minnesbaserade versionen av filen inode. Denna monteringsflagga minskar avsevart skrivningar till inodtabellen for arbetsbelastningar som ofta utfor slumpmassiga skrivningar till forallokerade filer. Tidsstamplarna pa disken uppdateras endast nar: o inoden behover uppdateras for nagon forandring som inte ar relaterad till filernas tidsstamplar o programmet anvander fsync(2), syncfs(2) eller sync(2) o en inode som inte raderats tas bort fran minnet o det har gatt mer an 24 timmar sedan inoden skrevs till disken. nolazytime Anvand inte lazytime-funktionen. suid Respektera set-user-ID och set-group-ID-bitar eller filfunktioner nar du kor program fran detta filsystem. nosuid Respektera inte set-user-ID- och set-group-ID-bitar eller filfunktioner nar program kors fran detta filsystem. Dessutom kraver SELinux-domanovergangar behorigheten nosuid_transition, som i sin tur ocksa behover policykapaciteten nnp_nosuid_transition. silent Sla pa den tysta flaggan. loud Stang av den tysta flaggan. owner Tillater en vanlig anvandare att montera filsystemet om anvandaren ar agare till enheten. Denna flagga forutsatter flaggorna nosuid och nodev (om de inte asidosatts av efterfoljande flaggor, som i flaggraden owner,dev,suid). remount Forsok att atermontera ett redan monterat filsystem. Detta anvands vanligen for att andra monteringsflaggorna for ett filsystem, sarskilt for att gora ett skrivskyddat filsystem skrivbart. Det andrar inte enhet eller monteringspunkt. Atermonteringsoperationen tillsammans med flaggan bind har en speciell semantik. Se ovan, underavsnittet Bind mount operation. Karnans standardbeteende for VFS-monteringsflaggor (nodev,nosuid,noexec,ro) ar att aterstalla alla ospecificerade flaggor vid atermontering. Det ar darfor mount(8) forsoker behalla den aktuella installningen enligt fstab eller /proc/self/mountinfo. Detta standardbeteende ar mojligt att andra med --options-mode. Den rekursiva andringen av monteringsflaggorna (stods sedan v2.39 pa system med syscall mount_setattr(2)), t.ex. mount -o remount,ro=recursive, anvander inte "reset-unspecified"-beteendet, och det fungerar som en enkel lagg till/ta bort-operation och ospecificerade flaggor andras inte. Remount-funktionaliteten foljer standardmetoden for hur kommandot mount arbetar med flaggor fran fstab. Detta innebar att mount inte laser fstab (eller mtab) endast nar bade enhet och dir anges. mount -o remount,rw /dev/foo /dir Efter detta anrop ersatts alla gamla mount-flaggor och godtyckliga saker fran fstab (eller mtab) ignoreras, utom flaggan loop= som genereras internt och underhalls av kommandot mount. mount -o remount,rw /dir Efter detta anrop laser mount fstab och slar samman dessa flaggor med flaggorna fran kommandoraden (-o). Om ingen monteringspunkt hittas i fstab anvands som standard monteringsflaggor fran /proc/self/mountinfo. mount gor det mojligt att anvanda --all for att atermontera alla redan monterade filsystem som matchar ett angivet filter (-O och -t). Till exempel: mount --all -o remount,ro -t vfat atermonterar alla redan monterade vfat-filsystem i skrivskyddat lage. Varje filsystem atermonteras med mount -o remount,ro /dir semantik. Detta innebar att kommandot mount laser fstab eller mtab och sammanfogar dessa flaggor med flaggorna fran kommandoraden. ro[=(recursive|vfs|fs)] Montera filsystemet skrivskyddat. Det valfria argumentet ar en experimentell funktion som endast stods av det filbeskrivningsbaserade karnmonterings-API:t och det ignoreras tyst for det gamla mount(2)-systemuppropet. Argumentet recursive tvingar VFSattributet att tillampas rekursivt. Argumenten vfs och fs anger det lager dar flaggan for skrivskyddad fil ska anvandas. fs anger filsystemets superblock (unik filsysteminstans i karnan) och vfs anger monteringsnoden. Om inget attribut anges satts bada lagren till skrivskyddade. Mer information finns i avsnittet Anvisningar om installningar for skrivskyddad lasning. rw[=(recursive|vfs|fs)] Montera filsystemet som skriv-lasning. sync All I/O till filsystemet bor ske synkront. Nar det galler media med ett begransat antal skrivcykler (t.ex. vissa flashminnen) kan sync leda till att livscykeln forkortas. user Tillat en vanlig anvandare att montera filsystemet. Namnet pa den anvandare som monterar skrivs till filen mtab (eller till den privata libmount-filen i /run/mount pa system utan en vanlig mtab) sa att samma anvandare kan avmontera filsystemet igen. Denna flagga innebar flaggorna noexec, nosuid och nodev (om de inte asidosatts av efterfoljande flaggor, som i flaggraden user,exec,dev,suid). nouser Forbjud en vanlig anvandare att montera filsystemet. Detta ar standardvardet; det innebar inte nagra andra flaggor. users Tillater alla anvandare att montera och avmontera filsystemet, aven nar nagon annan vanlig anvandare har monterat det. Denna flagga innebar flaggorna noexec, nosuid och nodev (om de inte asidosatts av efterfoljande flaggor, som i flaggraden users,exec,dev,suid). X-* Alla flaggor med prefixet "X-" tolkas som kommentarer eller som applikationsspecifika flaggor i anvandarutrymmet. Dessa flaggor lagras inte i anvandarutrymmet (t.ex. i filen mtab) och skickas inte heller till hjalpprogrammen mount.typ eller systemanropet mount(2). Det foreslagna formatet ar X-programnamn.flagga. x-* Samma som X-*-flaggor, men lagras permanent i anvandarutrymmet. Detta innebar att flaggorna aven ar tillgangliga for umount(8) eller andra operationer. Observera att det ar svart att behalla monteringsflaggor i anvandarutrymmet, eftersom det ar nodvandigt att anvanda libmount-baserade verktyg och det inte finns nagon garanti for att flaggorna alltid kommer att vara tillgangliga (t.ex. efter en flyttad monteringsoperation eller i odelad namnrymd). Observera att fore util-linux v2.30 har x--flaggor inte underhallits av libmount och lagrats i anvandarutrymmet (funktionaliteten var densamma som for X- nu), men pa grund av det vaxande antalet anvandningsfall (i initrd, systemd etc.) har funktionaliteten utokats sa att befintliga fstab-konfigurationer kan anvandas utan andring. X-mount.auto-fstypes=lista Anger tillatna eller forbjudna filsystemtyper for automatisk filsystemdetektering. lista ar en kommaseparerad lista over filsystemens namn. Den automatiska filsystemdetekteringen utloses av filsystemtypen "auto" eller nar filsystemtypen inte har angetts. lista foljer hur mount utvarderar typmonster (se -t for mer information). Endast angivna filsystemtyper ar tillatna, eller sa ar alla angivna typer forbjudna om listan inleds med "no". Till exempel accepterar X-mount.auto-fstypes="ext4,btrfs" endast ext4 och btrfs, och X-mount.auto-fstypes="novfat,xfs" accepterar alla filsystem utom vfat och xfs. Observera att kommatecken anvands som avgransare mellan monteringsflaggor, vilket innebar att varden for auto-fstypes maste citeras korrekt. Glom inte att skalet tar bort citattecken och att dubbla citattecken darfor kravs. Till exempel: mount -t auto -o'X-mount.auto-fstypes="noext2,ext3"' /dev/sdc1 /mnt/test X-mount.mkdir[=lage] Gor det mojligt att skapa en malkatalog (mountpoint) om den inte finns annu. Det valfria argumentet lage anger det atkomstlage for filsystemet som anvands for mkdir(2) i oktalnotation. Standardlaget ar 0755. Den har funktionen stods endast for root-anvandare eller nar mount kors utan suid-behorighet. Flaggan stods aven som x-mount.mkdir, men denna notation ar foraldrad sedan v2.30. Se aven kommandoradsflaggan --mkdir. X-mount.nocanonicalize[=typ] Allows disabling of canonicalization for mount source and target paths. By default, the mount command resolves all paths to their absolute paths without symlinks. However, this behavior may not be desired in certain situations, such as when binding a mount over a symlink, or a symlink over a directory or another symlink. The optional argument type can be either "source" or "target" (mountpoint). If no type is specified, then canonicalization is disabled for both types. This mount option does not affect the conversion of source tags (e.g. LABEL= or UUID=) and fstab processing. The command-line option --no-canonicalize overrides this mount option and affects all path and tag conversions in all situations, but for backward compatibility, it does not modify open_tree(2) syscall flags and does not allow the bind-mount over a symlink use case. Observera att mount(8) fortfarande rensar och kanoniserar de kall- och malsokvagar som anges pa kommandoraden av anvandare som inte ar root, oavsett installningen X-mount.nocanonicalize. X-mount.noloop Skapa och montera inte en loop-enhet, aven om kallan till monteringen ar en vanlig fil. X-mount.subdir=katalog Tillat montering av en underkatalog i ett filsystem i stallet for rotkatalogen. Detta ar endast effektivt nar en ny instans av ett filsystem ansluts till systemet. Flaggan ignoreras tyst for operationer som remount, bind mount eller move. For narvarande implementeras den har funktionen genom en tillfallig montering av filsystemets rotkatalog i ett odelat namnomrade och sedan binda underkatalogen till den slutliga monteringspunkten och avmontera filsystemets rot. Monteringen av underkatalogen visas atomiskt for resten av systemet aven om den implementeras med flera mount(2) syscalls. Observera att den har funktionen inte fungerar i sessioner med ett odelat privat namnomrade for montering (efter unshare --mount) pa gamla karnor eller med mount(8) utan stod for filbeskrivningsbaserat API for monteringskarnor. I det har fallet behover du unshare --mount --propagation shared. Denna funktion ar EXPERIMENTELL. X-mount.owner=anvandarnamn|UID, X-mount.group=grupp|GID Stall in monteringspunkt:s agarskap efter montering. Namn som loses i namnrymden for malmonteringen, se -N. X-montering.mode=lage Stall in monteringspunkt:s lage efter montering. X-mount.idmap=id-type:id-mount:id-host:id-range [id-type:id-mount:id-host:id-range], X-mount.idmap=fil Anvand den har flaggan for att skapa en idmappad montering. En idmappad montering gor det mojligt att andra agandeskapet for alla filer som finns under en montering enligt den ID-mappning som ar associerad med ett anvandarnamnomrade. Agarbytet ar knutet till livstiden och lokaliseras till den relevanta monteringen. Den relevanta ID-mappningen kan specificeras pa tva satt: o En anvandare kan ange ID-mappningen direkt. ID-mappningen maste anges med syntaxen id-type:id-mount:id-host:id-range. Om du anger u som prefix for id-type skapas en UID-mappning, g skapar en GID-mappning och om du utelamnar id-type eller anger b skapas bade en UID- och en GID-mappning. Parametern id-mount anger start-ID i den nya monteringen. Parametern id-host anger start-ID i filsystemet. Parametern id-range anger hur manga ID:n som ska mappas. Det ar mojligt att ange flera ID-mappningar. De enskilda ID-mappningarna maste separeras med mellanslag. Observera att i filen /etc/fstab tolkas mellanslag som separatorer mellan falt. For att undvika detta maste du escapen dem med \040. Till exempel X-mount.idmap=0:0:1\040500:1000:1. ID-mappningen X-mount.idmap=u:1000:0:1 g:1001:1:2 5000:1000:2 skapar t.ex. en id-mappad montering dar UID 0 mappas till UID 1000, GID 1 mappas till GUID 1001, GID 2 mappas till GID 1002, UID och GID 1000 mappas till 5000 och UID och GID 1001 mappas till 5001 i monteringen. Nar en ID-mappning anges direkt kommer ett nytt anvandarnamnomrade att allokeras med den begarda ID-mappningen. Det nyskapade anvandarnamnomradet kommer att kopplas till fastet. o En anvandare kan ange en anvandarnamnomradesfil. Anvandarnamnomradet kommer da att kopplas till fastet och ID-mappningen av anvandarnamnomradet kommer att bli ID-mappningen av fastet. Till exempel kommer X-mount.idmap=/proc/PID/ns/user att koppla anvandarnamnomradet for processens PID till monteringen. nosymfollow Folj inte symlinks nar du loser sokvagar. Symlinks kan fortfarande skapas, och readlink(1), readlink(2), realpath(1) och realpath(3) fungerar fortfarande korrekt. FILSYSTEMSSPECIFIKA MONTERINGSFLAGGOR I det har avsnittet listas flaggor som ar specifika for vissa filsystem. Nar det ar mojligt bor du forst lasa de filsystemspecifika manualsidorna for mer information. Nagra av dessa sidor listas i foljande tabell. +-----------------+---------------+ |Filesystem(s) | Manual page | +-----------------+---------------+ |btrfs | btrfs(5) | +-----------------+---------------+ |cephfs | mount.ceph(8) | +-----------------+---------------+ |cifs | mount.cifs(8) | +-----------------+---------------+ |ext2, ext3, ext4 | ext4(5) | +-----------------+---------------+ |fuse | fuse(8) | +-----------------+---------------+ |nfs | nfs(5) | +-----------------+---------------+ |tmpfs | tmpfs(5) | +-----------------+---------------+ |xfs | xfs(5) | +-----------------+---------------+ Observera att vissa av de sidor som anges ovan kan vara tillgangliga forst efter att du har installerat respektive anvandarverktyg. Foljande flaggor galler endast for vissa filsystem. Vi sorterar dem efter filsystem. Alla flaggor foljer flaggan -o. Vilka flaggor som stods beror lite pa den korande karnan. Ytterligare information kan finnas i filsystemspecifika filer i underkatalogen Documentation/filesystems for karnkallan. Flaggor for montering av adfs uid=varde and gid=varde Ange agare och grupp for filerna i filsystemet (standard: uid=gid=0). ownmask=varde and othmask=varde Stall in behorighetsmasken for ADFS "agar"-behorigheter respektive "andra"-behorigheter (standard: 0700 respektive 0077). Se aven /usr/src/linux/Documentation/filesystems/adfs.rst. Monteringsflaggor for affs uid=varde and gid=varde Ange agare och grupp for roten till filsystemet (standard: uid=gid=0, men med flaggan uid eller gid utan angivet varde anvands UID och GID for den aktuella processen). setuid=varde and setgid=varde Ange agare och grupp for alla filer. mode=varde Stall in laget for alla filer till varde & 0777 utan hansyn till de ursprungliga behorigheterna. Lagg till sokbehorighet i kataloger som har lasbehorighet. Vardet anges i oktal. protect Tillat inte nagra andringar av filsystemets skyddsbitar. usemp Stall in UID och GID for roten av filsystemet till UID och GID for monteringspunkten vid forsta synkroniseringen eller umount, och avmarkera sedan denna flagga. Markligt... verbose Skriv ut ett informationsmeddelande for varje lyckad montering. prefix=strang Prefix som anvands fore volymnamn nar man foljer en lank. volume=strang Prefix (med en langd pa hogst 30) som anvands fore '/' nar man foljer en symbolisk lank. reserved=varde (Standard: 2.) Antal oanvanda block i borjan av enheten. root=varde Ange uttryckligen var rotblocket ar placerat. bs=varde Ange blockstorlek. Tillatna varden ar 512, 1024, 2048, 4096. grpquota|noquota|quota|usrquota Dessa flaggor accepteras men ignoreras. (Kvotverktyg kan dock reagera pa sadana strangar i /etc/fstab) Flaggor for montering av debugfs Debugfs-filsystemet ar ett pseudo-filsystem som traditionellt monteras pa /sys/kernel/debug. Fran och med karnversion 3.4 har debugfs foljande flaggor: uid=n, gid=n Ange agare och grupp for monteringspunkten. mode=varde Staller in laget for monteringspunkten. Flaggor for montering av devpts Filsystemet devpts ar ett pseudofilsystem som traditionellt monteras pa /dev/pts. For att skaffa en pseudoterminal oppnar en process /dev/ptmx; numret pa pseudoterminalen gors sedan tillgangligt for processen och pseudoterminalens slav kan nas som /dev/pts/. uid=varde and gid=varde Detta staller in agaren eller gruppen av nyskapade pseudoterminaler till de angivna vardena. Om inget anges kommer de att stallas in till UID och GID for den skapande processen. Om det t.ex. finns en tty-grupp med GID 5, kommer gid=5 att leda till att nyskapade pseudoterminaler tillhor tty-gruppen. mode=varde Stall in laget for nyskapade pseudoterminaler till det angivna vardet. Standardvardet ar 0600. Ett varde pa mode=620 och gid=5 gor "mesg y" till standard for nyskapade pseudoterminaler. nyinstans Skapa en privat instans av filsystemet devpts, sa att index for pseudoterminaler som tilldelas i denna nya instans ar oberoende av index som skapas i andra instanser av devpts. Alla monteringar av devpts utan denna newinstance-flagga delar samma uppsattning pseudoterminalindex (dvs. aldre lage). Varje montering av devpts med flaggan newinstance har en privat uppsattning pseudoterminalindex. Denna flagga anvands framst for att stodja containrar i Linux-karnan. Det ar implementerat i Linux-karnans versioner fran och med 2.6.29. Dessutom ar det har monteringsflaggan endast giltigt om CONFIG_DEVPTS_MULTIPLE_INSTANCES ar aktiverat i karnkonfigurationen. For att anvanda den har flaggan effektivt maste /dev/ptmx vara en symbolisk lank till pts/ptmx. Se Documentation/filesystems/devpts.txt i Linux-karnans kalltrad for mer information. ptmxmode=varde Stall in laget for den nya enhetsnoden ptmx i filsystemet devpts. Med stod for flera instanser av devpts (se flaggan newinstance ovan) har varje instans en privat ptmx-nod i roten till devpts-filsystemet (vanligtvis /dev/pts/ptmx). For kompatibilitet med aldre versioner av karnan ar standardlaget for den nya ptmx-noden 0000. ptmxmode=varde anger ett mer anvandbart lage for ptmx-noden och rekommenderas starkt nar flaggan newinstance anges. Den har flaggan ar endast implementerat i Linux-karnversioner som borjar med 2.6.29. Dessutom ar den har flaggan endast giltig om CONFIG_DEVPTS_MULTIPLE_INSTANCES ar aktiverat i karnkonfigurationen. Monteringsflaggor for fat (Obs: fat ar inte ett separat filsystem, utan en gemensam del av filsystemen msdos, umsdos och vfat) blocksize={512|1024|2048} Stall in blockstorlek (standard 512). Denna flagga ar foraldrat. uid=varde and gid=varde Ange agare och grupp for alla filer. (Standard: UID och GID for den aktuella processen.) umask=varde Stall in umask (bitmasken for de behorigheter som inte finns). Standardvardet ar umask for den aktuella processen. Vardet anges i oktal. dmask=varde Stall in umask som endast tillampas pa kataloger. Standardvardet ar umask for den aktuella processen. Vardet anges i oktal. fmask=varde Stall in umask som endast tillampas pa vanliga filer. Standardvardet ar umask for den aktuella processen. Vardet anges i oktal. allow_utime=varde This option controls the permission check of mtime/atime. Possible values: 20 If the current process is in the group of the file's group ID, you can change the timestamp. 2 Other users can change the timestamp. The default is set from the above dmask option. (If the directory is writable, utime(2) is also allowed. That is: ~dmask & 022.) Normally utime(2) checks that the current process is the owner of the file, or that it has the CAP_FOWNER capability. But FAT filesystems don't have UID/GID on disk, so the normal check is too inflexible. With this option you can relax it. check=varde Tre olika nivaer av krasenhet kan valjas: r[elaxerad] Versaler och gemener accepteras och ar likvardiga, langa namndelar trunkeras (t.ex. verylongname.foobar blir verylong.foo), inledande och inbaddade mellanslag accepteras i varje namndel (namn och tillagg). n[ormal] Som "relaxed", men manga specialtecken (*, ?, <, mellanslag etc.) avvisas. Detta ar standardinstallningen. s[trikt] Som "normal", men namn som innehaller langa delar eller specialtecken som ibland anvands pa Linux men som inte accepteras av MS-DOS (+, =, etc.) avvisas. codepage=varde Staller in kodsidan for konvertering till kortnamnstecken pa FAT- och VFAT-filsystem. Som standard anvands kodsida 437. conv=lage Denna flagga ar foraldrad och kan misslyckas eller ignoreras. cvf_format=module Tvingar drivrutinen att anvanda CVF-modulen (Compressed Volume File) cvf_module i stallet for automatisk detektering. Om karnan stoder kmod, kontrollerar flaggan cvf_format=xxx ocksa CVF-modulens laddning pa begaran. Denna flagga ar foraldrad. cvf_option=option Flagga som skickas till CVF-modulen. Denna flagga ar foraldrat. debug Sla pa flaggan debug. En versionsstrang och en lista over filsystemets parametrar skrivs ut (dessa data skrivs ocksa ut om parametrarna verkar vara inkonsekventa). discard Om installningen ar Set, kommer discard/TRIM-kommandon att skickas till blockenheten nar block frigors. Detta ar anvandbart for SSD-enheter och LUN:er med gles/tunn provisionering. dos1xfloppy Om den ar installd anvands en standardkonfiguration for BIOS Parameter Block, som bestams av storleken pa lagringsenheten. Dessa statiska parametrar motsvarar de standardvarden som DOS 1.x antar for 160 kB, 180 kB, 320 kB och 360 kB disketter och diskettavbildningar. fel={panic|continue|remount-ro} Ange FAT:s beteende vid kritiska fel: panik, fortsatt utan att gora nagot eller ommontera partitionen i skrivskyddat lage (standardbeteende). fat={12|16|32} Ange en 12-, 16- eller 32-bitars fettkod. Detta asidosatter den automatiska rutinen for detektering av FAT-typ. Anvand med forsiktighet! iocharset=varde Teckenuppsattning som ska anvandas for konvertering mellan 8-bitars tecken och 16-bitars Unicode-tecken. Standardvardet ar iso8859-1. Langa filnamn lagras pa disken i Unicode-format. nfs={stale_rw|nostale_ro} Aktivera detta endast om du vill exportera FAT-filsystemet via NFS. stale_rw: Denna flagga uppratthaller ett index (cache) over kataloginoder som anvands av den NFS-relaterade koden for att forbattra uppslagningar. Fullstandiga filoperationer (lasa/skriva) over NFS stods, men med cache-utrymning pa NFS-servern kan detta resultera i falska ESTALE-fel. nostale_ro: Den har flaggan baserar inodnumret och filhandtaget pa filens plats pa disken i FAT-katalogposten. Detta sakerstaller att ESTALE inte returneras efter att en fil har tagits bort fran inodecachen. Det innebar dock att operationer som att byta namn pa, skapa och ta bort lankar kan leda till att filhandtag som tidigare pekade pa en fil nu pekar pa en annan fil, vilket kan orsaka datakorruption. Av denna anledning monterar denna flagga aven filsystemet skrivskyddat. For att uppratthalla bakatkompatibilitet accepteras aven -o nfs, med stale_rw som standard. tz=UTC Den har flaggan inaktiverar omvandlingen av tidsstamplar mellan lokal tid (som anvands av Windows pa FAT) och UTC (som Linux anvander internt). Detta ar sarskilt anvandbart nar du monterar enheter (t.ex. digitalkameror) som ar installda pa UTC for att undvika fallgroparna med lokal tid. time_offset=minutes Stall in offset for konvertering av tidsstamplar fran lokal tid som anvands av FAT till UTC. D.v.s. minuter kommer att subtraheras fran varje tidsstampel for att konvertera den till UTC som anvands internt av Linux. Detta ar anvandbart nar den tidszon som stalls in i karnan via settimeofday(2) inte ar den tidszon som anvands av filsystemet. Observera att den har flaggan fortfarande inte ger korrekta tidsstamplar i alla fall nar det galler sommartid - tidsstamplar med en annan installning for sommartid kommer att vara en timme fel. tyst Sla pa flaggan quiet. Forsok att chown- eller chmod-filer returnerar inte fel, aven om de misslyckas. Anvand med forsiktighet! rodir FAT har attributet ATTR_RO (skrivskyddad). I Windows ignoreras ATTR_RO for katalogen och anvands endast av program som en flagga (t.ex. ar den installd for den anpassade mappen). Om du vill anvanda ATTR_RO som skrivskyddad flagga aven for katalogen ska du ange denna flagga. showexec Om den ar installd tillats korningsbehorighetsbitarna i filen endast om tillaggsdelen av namnet ar .EXE, .COM eller .BAT. Inte installd som standard. sys_immutable Om den ar installd hanteras ATTR_SYS-attributet pa FAT som flaggan IMMUTABLE pa Linux. Ej installd som standard. spola Om den ar installd kommer filsystemet att forsoka spola till disk tidigare an normalt. Ej installd som standard. anvandningsfri Anvand vardet "free clusters" som finns lagrat pa FSINFO. Det kommer att anvandas for att bestamma antalet lediga kluster utan att skanna disken. Men det anvands inte som standard, eftersom nya Windows i vissa fall inte uppdaterar det korrekt. Om du ar saker pa att "lediga kluster" i FSINFO ar korrekt kan du undvika att skanna disken med den har flaggan. prickar, noddar, prickarOK=[ja|nej] Olika missriktade forsok att tvinga in Unix- eller DOS-konventioner i ett FAT-filsystem. Flaggor for montering av hfs creator=cccc, type=cccc Stall in vardena for skapare/typ som visas av MacOS-sokaren som anvands for att skapa nya filer. Standardvarden: '????'. uid=n, gid=n Ange agare och grupp for alla filer. (Standard: UID och GID for den aktuella processen.) dir_umask=n, file_umask=n, umask=n Ange den umask som anvands for alla kataloger, alla vanliga filer eller alla filer och kataloger. Standardvardet ar umask for den aktuella processen. session=n Valj den CDROM-session som ska monteras. Standardinstallningen ar att overlata detta beslut till CDROM-drivrutinen. Den har flaggan misslyckas med allt annat an en CDROM som underliggande enhet. part=n Valj partitionsnummer n fran enheten. Detta ar bara meningsfullt for CDROM-skivor. Standardvardet ar att inte analysera partitionstabellen alls. tyst Klagar inte pa ogiltiga monteringsflaggor. Flaggor for montering av hpfs uid=varde and gid=varde Ange agare och grupp for alla filer. (Standard: UID och GID for den aktuella processen.) umask=varde Stall in umask (bitmasken for de behorigheter som inte finns). Standardvardet ar umask for den aktuella processen. Vardet anges i oktal. case={lower|asis} Konvertera alla filnamn till gemener eller lat dem vara kvar. (Standard: case=lower.) conv=lage Denna flagga ar foraldrad och kan misslyckas eller ignoreras. nocheck Avbryt inte monteringen nar vissa konsistenskontroller misslyckas. Monteringsflaggor for iso9660 ISO 9660 ar en standard som beskriver en filsystemstruktur som ska anvandas pa cd-romskivor. (Den har typen av filsystem finns ocksa pa vissa DVD-skivor. Se aven filsystemet udf) Normala iso9660-filnamn visas i ett 8.3-format (dvs. DOS-liknande begransningar av filnamnslangden), och dessutom ar alla tecken versaler. Det finns inte heller nagot falt for filagande, skydd, antal lankar, block/karaktar-enheter etc. Rock Ridge ar ett tillagg till iso9660 som tillhandahaller alla dessa UNIX-liknande funktioner. I princip finns det tillagg till varje katalogpost som ger all ytterligare information, och nar Rock Ridge anvands kan filsystemet inte skiljas fran ett vanligt UNIX-filsystem (forutom att det ar skrivskyddat, forstas). norock Inaktivera anvandningen av Rock Ridge-tillagg, aven om de ar tillgangliga. Se t.ex. karta. nojoliet Inaktivera anvandningen av Microsoft Joliet-tillagg, aven om de ar tillgangliga. Jfr. map. check={r[elaxed]|s[trict]} Med check=relaxed konverteras ett filnamn forst till gemener innan uppslagningen gors. Detta ar formodligen bara meningsfullt tillsammans med norock och map=normal. (Standard: check=strict.) uid=varde and gid=varde Ge alla filer i filsystemet det angivna anvandar- eller grupp-ID:t, vilket kan asidosatta den information som finns i Rock Ridge-tillaggen. (Standard: uid=0,gid=0.) map={n[ormal]|o[ff]|a[corn]} For icke-Rock Ridge-volymer omvandlar normal namnoversattning versaler till gemener i ASCII, tar bort ett efterfoljande ';1' och konverterar ';' till '.'. Med map=off gors ingen namnoversattning. Se norock. (Standard: map=normal.) map=acorn ar som map=normal men tillampar aven Acorn-tillagg om sadana finns. mode=varde For volymer som inte tillhor Rock Ridge, ge alla filer det angivna laget. (Standard: las- och exekveringsbehorighet for alla.) Oktala lagesvarden kraver en inledande 0. avsloja Visa aven dolda och associerade filer. (Om de vanliga filerna och de associerade eller dolda filerna har samma filnamn kan detta gora de vanliga filerna otillgangliga) block={512|1024|2048} Stall in blockstorleken till det angivna vardet. (Standard: block=1024.) conv=lage Denna flagga ar foraldrad och kan misslyckas eller ignoreras. cruft Om den hogsta byten i fillangden innehaller annat skrap kan du stalla in den har monteringsflaggan sa att de hogsta bitarna i fillangden ignoreras. Detta innebar att en fil inte kan vara storre an 16 MB. session=x Select number of session on a multisession CD, starting with 0. sbsector=xxx Sessionen borjar fran sektor xxx. Foljande flaggor ar desamma som for vfat och det ar bara meningsfullt att ange dem nar du anvander skivor som ar kodade med Microsofts Joliet-tillagg. iocharset=varde Teckenuppsattning som ska anvandas for att konvertera 16-bitars Unicode-tecken pa CD till 8-bitars tecken. Standardvardet ar iso8859-1. utf8 Konvertera 16 bitars Unicode-tecken pa CD till UTF-8. Flaggor for montering av jfs iocharset=namn Teckenuppsattning som ska anvandas vid konvertering fran Unicode till ASCII. Standardinstallningen ar att ingen konvertering gors. Anvand iocharset=utf8 for UTF8-oversattningar. Detta kraver att CONFIG_NLS_UTF8 ar installd i filen kernel .config. resize=varde Andra storlek pa volymen till varde block. JFS stoder endast att en volym vaxer, inte att den krymper. Denna flagga ar endast giltigt under en ommontering, nar volymen ar monterad som skrivskyddad. Nyckelordet resize utan varde gor att volymen vaxer till partitionens fulla storlek. nointegrity Skriv inte till journalen. Den primara anvandningen av denna flagga ar att mojliggora hogre prestanda vid aterstallning av en volym fran sakerhetskopieringsmedia. Volymens integritet garanteras inte om systemet avslutas pa ett onormalt satt. integritet Standard. Overfor metadataforandringar till journalen. Anvand den har flaggan for att atermontera en volym dar flaggan nointegrity tidigare har angetts for att aterstalla normalt beteende. fel={continue|remount-ro|panic} Definiera beteendet nar ett fel patraffas. (Antingen ignorerar du fel och markerar bara filsystemet som felaktigt och fortsatter, eller sa atermonterar du filsystemet som skrivskyddat, eller sa far du panik och stoppar systemet) noquota|quota|usrquota|grpquota Dessa flaggor accepteras men ignoreras. Flaggor for montering av msdos Se monteringsflaggor for fat. Om filsystemet msdos upptacker en inkonsekvens rapporterar det ett fel och satter filsystemet i skrivskyddat lage. Filsystemet kan goras skrivbart igen genom att atermontera det. Monteringsflaggor for ncpfs Precis som nfs forvantar sig implementeringen av ncpfs ett binart argument (en struct ncp_mount_data) till systemanropet mount(2). Detta argument konstrueras av ncpmount(8) och den aktuella versionen av mount (2.12) vet ingenting om ncpfs. Mount options for ntfs3 The ntfs3 kernel driver provides below mount options - as documented in iocharset=namn This option informs the driver how to interpret path strings and translate them to Unicode and back. If this option is not set, the default codepage will be used (CONFIG_NLS_DEFAULT). Example: iocharset=utf8 uid=|gid=|umask= Controls the default permissions for files/directories created after the NTFS volume is mounted. dmask=|fmask= Instead of specifying umask which applies both to files and directories, fmask applies only to files and dmask only to directories. nohidden Files with the Windows-specific HIDDEN (FILE_ATTRIBUTE_HIDDEN) attribute will not be shown under Linux. sys_immutable Files with the Windows-specific SYSTEM (FILE_ATTRIBUTE_SYSTEM) attribute will be marked as system immutable files. hide_dot_files Updates the Windows-specific HIDDEN (FILE_ATTRIBUTE_HIDDEN) attribute when creating and moving or renaming files. Files whose names start with a dot will have the HIDDEN attribute set and files whose names do not start with a dot will have it unset. windows_names Prevents the creation of files and directories with a name not allowed by Windows, either because it contains some not allowed character (which are the characters " * / : < > ? \ | and those whose code is less than 0x20), because the name (with or without extension) is a reserved file name (CON, AUX, NUL, PRN, LPT1-9, COM1-9) or because the last character is a space or a dot. Existing such files can still be read and renamed. discard Enable support of the TRIM command for improved performance on delete operations, which is recommended for use with the solid-state drives (SSD). force Forces the driver to mount partitions even if volume is marked dirty. Not recommended for use. sparse Create new files as sparse. showmeta Use this parameter to show all meta-files (System Files) on a mounted NTFS partition. By default, all meta-files are hidden. prealloc Preallocate space for files excessively when file size is increasing on writes. Decreases fragmentation in case of parallel write operations to different files. acl Support POSIX ACLs (Access Control Lists). Effective if supported by Kernel. Not to be confused with NTFS ACLs. The option specified as acl enables support for POSIX ACLs. Monteringsflaggor for overlay Sedan Linux 3.18 implementerar pseudofilsystemet Overlay en unionsmontering for andra filsystem. Ett overlay-filsystem kombinerar tva filsystem - ett ovre filsystem och ett nedre filsystem. Nar ett namn finns i bada filsystemen ar objektet i det ovre filsystemet synligt medan objektet i det nedre filsystemet antingen ar dolt eller, nar det galler kataloger, sammanfogat med det ovre objektet. Det lagre filsystemet kan vara vilket filsystem som helst som stods av Linux och behover inte vara skrivbart. Det nedre filsystemet kan till och med vara ett annat overlayfs. Det ovre filsystemet kommer normalt att vara skrivbart och om det ar det maste det stodja skapandet av trusted.*-utokade attribut och maste tillhandahalla en giltig d_type i readdir-svar, sa NFS ar inte lampligt. En skrivskyddad overlagring av tva skrivskyddade filsystem kan anvanda vilken filsystemstyp som helst. Flaggorna lowerdir och upperdir kombineras till en sammanslagen katalog genom att anvanda: mount -t overlagg overlagg \ -olowerdir=/lower,upperdir=/upper,workdir=/work /merged lowerdir=katalog Alla filsystem, behover inte vara pa ett skrivbart filsystem. upperdir=katalog Upperdir ligger normalt pa ett skrivbart filsystem. workdir=katalog Workdir maste vara en tom katalog i samma filsystem som upperdir. anvandarexattr Anvand namnrymden "user.overlay." xattr-namnrymden istallet for "trusted.overlay.". Detta ar anvandbart for icke-privilegierad montering av overlayfs. redirect_dir={on|off|follow|nofollow} Om funktionen redirect_dir ar aktiverad kommer katalogen att kopieras upp (men inte innehallet). Sedan satts det utokade attributet "{trusted|user}.overlay.redirect" till sokvagen till den ursprungliga platsen fran roten av overlagget. Slutligen flyttas katalogen till den nya platsen. pa Omdirigeringar ar aktiverade. av Omdirigeringar skapas inte och foljs endast om funktionen "redirect_always_follow" ar aktiverad i konfigurationen for karnan/modulen. folj Omdirigeringar skapas inte, utan foljs. nofollow Omdirigeringar skapas inte och foljs inte (motsvarar "redirect_dir=off" om funktionen "redirect_always_follow" inte ar aktiverad). index={on|off} Inode-index. Om den har funktionen ar inaktiverad och en fil med flera harda lankar kopieras upp, kommer lanken att "brytas". Andringar kommer inte att spridas till andra namn som hanvisar till samma inode. uuid={on|off} Kan anvandas for att ersatta UUID for det underliggande filsystemet i filhandtag med null, och effektivt inaktivera UUID-kontroller. Detta kan vara anvandbart om den underliggande disken kopieras och UUID for denna kopia andras. Detta ar endast tillampligt om alla lagre/ovre/arbetskataloger finns pa samma filsystem, annars atergar det till normalt beteende. nfs_export={on|off} Nar det underliggande filsystemet stoder NFS-export och funktionen "nfs_export" ar aktiverad, kan ett overliggande filsystem exporteras till NFS. Med funktionen "nfs_export" skapas en indexpost under indexkatalogen vid copy_up av ett lagre objekt. Namnet pa indexposten ar den hexadecimala representationen av ursprungsfilhandtaget for uppkopieringen. For ett objekt som inte ar en katalog ar indexposten en hard lank till den ovre inoden. For ett katalogobjekt har indexposten ett utokat attribut "{trusted|user}.overlay.upper" med ett kodat filhandtag for den ovre katalogens inod. Vid kodning av ett filhandtag fran ett overlay-filsystemobjekt galler foljande regler o For ett objekt som inte ar hogre, koda ett lagre filhandtag fran lagre inode o For ett indexerat objekt, koda ett lagre filhandtag fran copy_up origin o For ett rent ovre objekt och for ett befintligt icke-indexerat ovre objekt, koda ett ovre filhandtag fran ovre inode Handtaget for den kodade overlay-filen innehaller o Header med information om typ av taglage (t.ex. nedre/ovre) o UUID for det underliggande filsystemet o Underliggande filsystemkodning av underliggande inode Detta kodningsformat ar identiskt med kodningsformatet for filhandtag som lagras i det utokade attributet "{trusted|user}.overlay.origin". Vid avkodning av ett overlay-filhandtag foljs foljande steg o Hitta underliggande lager med hjalp av UUID och information om sokvagstyp. o Avkodar det underliggande filsystemets filhandtag till underliggande dentry. o For ett lagre filhandtag, leta upp handtaget i indexkatalogen efter namn. o Om en whiteout hittas i index, returneras ESTALE. Detta representerar ett overlay-objekt som raderades efter att dess filhandtag kodades. o For en icke-katalog, instansiera en frankopplad overlaggsdentry fran den avkodade underliggande dentry, sokvagstypen och indexinoden, om den hittas. o For en katalog, anvand den anslutna underliggande avkodade dentry, sokvagstyp och index, for att soka upp en ansluten overliggande dentry. Avkodning av ett filhandtag som inte finns i en katalog kan returnera en frankopplad dentry. copy_up av denna frankopplade dentry kommer att skapa en ovre indexpost utan ovre alias. Nar ett overliggande filsystem har flera lagre lager kan en katalog i mellanlagret ha en "omdirigering" till en lagre katalog. Eftersom "omdirigeringar" i mellanskiktet inte indexeras, kan ett lagre filhandtag som kodats fran ursprungskatalogen for "omdirigering" inte anvandas for att hitta katalogen i mellanskiktet eller det ovre skiktet. Pa samma satt kan ett lagre filhandtag som kodats fran en efterkommande till ursprungskatalogen for "redirect" inte anvandas for att rekonstruera en ansluten overlagringsvag. For att minska antalet kataloger som inte kan avkodas fran ett lagre filhandtag kopieras dessa kataloger upp vid kodningen och kodas som ett ovre filhandtag. Pa ett overliggande filsystem utan ovre lager kan denna begransning inte anvandas NFS export i denna konfiguration kraver att man stanger av redirect follow (t.ex. "redirect_dir=nofollow"). Overlay-filsystemet stoder inte anslutningsbara filhandtag som inte ar katalogiserade, sa export med konfigurationen subtree_check exportfs kommer att orsaka fel vid sokning av filer via NFS. Nar funktionen NFS export ar aktiverad verifieras alla katalogindexposter vid monteringen for att kontrollera att de ovre filhandtagen inte ar inaktuella. Denna verifiering kan orsaka betydande overhead i vissa fall. Observera: Monteringsflaggoren index=off,nfs_export=on ar motstridiga for en skrivlasningsmontering och kommer att resultera i ett fel. xino={on|off|auto} "xino"-funktionen bestar av en unik objektidentifierare fran det verkliga objektet st_ino och ett underliggande fsid-index. "xino"-funktionen anvander de hoga inodnummerbitarna for fsid, eftersom de underliggande filsystemen sallan anvander de hoga inodnummerbitarna. Om det underliggande inodnumret overgar till de hoga xino-bitarna kommer overlay-filsystemet att aterga till icke-xino-beteendet for den inoden. For en detaljerad beskrivning av effekten av denna flagga hanvisas till metacopy={on|off} Nar funktionen for att endast kopiera upp metadata ar aktiverad kommer overlayfs endast att kopiera upp metadata (i motsats till hela filen) nar en metadataspecifik atgard som chown/chmod utfors. Hela filen kommer att kopieras upp senare nar filen oppnas for WRITE-operationen. Med andra ord ar detta en fordrojd datakopieringsoperation och data kopieras upp nar det finns ett behov av att faktiskt modifiera data. volatile Det ar inte garanterat att flyktiga mounts overlever en krasch. Det rekommenderas starkt att flyktiga monteringar endast anvands om data som skrivits till overlagringen kan aterskapas utan storre anstrangning. Fordelen med att montera med flaggan "volatile" ar att alla former av synkroniseringsanrop till det ovre filsystemet utelamnas. For att undvika att ge en falsk kansla av sakerhet ar syncfs (och fsync) semantiken for flyktiga monteringar nagot annorlunda an for resten av VFS. Om nagot aterskrivningsfel intraffar pa upperdir-filsystemet efter att en flyktig montering har agt rum, kommer alla syncfunktioner att returnera ett fel. Nar detta tillstand har uppnatts kommer filsystemet inte att aterhamta sig och varje efterfoljande synkroniseringsanrop kommer att returnera ett fel, aven om det inte har uppstatt nagot nytt fel i upperdir sedan det senaste synkroniseringsanropet. Nar overlay monteras med flaggan "volatile" skapas katalogen "$workdir/work/incompat/volatile". Under nasta montering kontrollerar overlay om denna katalog finns och vagrar att montera om den finns. Detta ar en stark indikator pa att anvandaren bor kasta bort de ovre och arbetskatalogerna och skapa nya. I mycket begransade fall dar anvandaren vet att systemet inte har kraschat och innehallet i upperdir ar intakt, kan katalogen "volatile" tas bort. Monteringsflaggor for reiserfs Reiserfs ar ett journalerande filsystem. conv Instruerar reiserfs-programvaran version 3.6 att montera ett version 3.5-filsystem med 3.6-formatet for nyskapade objekt. Detta filsystem kommer inte langre att vara kompatibelt med reiserfs 3.5-verktyg. hash={rupasov|tea|r5|detect} Valj vilken hashfunktion reiserfs ska anvanda for att hitta filer i kataloger. rupasov En hash uppfunnen av Yury Yu. Rupasov. Den ar snabb och bevarar lokalitet genom att mappa lexikografiskt narliggande filnamn till narliggande hashvarden. Denna flagga bor inte anvandas, eftersom det orsakar en hog sannolikhet for hashkollisioner. tea En Davis-Meyer-funktion implementerad av Jeremy Fitzhardinge. Den anvander hashpermutation av bitar i namnet. Den far hog slumpmassighet och darfor lag sannolikhet for hashkollisioner till viss CPU-kostnad. Den har funktionen kan anvandas om EHASHCOLLISION-fel uppstar med r5-hashen. r5 En modifierad version av rupasov-hash. Den anvands som standard och ar det basta valet om inte filsystemet har stora kataloger och ovanliga filnamnsmonster. detect Instruerar mount att upptacka vilken hashfunktion som anvands genom att undersoka filsystemet som monteras och att skriva denna information till superblocket reiserfs. Detta ar endast anvandbart vid den forsta monteringen av ett filsystem i gammalt format. hashed_relocation Justerar blockallokeringen. Detta kan ge prestandaforbattringar i vissa situationer. no_unhashed_relocation Justerar blockallokeringen. Detta kan ge prestandaforbattringar i vissa situationer. noborder Inaktivera algoritmen for gransfordelning som uppfanns av Yury Yu. Rupasov. Detta kan ge prestandaforbattringar i vissa situationer. nolog Inaktivera journalforing. Detta kommer att ge sma prestandaforbattringar i vissa situationer pa bekostnad av att reiserfs forlorar sin snabba aterhamtning fran krascher. Aven om den har flaggan ar aktiverat utfor reiserfs fortfarande alla journaleringsoperationer, forutom faktiska skrivningar i journalomradet. Implementeringen av nolog ar ett pagaende arbete. notail Som standard lagrar reiserfs sma filer och "filsvansar" direkt i sitt trad. Detta forvirrar vissa verktyg sasom lilo(8). Denna flagga anvands for att inaktivera packning av filer i tradet. replayonly Spela upp de transaktioner som finns i journalen, men som inte faktiskt monterar filsystemet. Anvands huvudsakligen av reiserfsck. resize=nummer En remount-flagga som tillater online-expansion av reiserfs-partitioner. Instruerar reiserfs att anta att enheten har antal block. Denna flagga ar utformat for att anvandas med enheter som ar under LVM (Logical Volume Management). Det finns ett speciellt resizer-verktyg som kan erhallas fran . user_xattr Aktivera utokade anvandarattribut. Se manualsidan for attr(1). acl Aktivera POSIX Access Control Lists. Se manualsidan for acl(5). barrier=none / barrier=flush Detta inaktiverar/aktiverar anvandningen av skrivbarriarer i journalkoden. barrier=none inaktiverar, barrier=flush aktiverar (standard). Detta kraver ocksa en IO-stack som kan stodja barriarer, och om reiserfs far ett fel pa en barriarskrivning kommer den att inaktivera barriarer igen med en varning. Skrivbarriarer uppratthaller korrekt ordning pa disken for journalforbindelser, vilket gor att flyktiga diskskrivcacher ar sakra att anvanda, med viss prestandaforlust. Om dina diskar ar batteridrivna pa ett eller annat satt kan det vara sakert att forbattra prestandan genom att inaktivera barriarerna. Monteringsflaggor for ubifs UBIFS ar ett flashfilsystem som fungerar ovanpa UBI-volymer. Observera att atime inte stods och alltid ar avstangt. Enhetsnamnet kan anges som ubiX_Y UBI enhetsnummer X, volymnummer Y ubiY UBI-enhetsnummer 0, volymnummer Y ubiX:NAME UBI-enhetsnummer X, volym med namn NAME ubi:NAME UBI-enhetsnummer 0, volym med namn NAME Alternativ !-avgransare kan anvandas i stallet for :. Foljande monteringsflaggor finns tillgangliga: bulk_las Aktivera bulk-lasning. VFS read-ahead ar inaktiverat eftersom det gor filsystemet langsammare. Bulk-Read ar en intern optimering. Vissa flashminnen kan lasa snabbare om data lases pa en gang i stallet for vid flera lasforfragningar. OneNAND kan t.ex. gora "read-while-load" om den laser mer an en NAND-sida. no_bulk_read Las inte i bulk. Detta ar standardinstallningen. chk_data_crc Kontrollera CRC-32-kontrollsummor for data. Detta ar standardinstallningen. no_chk_data_crc Kontrollera inte CRC-32-kontrollsummor for data. Med den har flaggan kontrollerar filsystemet inte CRC-32-kontrollsumman for data, men det gor det for den interna indexeringsinformationen. Denna flagga paverkar endast lasning, inte skrivning. CRC-32 beraknas alltid nar data skrivs. komp={none|lzo|zlib} Valj den standardkompressor som ska anvandas nar nya filer skrivs. Det ar fortfarande mojligt att lasa komprimerade filer om de monteras med flaggan none. Monteringsflaggor for udf UDF ar filsystemet "Universal Disk Format" som definieras av OSTA, Optical Storage Technology Association, och anvands ofta for DVD-ROM, ofta i form av ett hybridfilsystem UDF/ISO-9660. Det ar dock fullt anvandbart i sig sjalvt pa harddiskar, flash-enheter och andra blockenheter. Se aven iso9660. uid= Gor sa att alla filer i filsystemet tillhor den angivna anvandaren. uid=forget kan anges oberoende av (eller vanligtvis som tillagg till) uid= och resulterar i att UDF inte lagrar uid pa media. I sjalva verket ar det registrerade uid 32-bitars overflow uid -1 enligt definitionen i UDF-standarden. Vardet anges antingen som , vilket ar ett giltigt anvandarnamn eller motsvarande decimalt anvandar-ID, eller som specialstrangen "forget". gid= Gor sa att alla filer i filsystemet tillhor den angivna gruppen. gid=forget kan anges oberoende av (eller vanligtvis som tillagg till) gid= och resulterar i att UDF inte lagrar gid pa media. I sjalva verket ar den registrerade gid 32-bitars overflow gid -1 enligt definitionen i UDF-standarden. Vardet anges antingen som , vilket ar ett giltigt gruppnamn eller motsvarande decimala grupp-ID, eller som specialstrangen "forget". umask= Maskera de angivna behorigheterna fran alla inoder som lases fran filsystemet. Vardet anges i oktal. lage= Om mode= anges kommer behorigheterna for alla inoder som inte ar kataloginoder och som lases fran filsystemet att anges i det angivna laget. Vardet anges i oktal. dmode= Om dmode= anges kommer behorigheterna for alla kataloginoder som lases fran filsystemet att sattas till det angivna dmode. Vardet anges i oktal. bs= Stall in blockstorleken. Standardvardet fore karnversion 2.6.30 var 2048. Sedan 2.6.30 och fore 4.11 var det logisk enhetsblockstorlek med fallback till 2048. Sedan 4.11 ar det logisk blockstorlek med fallback till valfri giltig blockstorlek mellan logisk enhetsblockstorlek och 4096. Mer information finns pa mkudffs(8) 2.0+ manpage, se avsnitten KOMPATIBILITET och BLOCKSTORLEK. avsloja Visa annars dolda filer. undelete Visa raderade filer i listor. adinicb Badda in data i inoden. (standard) noadinicb Badda inte in data i inoden. kortad Anvand korta UDF-adressdeskriptorer. longad Anvand langa UDF-adressdeskriptorer. (standard) nostrict Upphav strikt overensstammelse. iocharset= Stall in NLS-teckenuppsattningen. Detta kraver en karna kompilerad med flaggan CONFIG_UDF_NLS. utf8 Ange teckenuppsattningen UTF-8. Monteringsflaggor for felsokning och katastrofaterstallning novrs Ignorera volymigenkanningssekvensen och forsok att montera anda. session= Valj sessionsnummer for optiska medier med inspelning av flera sessioner. (standard= sista sessionen) anchor= Asidosatter standardplacering for ankare. (standard= 256) lastblock= Stall in det sista blocket i filsystemet. Oanvanda historiska monteringsflaggor som kan forekomma och som bor tas bort uid=ignore Ignoreras, anvand istallet uid=. gid=ignore Ignoreras, anvand gid= istallet. volume= Inte implementerad och ignoreras. partition= Inte implementerad och ignoreras. fileset= Inte implementerad och ignoreras. rootdir= Inte implementerad och ignoreras. Monteringsflaggor for ufs ufstype=varde UFS ar ett filsystem som anvands i manga olika operativsystem. Problemet ar skillnader mellan olika implementeringar. Funktioner i vissa implementeringar ar odokumenterade, sa det ar svart att kanna igen typen av ufs automatiskt. Det ar darfor anvandaren maste ange typen av ufs med mount option. Mojliga varden ar: old Gammalt format av ufs, detta ar standard, skrivskyddad. (Glom inte att ange flaggan -r) 44bsd For filsystem som skapats av ett BSD-liknande system (NetBSD, FreeBSD, OpenBSD). ufs2 Anvands i FreeBSD 5.x och stods som read-write. 5xbsd Synonym for ufs2. sol For filsystem som skapats av SunOS eller Solaris pa Sparc. sunx86 For filsystem som skapats av Solaris pa x86. hp For filsystem som skapats av HP-UX, skrivskyddad. nextstep For filsystem som skapats av NeXTStep (pa NeXT-station) (for narvarande endast lasbar). nextstep-cd For NextStep CDROM (block_size == 2048), skrivskyddad. openstep For filsystem som skapats av OpenStep (for narvarande endast lasbar). Samma filsystemtyp anvands ocksa av macOS. onerror=varde Stall in beteende vid fel: panic Om ett fel patraffas, orsaka en kernel panic. lock|umount|repair Dessa mount-flaggor gor ingenting i nulaget; nar ett fel uppstar skrivs endast ett konsolmeddelande ut. Monteringsflaggor for umsdos Se monteringsflaggor for msdos. Flaggan dotsOK dodas uttryckligen av umsdos. Monteringsflaggor for vfat Forst och framst kanns mount-flaggor for fat igen. Flaggan dotsOK dodas uttryckligen av vfat. Dessutom finns det uni_xlate Oversatt ohanterade Unicode-tecken till speciella escapade sekvenser. Detta gor att du kan sakerhetskopiera och aterstalla filnamn som skapas med alla Unicode-tecken. Utan den har flaggan anvands ett '?' nar ingen oversattning ar mojlig. Escape-tecknet ar ':' eftersom det annars ar ogiltigt i filsystemet vfat. Den escape-sekvens som anvands, dar u ar Unicode-tecknet, ar: ':', (u & 0x3f), ((u>>6) & 0x3f), (u>>12). posix Tillat tva filer med namn som bara skiljer sig at i versaler. Denna flagga ar foraldrat. nonumtail Forsok forst att skapa ett kort namn utan sekvensnummer innan du forsoker med name~num.ext. utf8 UTF8 ar den filsystemssakra 8-bitars kodningen av Unicode som anvands av konsolen. Den kan aktiveras for filsystemet med den har flaggan eller inaktiveras med utf8=0, utf8=no eller utf8=false. Om uni_xlate anges inaktiveras UTF8. shortname=lage Definierar beteendet for skapande och visning av filnamn som ryms inom 8,3 tecken. Om det finns ett langt namn for en fil kommer det alltid att foredras for visning. Det finns fyra lages: lower Tvinga det korta namnet att anvanda gemener nar det visas; lagra ett langt namn om det korta namnet inte enbart bestar av versaler. win95 Tvinga det korta namnet att anvanda versaler vid visning; lagra ett langt namn nar det korta namnet inte enbart innehaller versaler. winnt Visa det korta namnet som det ar; lagra ett langt namn om det korta namnet inte bara ar gemener eller versaler. mixed Visa det korta namnet som det ar; lagra ett langt namn om det korta namnet inte enbart bestar av versaler. Detta lage ar standard sedan Linux 2.6.32. Monteringsflaggor for usbfs devuid=uid and devgid=gid and devmode=lage Ange agare, grupp och lage for enhetsfilerna i filsystemet usbfs (standard: uid=gid=0, mode=0644). Laget anges i oktal. busuid=uid and busgid=gid and busmode=lage Ange agare, grupp och lage for bus-katalogerna i filsystemet usbfs (standard: uid=gid=0, lage=0555). Laget anges i oktal. listuid=uid and listgid=gid and listmode=lage Ange agare, grupp och lage for filen devices (standard: uid=gid=0, mode=0444). Laget anges i oktal. STOD FOR DM-VERITY Device-mapper verity target tillhandahaller skrivskyddad transparent integritetskontroll av blockenheter med hjalp av kernel crypto API. Kommandot mount kan oppna dm-verity-enheten och gora integritetsverifieringen innan enhetens filsystem monteras. Kraver libcryptsetup med i libmount (valfritt via dlopen(3)). Om libcryptsetup stoder extrahering av rot-hash for en redan monterad enhet, kommer befintliga enheter automatiskt att ateranvandas vid en matchning. Monteringsflaggor for dm-verity: verity.hashdevice=sokvag Sokvag till den enhet i hashtradet som ar associerad med kallvolymen och som ska skickas till dm-verity. verity.roothash=hex Hex-kodad hash av roten till verity.hashdevice. Omsesidigt exklusiv med verity.roothashfile. verity.roothashfile=sokvag Sokvag till fil som innehaller den hex-kodade hashen av roten till verity.hashdevice. Mutually exclusive with verity.roothash. verity.hashoffset=offset Om enheten for hashtradet ar inbaddad i kallvolymen anvands offset (standard: 0) av dm-verity for att komma till tradet. verity.fecdevice=sokvag Sokvag till den FEC-enhet (Forward Error Correction) som ar associerad med kallvolymen och som ska skickas till dm-verity. Valfritt. Kraver en karna byggd med CONFIG_DM_VERITY_FEC. verity.fecoffset=offset Om FEC-enheten ar inbaddad i kallvolymen anvands offset (standard: 0) av dm-verity for att komma till FEC-omradet. Valfritt. verity.fecroots=varde Paritetsbyte for FEC (standard: 2). Valfritt. verity.roothashsig=sokvag Sokvag till pkcs7(1ssl)-signatur av hexstrang for rothash. Kraver crypt_activate_by_signed_key() fran cryptsetup och en karna byggd med CONFIG_DM_VERITY_VERIFY_ROOTHASH_SIG. For ateranvandning av enheter maste signaturer antingen anvandas av alla monteringar pa en enhet eller av ingen. Valfritt att anvanda. verity.oncorruption={ignore|restart|panic} Instruera karnan att ignorera, starta om eller fa panik nar korruption upptacks. Som standard misslyckas I/O-operationen helt enkelt. Kraver Linux 4.1 eller nyare och libcrypsetup 2.3.4 eller nyare. Valfritt att anvanda. Stods sedan util-linux v2.35. For example, the commands: mksquashfs /etc /tmp/etc.raw veritysetup format /tmp/etc.raw /tmp/etc.verity --root-hash-file=/tmp/etc.roothash openssl smime -sign -in /tmp/etc.roothash -nocerts -inkey private.key \ -signer private.crt -noattr -binary -outform der -out /tmp/etc.roothash.p7s mount -o verity.hashdevice=/tmp/etc.verity,verity.roothashfile=/tmp/etc.roothash,\ verity.roothashsig=/tmp/etc.roothash.p7s /tmp/etc.raw /mnt skapa squashfs-avbildning fran /etc-katalogen, verifiera hashenheten och montera den verifierade filsystemavbildningen pa /mnt. Om roothashsig anvands kommer karnan att verifiera att rot-hash ar signerad med en nyckel fran karnans nyckelring. STOD FOR LOOP-ENHETER Ytterligare en mojlig typ ar montering via loop-enheten. Till exempel kommandot mount /tmp/disk.img /mnt -t vfat -o loop=/dev/loop3 kommer att konfigurera loop-enheten /dev/loop3 sa att den motsvarar filen /tmp/disk.img och sedan montera denna enhet pa /mnt. Om ingen explicit loop-enhet namns (utan bara flaggan "-o loop" anges), kommer mount att forsoka hitta nagon oanvand loop-enhet och anvanda den, till exempel mount /tmp/disk.img /mnt -o loop Kommandot mount skapar automatiskt en loop-enhet fran en vanlig fil om en filsystemtyp inte anges eller om filsystemet ar kant for t.ex. libblkid: mount /tmp/disk.img /mnt mount -t ext4 /tmp/disk.img /mnt Den har typen av mount kanner till tre flaggor, namligen loop, offset och sizelimit, som egentligen ar flaggor till losetup(8). (Dessa flaggor kan anvandas utover de som ar specifika for filsystemtypen) Sedan Linux 2.6.25 stods automatisk destruktion av loop-enheter, vilket innebar att alla loop-enheter som allokerats av mount kommer att frigoras av umount oberoende av /etc/mtab. Du kan ocksa frigora en loop-enhet for hand med hjalp av losetup -d eller umount -d. Sedan util-linux v2.29 ateranvander mount loop-enheten i stallet for att initiera en ny enhet om samma backingfil redan anvands for en loop-enhet med samma offset och sizelimit. Detta ar nodvandigt for att undvika korruption i filsystemet. AVSLUTSSTATUS mount har foljande varden for utgangsstatus (bitarna kan vara ORed): 0 lyckades 1 felaktigt anrop eller felaktiga behorigheter 2 systemfel (slut pa minne, kan inte forgrena sig, inga fler loop-enheter) 4 intern mount-bugg 8 anvandaravbrott 16 problem med att skriva eller lasa /etc/mtab 32 monteringsfel 64 vissa monter lyckades Kommandot mount -a returnerar 0 (alla lyckades), 32 (alla misslyckades) eller 64 (nagra misslyckades, nagra lyckades). 126 misslyckades med att kora extern /sbin/mount. mount helper (sedan util-linux v2.41) EXTERNA HJALPARE Syntaxen for externa monteringshjalpmedel ar: /sbin/mount.suffix spec dir [-sfnv] [-N namnrymd] [-o options] [-t typ.subtype] dar suffix ar filsystemtypen och flaggorna -sfnvoN har samma betydelse som de normala mount-flaggor. Flaggan -t anvands for filsystem med stod for undertyper (t.ex. /sbin/mount.fuse -t fuse.sshfs). Kommandot mount skickar inte monteringsflaggorna unbindable, runbindable, private, rprivate, slave, rslave, shared, rshared, auto, noauto, comment, x-*, loop, offset och sizelimit till mount. helpers. Alla andra alternativ anvands i en kommaseparerad lista som ett argument till flaggan -o. Vardet for utgangsstatus for hjalpprogrammet returneras som utgangsstatus for mount(8). Vardet 126 ar sed om mount-hjalpprogrammet hittades, men execl() misslyckades. MILJO LIBMOUNT_FORCE_MOUNT2={always|never|auto} tvinga till anvandning av det klassiska systemanropet mount(2) (kraver stod for det nya API:et for montering baserat pa filbeskrivare). Standardvardet ar auto; i det har fallet forsoker libmount vara smart och anvanda klassisk mount(2) endast for valkanda problem. Om det nya API:et for montering inte ar tillgangligt kan libmount fortfarande anvanda traditionell mount(2), aven om LIBMOUNT_FORCE_MOUNT2 ar satt till never. LIBMOUNT_FSTAB= LIBMOUNT_FSTAB asidosatter standardplatsen for filen fstab (ignoreras for suid) LIBMOUNT_DEBUG=all aktiverar felsokningsutmatning for libmount LIBBLKID_DEBUG=all aktiverar libblkid felsokningsutmatning LOOPDEV_DEBUG=all aktiverar felsokingsutmatning for loop-enhetens installning FILER Se aven avsnittet "Filerna /etc/fstab, /etc/mtab och /proc/mounts" ovan. /etc/fstab filsystemtabell /run/mount libmount privat kortidskatalog /etc/mtab tabell over monterade filsystem eller symlank till /proc/mounts /etc/mtab~ lasa fil (oanvand pa system med mtab symlank) /etc/mtab.tmp temporar fil (oanvand pa system med mtab symlank) /etc/filesystems en lista over filsystemtyper som ska provas HISTORIK Ett mount-kommando fanns i version 5 av AT&T UNIX. KANDA PROBLEM Det ar mojligt att ett skadat filsystem kan orsaka en krasch. Vissa Linux-filsystem stoder inte -o sync och -o dirsync (filsystemen ext2, ext3, ext4, fat och vfat stodjer synkrona uppdateringar (a la BSD) nar de monteras med flaggan sync). Det ar inte sakert att -o remount kan andra monteringsparametrar (alla ext2fs-specifika parametrar, utom sb, kan t.ex. andras med en remount, men du kan inte andra gid eller umask for fatfs). Det ar mojligt att filerna /etc/mtab och /proc/mounts inte matchar varandra pa system med en vanlig mtab-fil. Den forsta filen baseras endast pa flaggan i kommandot mount, men innehallet i den andra filen beror ocksa pa karnan och andra installningar (t.ex. pa en fjarr-NFS-server -- i vissa fall kan kommandot mount rapportera opalitlig information om en NFS-monteringspunkt och filen /proc/mount innehaller vanligtvis mer tillforlitlig information) Detta ar ytterligare ett skal till att ersatta filen mtab med en symlank till filen /proc/mounts. Kontroll av filer pa NFS-filsystem som refereras till av filbeskrivare (dvs. funktionerna fcntl och ioctl) kan leda till inkonsekventa resultat pa grund av att det inte finns nagon konsistenskontroll i karnan, aven om monteringsflaggan noac anvands. Flaggan loop med flaggorna offset eller sizelimit kan misslyckas vid anvandning av aldre karnor om kommandot mount inte kan bekrafta att storleken pa blockenheten har konfigurerats enligt begaran. Den har situationen kan undvikas genom att anvanda kommandot losetup(8) manuellt innan mount anropas med den konfigurerade loop-enheten. UPPHOVSPERSONER Karel Zak SE AVEN mount(2), umount(2), filesystems(5), fstab(5), nfs(5), xfs(5), mount_namespaces(7), xattr(7), e2label(8), findmnt(8), losetup(8), lsblk(8), mke2fs(8), mountd(8), nfsd(8), swapon(8), tune2fs(8), umount(8), xfs_admin(8) FELRAPPORTERING For felrapporter, anvand felhanteraren . TILLGANGLIGHET Kommandot mount ingar i paketet util-linux som kan hamtas fran Linux Kernel Archive . util-linux 2.42.1 2026-05-18 MOUNT(8)