GREP(1) Anvandarkommandon GREP(1) NAMN grep -- skriv ut rader som matchar monster SYNOPSIS grep [FLAGGA] MONSTER [FIL] grep [flagga] -e MONSTER [FIL] grep [FLAGGA] -f MONSTERFIL [FIL] BESKRIVNING grep soker efter MONSTER i varje FIL. MONSTER ar en eller flera monster separerade av nyradstecken, och grep skriver ut varje rad som matchar ett monster. Typiskt skall MONSTER omges av citationstecken nar grep anvands i ett skalkommando. En FIL som ar "-" star for standard in. Om ingen FIL anges undersoker rekursiva sokningar arbetskatalogen och icke-rekursiva sokningar laser fran standard in. FLAGGOR Allman programinformation --help Skriv ut ett anvandningsmeddelande och avsluta. -V, --version Skriv ut greps versionsnummer och avsluta. Monstersyntax -E, --extended-regexp Tolka MONSTER som utokade reguljara uttryck, (URU:er, se nedan). -F, --fixed-strings Tolka MONSTER som fasta strangar, inte reguljara uttryck. -G, --basic-regexp Tolka MONSTER som grundlaggande reguljara uttryck (GRU:er, se nedan). Detta ar standardlaget. -P, --perl-regexp Tolka MONSTER som Perl-kompatibla reguljara uttryck (PKRU:er). Denna flagga ar experimentell nar den kombineras med flaggan -z (--null-data), och grep -P kan varna for oimplementerade funktioner. Matchningsstyrning -e MONSTER, --regexp=MONSTER Anvand MONSTER som monster. Om denna flagga anvands flera ganger eller kombineras med flaggan -f (--file), sok efter alla givna monster. Denna flagga kan anvandas for att skydda ett monster som borjar med "-". -f FIL, --file=FIL Hamta monster fran FIL, ett per rad. Om denna flagga anvands flera ganger eller kombineras med flaggan -e (--regexp), sok efter alla givna monster. En tom fil innehaller noll monster, och matchar darfor ingenting. Om FIL ar -, las monster fran standard in. -i, --ignore-case Ignorera skiftlagesdistinktioner i monster och indata, sa att bokstaver som skiljer endast i skiftlage matchar varandra. --no-ignore-case Ignorera inte skiftlagesdistinktioner i monster och indata. Detta ar standardlaget. Denna flagga ar anvandbar till att skicka till skalskript som redan anvander -i, for att annullera dess effekt eftersom de tva flaggorna asidosatter varandra. -v, --invert-match Invertera betydelsen hos matchningen, for att valja rader som inte matchar. -w, --word-regexp Valj endast rader som innehaller matchningar som utgor hela ord. Testet ar att den matchade delstrangen antingen maste finnas i borjan pa raden, eller foregas av ett tecken som inte utgor en del av ett ord. Pa motsvarande satt maste den antingen finnas vid slutet av raden eller foljas av ett tecken som inte utgor en del av ett ord. Tecken som utgor del av ord ar bokstaver, siffror och understrykningstecknet. Denna flagga har ingen effekt om aven -x anges. -x, --line-regexp Valj endast de matchningar som precis matchar hela raden. For ett monster som ar ett reguljart uttryck ar detta som att satta parenteser runt monstret och sedan omge det med ^ och $. Allman utmatningsstyrning -c, --count Utelamna normal utdata; skriv istallet antalet matchade rader for varje indatafil. Med flaggan -v, --invert-match (se ovan), rakna rader som inte matchar. --color[=NAR], --colour[=NAR] Omge matchade (icke-tomma) strangar, matchande rader, sammanhangsrader, filnamn, radnummer, byteavstand och separatorer (for falt och grupper av sammanhangsrader) med styrsekvenser for att visa dem i farg pa terminalen. Fargerna definieras av miljovariabeln GREP_COLORS. NAR ar never, always eller auto. -L, --files-without-match Utelamna normal utdata; skriv istallet namnen pa varje indatafil fran vilken ingen utdata normalt skulle ha skrivits. -l, --files-with-matches Utelamna normal utdata; skriv istallet namnet pa varje indatafil fran vilken utdata normalt skulle ha skrivits. Sokning i varje indatafil stannar vid forsta matchningen. -m ANT, --max-count=ANT Sluta lasa en fil efter ANT matchande rader. Om ANT ar noll slutar grep omedelbart utan att lasa indata. Ett ANT pa -1 behandlas som oandligheten och grep slutar inte; detta ar standardlaget. Om indata ar standard in fran en normal fil, och ANT matchande rader skrivits, sakerstaller grep att standard in ar positionerad precis efter den sista matchande raden fore den avslutar, oavsett forekomsten av efterfoljande sammanhangsrader. Detta gor det mojligt for en anropande process att ateruppta en sokning. Nar grep stannar efter NUM matchande rader skriver den ut eventuella efterfoljande sammanhangsrader. Nar flaggan -c eller --count ocksa anvands skriver grep inte ut ett antal storre an ANT. Nar flaggan -v eller --invert-match ocksa anvands stannar grep efter att ha skrivit ut ANT rader som inte matchar. -o, --only-matching Skriv bara ut de matchande (icke-tomma) delarna av en matchande rad, med varje sadan del pa en separat utskriftsrad. -q, --quiet, --silent Tyst; skriv inte ut nagot pa standard ut. Avsluta omedelbart med status noll om en matchning hittas, aven om ett fel upptacktes. Se aven flaggan -s eller --no-messages. -s, --no-messages Utelamna felmeddelanden om filer som inte finns eller ar olasbara. Styrning av prefix pa utmatningsrader -b, --byte-offset Skriv ut det 0-baserade byteavstandet inom indatafilen fore varje rad med utdata. Om -o (--only-matching) anges, skriv da avstandet till den matchande delen sjalv. -H, --with-filename Skriv ut filnamnet for varje matchning. Detta ar standard nar det finns mer an en fil att soka i. Detta ar en GNU-utvidgning. -h, --no-filename Utelamna prefixen med filnamn i utdata. Detta ar standard nar det endast finns en fil (eller standard in) att soka i. --label=ETIKETT Visa indata som faktiskt kommer fran standard in som om den kom fran filen ETIKETT. Detta kan vara anvandbart for kommandon som transformerar en fils innehall fore sokningen, t.ex., gzip -cd apa.gz | grep --label=apa -H 'nagot monster'. Se aven flaggan -H. -n, --line-number Prefixa varje utdatarad med det 1-baserade radnumret inom sin indatafil. -T, --initial-tab Sakerstall att det forsta tecknet av faktiskt radinnehall ligger pa en tabulatorposition, sa att justeringen av tabulaturer ser normal ut. Detta ar anvandbart med flaggor som lagger till ett prefix pa utdata till det faktiska innehallet: -H, -n och -b. For att forbattra sannolikheten att alla rader fran viss fil kommer borja pa samma kolumn far detta ocksa radnumret och byteavstandet (om de finns) att skrivas med en minsta storlek pa faltbredden. -Z, --null Skriv ut en nollbyte (ASCII-tecknet NUL) istallet for tecknet som normalt foljer efter ett filnamn. Till exempel skriver grep -lZ ut en nollbyte efter varje filnamn istallet for den vanliga nyraden. Denna flagga gor utdata otvetydig, aven i narvaro av filnamn som innehaller ovanliga tecken som nyrader. Denna flagga kan anvandas med kommandon som find -print0, perl -0, sort -z och xargs -0 for att bearbeta godtyckliga filnamn, aven sadana som innehaller nyradstecken. Styrning av sammanhangsrader -A ANT, --after-context=ANT Skriv ANT efterfoljande sammanhangsrader efter matchande rader. Skriver en rad som innehaller en gruppseparator (--) mellan intilliggande grupper med matchningar. Med flaggan -o eller --only-matching har detta ingen effekt och en varning ges. -B ANT, --before-context=ANT Skriv ANT inledande sammanhangsrader fore matchande rader. Skriver en rad som innehaller en gruppseparator (--) mellan intilliggande grupper med matchningar. Med flaggan -o eller --only-matching har detta ingen effekt och en varning ges. -C ANT, -ANT, --context=ANT Skriv ANT sammanhangsrader i utdata. Skriver en rad som innehaller en gruppseparator (--) mellan intilliggande grupper med matchningar. Med flaggan -o eller --only-matching har detta ingen effekt och en varning ges. --group-separator=SEP Nar -A, -B eller -C anvands, skriv ut SEP istallet for -- mellan grupper av rader. --no-group-separator Nar -A, -B eller -C anvands, skriv inte ut nagon separator mellan grupper av rader. Fil- och katalogval -a, --text Bearbeta en binarfil som om den vore text; detta ar ekvivalent med flaggan --binary-files=text. --binary-files=TYP Om en fils data eller metadata indikerar att filen innehaller binardata, anta att filen har typen TYP. Byte:ar som inte ar text indikerar binardata; dessa ar antingen utdatabyte:ar som ar felaktigt kodade for den aktuella lokalen, eller null-indatabyte:ar nar flaggan -z inte ges. Som standard ar TYP binary, och grep utelamnar utdata efter att binar indata som ar null upptacks, och utelamnar utdatarader som innehaller felaktigt kodade data. Nar nagon utdata utelamnas foljer grep eventuell utdata med ett meddelande till standard fel som sager att en binar fil matchar. Om TYP ar without-match antar grep nar den upptacker binar indata som ar null att resten av filen inte matchar; detta ar ekvivalent med flaggan -I. Om TYP ar text bearbetar grep en binarfil som om den vore text; detta ar ekvivalent med flaggan -a. Nar TYP ar binary kan grep hantera icke-textbyte:ar som radavslutare aven utan flaggan -z. Detta betyder att val av binary eller text kan paverka huruvida ett monster matchar en fil. Till exempel, nar TYP ar binary kan q$ matcha q omedelbart foljt av en null-byte, medan detta inte matchar nar TYP ar text. Omvant, nar TYP ar binary kan monstret . (punkt) inte matcha en null-byte. Varning: flaggan -a kan skriva ut binart skrap, vilket kan ha otrevliga sidoeffekter om utdata ar en terminal och om terminaldrivrutinen tolkar en del av det som kommandon. A andra sidan, vid lasning av filer vars textkodning ar okand kan det vara till hjalp att anvanda -a eller att satta LC_ALL='C' i miljon, for att hitta fler matchningar aven om matchningarna inte ar sakra att visas direkt. -D ATGARD, --devices=ATGARD Om en indatafil ar en enhet (device), FIFO eller ett uttag (socket), anvand da ATGARD for att bearbeta den. Som standard ar ATGARD read, vilket betyder att enheten lases som om den vore en vanlig fil. Om ATGARD ar skip hoppas enheter tyst over. -d ATGARD, --directories=ATGARD Om en indatafil ar en katalog, anvand ATGARD for att bearbeta den. Som standard ar ATGARD read, d.v.s., las kataloger som om de vore vanliga filer. Om ATGARD ar skip, hoppa tyst over kataloger. Om ATGARD ar recurse, las alla filer under varje katalog, rekursivt, och folj symboliska lankar endast om de finns pa kommandoraden. Detta ar ekvivalent med flaggan -r. --exclude=GLOB Hoppa over eventuella kommandoradsfiler med ett namnsuffix som matchar monstret GLOB med jokerteckensmatchning; ett namnsuffix ar antingen hela namnet, eller en avslutande del som borjar med nagot annat an ett snedstreck omedelbart efter ett snedstreck (/) i namnet. Vid rekursiv sokning, hoppa over eventuella underfiler vars basnamn matchar GLOB; basnamnet ar delen efter det sista snedstrecket. Ett monster kan anvanda *, ? och [] som jokertecken, och \ for att skydda ett literalt jokertecken eller omvant snedstreck. --exclude-from=FIL Hoppa over filer vars basnamn matchar nagot av filnamns-globbarna som lases fran FIL (med anvandning av jokerteckenmatchning som beskrivs under --exclude). --exclude-dir=GLOB Hoppa over eventuella kommandoradskataloger med ett namnsuffix som matchar monstret GLOB. Vid rekursiv sokning, hoppa over eventuella underkataloger vars basnamn matchar GLOB. Ignorera eventuella overflodiga avslutande snedstreck i GLOB. -I Bearbeta en binar fil som om den inte inneholl nagon matchande data; detta ar ekvivalent med flaggan --binary-files=without-match. --include=GLOB Sok endast i filer vars basnamn matchar GLOB (med anvandning av jokerteckenmatchning som beskrivs under --exclude). Om motstridiga flaggor --include och --exclude ges vinner den sista som matchar. Om ingen flagga --include eller --exclude matchar inkluderas en fil om inte den forsta sadana flaggan ar --include. -r, --recursive Las alla filer under varje katalog, rekursivt, och folj symboliska lankar endast om de finns pa kommandoraden. Observera att om ingen filoperand anges soker grep i arbetskatalogen. Detta ar ekvivalent med flaggan -d recurse. -R, --dereference-recursive Las alla filer under varje katalog, rekursivt. Folj alla symboliska lankar, till skillnad mot -r. Andra flaggor --line-buffered Anvand radbuffring av utdata. Detta kan medfora en prestandakostnad. -U, --binary Behandla filerna som binara. Som standard, under MS-DOS och MS-Windows gissar grep huruvida en fil ar text eller binar sa som det beskrivs for flaggan --binary-files. Om grep avgor att filen ar en textfil tar den bort CR-tecknen fran filens originalinnehall (for att reguljara uttryck med ^ och $ skall fungera korrekt). Genom att ange -U asidosatter man dessa gissningar, och gor att alla filer lases och skickas till matchningsmekanismen ordagranna; om filen ar en textfil med CR/LF-par i slutet av varje rad kommer detta att fa nagra reguljara uttryck att misslyckas. Denna flagga har ingen effekt pa andra plattformar an MS-DOS och MS-Windows. -z, --null-data Behandla indata och utdata som sekvenser av rader, dar var och en ar avslutad av en nollbyte (ASCII-tecknet NUL) istallet for en nyrad. Liksom flaggorna -Z eller --null kan denna flagga anvandas med kommandon som sort -z for att bearbeta godtyckliga filnamn. REGULJARA UTTRYCK Ett reguljart uttryck ar ett monster som beskriver en uppsattning strangar. Reguljara uttryck konstrueras analogt med aritmetiska uttryck, genom att anvanda olika operatorer for att kombinera mindre uttryck. grep forstar tre olika versioner av syntax for reguljara uttryck: "grundlaggande" (GRU), "utokade" (URU) och "perl" (PKRU). I GNU grep ar grundlaggande och utokade reguljara uttryck blott olika notationer for samma monstermatchningsfunktionalitet. I andra implementationer ar grundlaggande reguljara uttryck vanligen mindre kraftfulla an utokade, aven om det i vissa fall ar tvartom. Foljande beskrivning galler for utokade reguljara uttryck; skillnaderna i grundlaggande reguljara uttryck summeras efterat. Perl-kompatibla reguljara uttryck har annan funktionalitet, och dokumenteras i pcre2syntax(3) och pcre2pattern(3), men fungerar bara om stod for PKRU ar aktiverat. De grundlaggande byggblocken ar de reguljara uttryck som matchar ett enda tecken. De flesta tecken, inklusiva alla bokstaver och siffror, ar reguljara uttryck som matchar sig sjalva. Alla metatecken med speciell betydelse kan skyddas genom att forega dem med ett omvant snedstreck. Punkten . matchar alla enstaka tecken. Det ar inte specificerat huruvida det matchar ett kodningsfel. Teckenklasser och hakparentesuttryck Ett hakparentesuttryck ar en lista av tecken omgivna av [ och ]. Det matchar vilket enstaka tecken som helst som finns i listan. Om det forsta tecknet i listan ar en cirkumflex ^ da matchar det vilket tecken som helst som inte finns i listan; det ar ospecificerat huruvida det matchar ett kodningsfel. Till exempel matchar det reguljara uttrycket [0123456789] en godtycklig siffra. Inom ett hakparentesuttryck bestar ett intervalluttryck av tva tecken avskilda med ett bindestreck. Det matchar alla enstaka tecken som sorteras mellan de tva tecknen, inklusive, med anvandning av lokalens sorteringsordning och teckenuppsattning. Till exempel, i standardlokalen C ar [a-d] ekvivalent med [abcd]; det kan vara ekvivalent med [aAbBcCd], till exempel. For att fa den traditionella tolkningen av hakparentesuttryck kan man anvanda lokalen C genom att satta miljovariabeln LC_ALL till vardet C. Slutligen ar vissa namngivna klasser av tecken fordefinierade inom hakparentesuttryck enligt foljande. Deras namn ar sjalvforklarande, och de ar [:alnum:], [:alpha:], [:blank:], [:cntrl:], [:digit:], [:graph:], [:lower:], [:print:], [:punct:], [:space:], [:upper:] och [:xdigit:]. Till exempel betyder [[:alnum:]] teckenklassen med siffror och bokstaver i den aktuella lokalen. I lokalen C och teckenuppsattningskodningen ASCII ar detta detsamma som [0-9A-Za-z]. (Observera att hakparenteserna i dessa klassnamn ar en del av de symboliska namnen, och maste inkluderas utover hakparenteserna som avgransar hakparentesuttrycket.) De flesta metatecken forlorar sin specialbetydelse inuti hakparentesuttryck. For att inkludera ett ordagrant ], placera det forst i listan. Pa motsvarande satt, for att inkludera ett ordagrant ^, placera det var som helst utom forst. Slutligen, for att inkludera ett bokstavligt -, placera det sist. Forankring Circumflex ^ och dollartecknet $ ar metatecken som matchar den tomma strangen i borjan respektive slutet av en rad. Tecknet omvant snedstreck och specialuttryck Symbolerna \< och \> matchar den tomma strangen i borjan respektive slutet av ett ord. Symbolen \b matchar den tomma strangen vid gransen av ett ord, och \B matchar den tomma strangen forutsatt att det inte ar vid gransen av ett ord. Symbolen \w ar en synonym for [_[:alnum:]] och \W ar en synonym for [^_[:alnum:]]. Upprepning Ett reguljart uttryck kan foljas av en eller flera upprepningsoperatorer: ? Foregaende element ar valfritt och matchar hogst en gang. * Foregaende element kommer matchas noll eller flera ganger. + Foregaende element kommer matchas en eller flera ganger. {n} Foregaende element matchas exakt n ganger. {n,} Foregaende element matchas n eller fler ganger. {,m} Foregaende element matchas hogst m ganger. Detta ar en GNU-utvidgning. {n,m} Foregaende element matchas atminstone n ganger, men inte mer an m ganger. Sammansattning Tva reguljara uttryck kan sattas samman; det resulterande reguljara uttrycket matchar en strang som ar skapad genom sammansattning av tva delstrangar som matchar respektive del av det sammansatta uttrycket. Alternativ Tva reguljara uttryck kan sattas samman med infixoperatorn |; det resulterande reguljara uttrycket matchar en strang som matchar endera av de alternativa uttrycken. Precedens Upprepning har precedens fore sammansattning, vilket i sin tur har precedens fore alternativ. Ett helt uttryck kan omges av parenteser for att asidosatta dessa precedensregler och skapa ett deluttryck. Bakatreferenser och deluttryck The back-reference \n , where n is a single digit, matches the substring previously matched by the nth parenthesized subexpression of the regular expression. Grundlaggande gentemot utokade reguljara uttryck I grundlaggande reguljara uttryck forlorar metatecknen ?, +, {, |, ( och ) sina speciella betydelser; anvand istallet versionen med omvant snedstreck \?, \+, \{, \|, \( och \). SLUTSTATUS Normalt ar slutstatusen 0 om en rad valts, 1 om inga rader valts och 2 om ett fel uppstod. Dock, om flaggan -q eller --quiet eller --silent anvands och en rad valts ar slutstatus 0 aven om ett fel uppstod. MILJO Beteendet hos grep paverkas av foljande miljovariabler. Lokalen for kategorin LC_apa anges genom att undersoka de tre miljovariablerna LC_ALL, LC_apa, LANG, i den ordningen. Den forsta av dessa variabler som ar satt definierar lokalen. Till exempel, om LC_ALL inte ar satt, men LC_MESSAGES ar satt till pt_BR, da anvands lokalen brasiliansk portugisiska till kategorin LC_MESSAGES. Lokalen C anvands om ingen av dessa miljovariabler ar satt, om lokalkatalogen inte ar installerad eller om grep inte kompilerades med stod for nationella sprak (NLS). Skalkommandot locale -a listar lokaler som for narvarande finns tillgangliga. GREP_COLORS Styr hur flaggan --color markerar utdata. Dess varde ar en kolonseparerad lista av formagor vilken som standard ar ms=01;31:mc=01;31:sl=:cx=:fn=35:ln=32:bn=32:se=36 med de booleanska formagorna rv och ne utelamnade (d.v.s. falska). De formagor som stodjs ar som foljer. sl= SGR-delstrang for hela valda rader (d.v.s., matchande rader nar kommandoradsflaggan -v inte ar med, eller icke-matchande rader nar -v anges). Om daremot den booleska formagan rv och kommandoradsflaggan -v bada anges galler den for sammanhangsmatchande rader istallet. Standardvardet ar tomt (d.v.s., terminalens standardfargpar). cx= SGR-delstrang for hela sammanhangsrader (d.v.s., icke matchande rader nar kommandoradsflaggan -v inte ar med, eller matchande rader nar -v anges). Om daremot den booleska formagan rv och kommandoradsflaggan -v bada anges galler den for valda icke-matchande rader istallet. Standardvardet ar tomt (d.v.s., terminalens standardfargpar). rv Booleskt varde som inverterar (byter) betydelsen pa formagorna sl= och cx= nar kommandoradsflaggan -v ar med. Standardvardet ar falskt (d.v.s., formagan utelamnas). mt=01;31 SGR-delstrang for matchande icke-tom text i matchande rader (d.v.s., en vald rad nar nar kommandoradsflaggan -v inte ar med, eller en sammanhangsrad nar -v anges). Att satta denna ar ekvivalent med att satta bade ms= och mc= samtidigt till samma varde. Standardvardet ar rod fet text over den aktuella radbakgrunden. ms=01;31 SGR-delstrang for matchande icke-tom text valda rader. (Detta anvands bara nar kommandoradsflaggan -v inte ar med.) Effekten av formagan sl= (eller cx= om rv) ar fortfarande aktiv nar detta slar till. Standardvardet ar fet rod text i forgrunden over den aktuella radbakgrunden. mc=01;31 SGR-delstrang for matchande icke-tom text i en sammanhangsrad. (Detta anvands bara nar kommandoradsflaggan -v anges.) Effekten av formagan cx= (eller sl= om rv) ar fortfarande aktiv nar detta slar till. Standardvardet ar fet rod text i forgrunden over den aktuella radbakgrunden. fn=35 SGR-delstrang for filnamnsprefix pa en innehallsrad. Standardvardet ar magenta text i forgrunden over den aktuella radbakgrunden. ln=32 SGR-delstrang for radnummerprefix pa en innehallsrad. Standardvardet ar gron text i forgrunden over terminalens standardbakgrund. bn=32 SGR-delstrang for byteavstand pa en innehallsrad. Standardvardet ar gron text i forgrunden over terminalens standardbakgrund. se=36 SGR-delstrang for separatorer som infogas mellan valda radfalt (:), mellan kontextradsfalt, (-), och mellan grupper av intilliggande rader nar nollskild sammanhang anges (--). Standardvardet ar cyan text i forgrunden over terminalens standardbakgrund. ne Booleskt varde som forhindrar tomning till slutet av raden med Erase in Line (EL) to Right (\33[K) varje gang en farglagd post slutar. Detta behovs pa terminaler pa vilka EL inte stodjs. Det ar utover det anvandbart pa terminaler for vilka den booleska terminfo-formagan back_color_erase (bce) inte galler, nar de valda markeringsfargerna inte paverkar bakgrunden eller nar EL ar for langsam eller orsakar for mycket flimmer. Standardvardet ar falskt (d.v.s., formagan utelamnas). Obervera att booleska formagor inte har nagon del =. De utelamnas (d.v.s., falska) som standard och blir sanna nar de anges. Se avsnittet Select Graphic Rendition (SGR) i dokumentationen av textterminalen som anvands for tillatna varden och deras betydelse som teckenattribut. Dessa delstrangsvarden ar heltal i decimal representation och kan slas samman med semikolon. grep tar hand om att satta samman resultatet till en fullstandig SGR-sekvens (\33[m). Vanliga varden att satta samman innefattar 1 for fetstil, 4 for understrykning, 5 for blink, 7 for invers, 39 for standardforgrundsfarg, 30 till 37 for forgrundsfarger, 90 till 97 for 16-fargerslage for forgrundsfarger, 38;5;0 till 38;5;255 for 88-fargerslages och 256-fargerslages forgrundsfarger, 49 for standardbakgrundsfarg, 40 till 47 for bakgrundsfarger, 100 till 107 for 16-bitarslages bakgrundsfarger, och 48;5;0 till 48;5;255 for 88-fargerslages och 256-fargerslages bakgrundsfarger. LC_ALL, LC_COLLATE, LANG Dessa variabler anger lokalen for kategorin LC_COLLATE, vilken avgor sorteringsordningen som anvands for att tolka intervalluttryck som [a-z]. LC_ALL, LC_CTYPE, LANG Dessa variabler anger lokalen for kategorin LC_CTYPE, vilken avgor typ pa tecken, t.ex. vilka tecken som ar mellanrum. Denna kategori avgor aven teckenkodningen, det vill saga, huruvida text ar kodad med UTF-8, ASCII eller nagon annan kodning. I lokalen C eller POSIX ar alla tecken kodade som en enda byte och varje byte ar ett giltigt tecken. LC_ALL, LC_MESSAGES, LANG Dessa variabler anger lokalen for kategorin LC_MESSAGES, vilken avgor spraket som grep anvander for meddelanden. Standardlokalen C anvander meddelanden pa amerikansk engelska. POSIXLY_CORRECT Om satt beter sig grep som POSIX kraver; annars beter sig grep mer som andra GNU-program. POSIX kraver att flaggor som foljer filnamn maste behandlas som filnamn; normalt flyttas sadana flaggor till borjan av operandlistan och behandlas som flaggor. Vidare kraver POSIX att okanda flaggor diagnostiseras som "illegal", men eftersom de inte i egentlig mening strider mot lagen ar standard att diagnostisera dem som "invalid" (ogiltig). NOTERINGAR Denna manualsida underhalls endast sporadiskt; den fullstandiga dokumentationen ar ofta mer aktuell. COPYRIGHT Copyright 1998-2000, 2002, 2005-2023 Free Software Foundation, Inc. Detta ar fri programvara; se kallkoden for kopieringsvillkor. Det finns INGEN garanti; inte ens for SALJBARHET eller LAMPLIGHET FOR NAGOT SPECIELLT ANDAMAL. FEL Rapportering av fel E-posta felrapporter till felrapporteringsadressen . Ett e-postarkiv och en felarendehanterare finns tillgangliga. Rapportera fel pa oversattningen till den svenska oversattningslistan Kanda fel Hoga upprepningsantal i konstruktionen {n,m} kan fa grep att anvanda mangder av minne. Dessutom kraver vissa andra obskyra reguljara uttryck exponentiell tid och utrymme, och kan gora att grep far slut pa minne. Bakatreferenser ar mycket langsamma, och kan behova exponentiell tid. EXEMPEL Foljande exempel skriver ut platsen och innehallet for alla rader som innehaller "f" och slutar i ".c", i alla filer i den aktuella katalogen vars namn innehaller "g" och slutar pa ".h". Flaggan -n skriver ut radnummer, argumentet -- hanterar expansioner av "*g*.h" som borjar med "-" som filnamn och inte flaggor, och den tomma filen /dev/null gor att filnamn skrivs ut aven om bara ett filnamn rakar ha formen "*g*.h". $ grep -n -- 'f.*\.c$' *g*.h /dev/null argmatch.h:1:/* definitions and prototypes for argmatch.c Den enda raden som matchar ar rad 1 i argmatch.h. Observera att det reguljara uttryckets syntax som anvands i monstret skiljer sig fran glob-syntaxen som skalet anvander for att matcha filnamn. SE AVEN Reguljara manualsidor awk(1), cmp(1), diff(1), find(1), perl(1), sed(1), sort(1), xargs(1), read(2), pcre2(3), pcre2syntax(3), pcre2pattern(3), terminfo(5), glob(7), regex(7) Fullstandig dokumentation En fullstandig manual finns tillganglig. Om programmen info och grep ar korrekt installerade pa sajten skall kommandot info grep ge dig tillgang till den kompletta manualen. OVERSATTNING Den svenska oversattningen av denna manualsida skapades av Goran Uddeborg Denna oversattning ar fri dokumentation; las GNU General Public License Version 3 eller senare for upphovsrattsvillkor. Vi tar INGET ANSVAR. Om du hittar fel i oversattningen av denna manualsida, skicka ett mail till . GNU grep 3.11 2019-12-29 GREP(1)