FSTAB(5)                           Filformat                          FSTAB(5)

NAMN
       fstab - statisk information om filsystem

SYNOPSIS
       /etc/fstab

BESKRIVNING
       Filen fstab innehaller beskrivande information om de filsystem som
       systemet kan montera. fstab lases endast av program och skrivs inte;
       det ar systemadministratorens skyldighet att skapa och underhalla filen
       pa ratt satt. Ordningen pa posterna i fstab ar viktig eftersom fsck(8),
       mount(8) och umount(8) sekventiellt itererar genom fstab och gor sina
       saker.

       Filen lases inte bara av mount(8) utan anvands ofta av manga andra
       verktyg och demoner, och for att den ska fungera korrekt kan det kravas
       ytterligare atgarder. Pa systemd-baserade system rekommenderas t.ex.
       att systemctl daemon-reload anvands efter att fstab har andrats.

       See the swapon(8) man page for details about swap area fstab
       configuration.

       Varje filsystem beskrivs pa en egen rad, med falt som separeras med
       tabbar eller mellanslag. Raden delas upp i falt innan den analyseras.
       Detta innebar att eventuella mellanslag eller tabbar i falten maste
       escapas med \040 eller \011, aven inom citerade strangar (t.ex.
       LABEL="foo\040bar").

       Rader som borjar med "#" ar kommentarer. Tomma rader ignoreras.

       Foljande ar ett typiskt exempel pa en fstab-post:

           LABEL=t-home2 /home ext4 defaults,auto_da_alloc 0 2

   Det forsta faltet (fs_spec).
       Detta falt beskriver den blockspecifika enhet, fjarrfilsystem eller
       filsystemavbildning for loop-enhet som ska monteras eller vaxlingsfil
       eller vaxlingsenhet som ska aktiveras.

       For vanliga monteringar kommer det att innehalla (en lank till) en
       blockspecifik enhetsnod (som skapats av mknod(2)) for den enhet som ska
       monteras, t.ex. /dev/cdrom eller /dev/sdb7. For NFS-monteringar ar det
       har faltet <host>:<dir>, t.ex. knuth.aeb.nl:/. For filsystem utan
       lagringsutrymme kan vilken strang som helst anvandas och visas t.ex. i
       df(1)-utdata. Typisk anvandning ar proc for procfs; mem, none eller
       tmpfs for tmpfs. Andra speciella filsystem, som udev och sysfs, ar
       vanligtvis inte listade i fstab.

       LABEL=<label> eller UUID=<uuid> kan anges i stallet for ett enhetsnamn.
       Detta ar den rekommenderade metoden, eftersom enhetsnamn ofta ar en
       tillfallighet som beror pa maskinvarans identifieringsordning och kan
       andras nar andra diskar laggs till eller tas bort. Till exempel
       'LABEL=Boot' eller 'UUID=3e6be9de-8139-11d1-9106-a43f08d823a6'. (Anvand
       ett filsystemspecifikt verktyg som e2label(8), xfs_admin(8) eller
       fatlabel(8) for att stalla in LABEL pa filsystem).

       Det ar ocksa mojligt att anvanda PARTUUID= och PARTLABEL=. Dessa
       partitionsidentifierare stods t.ex. for GUID Partition Table (GPT).

       Se mount(8), blkid(8) eller lsblk(8) for mer information om
       enhetsidentifierare.

       Observera att mount(8) anvander UUID:er som strangar.
       Strangrepresentationen av UUID bor baseras pa gemener. Men nar du anger
       volym-ID for FAT- eller NTFS-filsystem anvands versaler (t.ex.
       UUID="A40D-85E7" eller UUID="61DB7756DB7779B3").

   Det andra faltet (fs_fil).
       Detta falt beskriver monteringspunkten (target) for filsystemet. For
       vaxlingsomraden bor detta falt anges som `none'. Om namnet pa
       monteringspunkten innehaller mellanslag eller tabbar kan dessa escapas
       som `\040' respektive '\011'.

   Det tredje faltet (fs_vfstype).
       Detta falt beskriver typen av filsystem. Linux stoder manga
       filsystemtyper: ext4, xfs, btrfs, f2fs, vfat, ntfs, hfsplus, tmpfs,
       sysfs, proc, iso9660, udf, squashfs, nfs, cifs och manga fler. For mer
       information, se mount(8).

       En post swap betecknar en fil eller partition som ska anvandas for
       swapping, jfr swapon(8). En post none ar anvandbar for bindnings- eller
       flyttmonteringar.

       Mer an en typ kan anges i en kommaseparerad lista.

       mount(8) och umount(8) stoder filsystemets subtypes. Subtypen
       definieras av suffixet '.subtype'. Till exempel 'fuse.sshfs'. Vi
       rekommenderar att du anvander subtypsnotation i stallet for att lagga
       till nagot prefix i det forsta fstab-faltet (t.ex. 'sshfs#example.com'
       ar foraldrat).

   Det fjarde faltet (fs_mntops).
       I det har faltet beskrivs de monteringsflaggor som ar kopplade till
       filsystemet.

       Den ar formaterad som en kommaseparerad lista med flaggor och ar
       valfria for mount(8) eller swapon(8). Den vanliga konventionen ar att
       anvanda atminstone nyckelordet "defaults" dar.

       Den innehaller vanligtvis typen av montering (ro eller rw, standard ar
       rw), plus eventuella ytterligare flaggor som ar lampliga for
       filsystemtypen (inklusive prestandajusteringsflaggor). For mer
       information, se mount(8) eller swapon(8).

       Grundlaggande filsystemoberoende flaggor ar:

       defaults
           anvand standardflaggor. Standardinstallningen beror pa karnan och
           filsystemet. mount(8) har inte nagon hardkodad uppsattning
           standardflaggor. Karnans standard ar vanligtvis rw, suid, dev,
           exec, auto, nouser och async.

       noauto
           inte montera nar mount -a anges (t.ex. vid start)

       user
           tillata en anvandare att montera

       owner
           tillata enhetens agare att montera

       comment
           eller x-<name> for anvandning av fstab-underhallande program

       nofail
           rapportera inte fel for den har enheten om den inte finns.

   Det femte faltet (fs_freq).
       Detta falt anvands av dump(8) for att avgora vilka filsystem som
       behover dumpas. Standardvardet ar noll (dumpas inte) om faltet inte
       finns med.

   Det sjatte faltet (fs_passno).
       Detta falt anvands av fsck(8) for att bestamma i vilken ordning
       filsystemet kontrolleras vid uppstart. Rotfilsystemet bor anges med
       fs_passno pa 1. Andra filsystem bor ha fs_passno pa 2. Filsystem inom
       en enhet kontrolleras sekventiellt, men filsystem pa olika enheter
       kontrolleras samtidigt for att utnyttja den parallellitet som finns i
       maskinvaran. Standardvardet ar noll (kontrollera inte filsystemet) om
       den inte finns.

FILER
       /etc/fstab, <fstab.h>

ANTECKNINGAR
       Det korrekta sattet att lasa poster fran fstab ar att anvanda rutinerna
       getmntent(3) eller libmount.

       Nyckelordet ignore som filsystemtyp (3:e faltet) stods inte langre av
       det rent libmount-baserade mount-verktyget (sedan util-linux v2.22).

       Det har dokumentet beskriver hur fstab hanteras av util-linux och
       libmount. For systemd, las dokumentationen for systemd. Det finns sma
       skillnader.

HISTORIK
       Foregangaren till detta fstab-filformat dok upp i 4.0BSD.

SE AVEN
       getmntent(3), fs(5), findmnt(8), mount(8), swapon(8)

FELRAPPORTERING
       For felrapporter, anvand felhanteraren
       <https://github.com/util-linux/util-linux/issues>.

TILLGANGLIGHET
       fstab ar en del av paketet util-linux som kan laddas ner fran Linux
       Kernel Archive <https://www.kernel.org/pub/linux/utils/util-linux/>.

util-linux 2.42.1                 2026-05-18                          FSTAB(5)