CHMOD(1) Anvandarkommandon CHMOD(1) NAMN chmod -- andra filrattighetsbitar SYNOPSIS chmod [FLAGGA]... RATTIGHET[,RATTIGHET]... FIL... chmod [FLAGGA]... OKTAL-RATTIGHET FIL... chmod [FLAGGA]... --reference=RFIL FIL... BESKRIVNING Denna manualsida dokumenterar GNU-versionen av chmod. chmod andrar filrattighetsbitarna pa de angivna filerna i enlighet med rattighet, vilket kan vara antingen en symbolisk representation av vilka andringar som skall goras, eller ett oktalt tal som representerat bitmonstret for de nya lagesbitarna. The format of a symbolic mode is [ugoa...][[-+=][perms...]...], where perms is either zero or more letters from the set rwxXst, or a single letter from the set ugo. Multiple symbolic modes can be given, separated by commas. En kombination av bokstaverna ugoa styr vilka anvandares atkomst till filen som skall andras: anvandaren som ager den (u), andra anvandare i filens grupp (g), andra anvandare som inte ar i filens grupp (o) eller alla anvandare (a). Om ingen av dessa anges ar effekten som om (a) angavs, men bitar som ar satta i umask:en paverkas inte. Operatorn + gor att de valda rattighetsbitarna laggs till till de befintliga filrattighetsbitarna till varje fil; - gor att de tas bort; och = gor att de laggs till och att bitar som inte namns tas bort med undantag av att en katalogs ej namnda satt-anvandar- och -grupp-ID-bitar inte paverkas. Bokstaverna rwxXst valjer filrattighetsbitar for de paverkade anvandarna: las (r), skriv (w), kor (eller sok for kataloger) (x), kor/sok endast om filen ar en katalog eller redan har korrattigheter for nagon anvandare (X), satt-anvandar- eller -grupp-ID vid korning (s), flagga for begransade radering eller klistrig byt (t). Istallet for en eller flera av dessa bokstaver kan man ange exakt en av bokstaverna ugo: rattigheterna som ges till anvandaren som ager filen (u), rattigheterna som ges till andra anvandare som ar medlemmar av filens grupp (g) och rattigheterna som ges till anvandare som inte ar i nagon av de tva foregaende katagorierna (o). En numerisk rattighet ar fran en till fyra oktala siffror (0-7), harledda genom att addera ihop bitar med vardena 4, 2 och 1. Uteslutna siffror antas vara inledande nollor. Den forsta siffran valjer attributen satt-anvandar-ID (4) och satt-grupp-ID (2) och begransad radering eller klistrig (1). Den andra siffran valjer rattigheter for anvandaren som ager filen: las (4), skriv (2) och kor (1); den tredje valjer rattigheter for andra anvandare i filens grupp, med samma varden; och den fjarde for andra anvandare som inte ar i filens grupp, med samma varden. chmod andrar inte rattigheterna pa symboliska lankar; systemanropet chmod kan inte andra deras rattigheter pa de flesta system, och de flesta system ignorerar rattigheterna pa symboliska lankar. Dock, for varje symbolisk lank listad pa kommandoraden andrar chmod rattigheterna hos den utpekade filen. I kontrast till detta ignorerar chmod symboliska lankar som patraffas under rekursiv katalogtraversering. Flaggor som paverkar detta beskrivs i avsnittet FLAGGOR. SETUID- OCH SETGID-BITAR chmod nollstaller satt grupp-ID-biten for en normal fil om filens grupp-ID inte stammer med anvandarens effektiva grupp-ID eller en av anvandarens tillaggsgrupps-ID:n, om inte anvandaren har de motsvarande rattigheterna. Ytterligare begransningar kan orsaka att satt-anvandar-ID- och satt-grupp-ID-bitarna i RATTIGHET eller RFIL ignoreras. Detta beteende beror pa policyn och funktionaliteten hos det underliggande systemanropet chmod. Vid oklarhet, kontrollera det underliggande systemets beteende. For kataloger bevarar chmod satt-anvandar-ID- och satt-grupp-ID-bitarna om inte man uttryckligen anger nagot annat. Man kan satta eller nollstalla bitarna med symboliska rattigheter som u+s och g-s. For att nollstalla dessa bitar for kataloger med en numerisk rattighet kravs en ytterligare inledande nolla som 00755, inledande minus som -6000, eller inledande likhetstecken som =755. FLAGGAN FOR BEGRANSAD RADERING ELLER KLISTRIG BIT Flaggan for begransad radering eller klistrig bit ar en enda bit, vars tolkning beror pa filtypen. For kataloger forhindrar den oprivilegierade anvandare fran att ta bort eller byta namn pa en fil i katalogen om de inte ager filen eller katalogen; detta kallas flagga for begransad radering for katalogen, och finns ofta pa kataloger som ar skrivbara for alla sasom /tmp. For vanliga filer pa en del aldre system sparar biten programmets textavbild pa vaxlingsenheten sa att den laddas snabbare nar den kor; detta kallas den klistriga biten. FLAGGOR Andra rattigheterna for varje FIL till RATTIGHET. Med --reference, andra rattigheter for varje FIL till dem hos RFIL. -c, --changes Som --verbose men rapportera bara nar andringar gors. -f, --silent, --quiet Utelamna de flesta felmeddelanden. -v, --verbose Skriv ut ett meddelande for varje bearbetad fil. --dereference andra referensen for varje symbolisk lank, istallet for den symboliska lanken sjalv -h, --no-dereference paverka varje symboliska lank, snarare an det refererade --no-preserve-root Behandla inte "/" speciellt (normalfall). --preserve-root Lat bli att arbeta pa "/". --reference=RFIL anvand RFILs rattigheter istallet for att ange RATTIGHETSvarden. RFIL derefereras alltid om det ar en symbolisk lank. -R, --recursive Andra filer och kataloger rekursivt. Foljande flaggor modifierar hur en hierarki traverseras nar flaggan -R ocksa anges. Om mer an en anges har enbart den sista nagon verkan. "-H" ar standard. -H Om ett kommandoradsargument for ett kommando ar en symbolisk lank, folj den. -L Folj varje symbolisk lank till en katalog som patraffas. -P folj inte nagra symboliska lankar --help visa denna hjalp och avsluta --version visa versionsinformation och avsluta Varje RATTIGHET har formen "[ugoa]*([-+=]([rwxXst]*|[ugo]))+|[-+=][0-7]+". UPPHOVSMAN Skrivet av David MacKenzie och Jim Meyering. RAPPORTERA FEL GNU coreutils hjalp pa natet: Rapportera anmarkningar pa oversattningen till COPYRIGHT Copyright (C) 2024 Free Software Foundation, Inc. Licens GPLv3+: GNU GPL version 3 eller senare . Detta ar fri programvara: du far fritt andra och vidaredistribuera den. Det finns INGEN GARANTI, sa langt lagen tillater. SE AVEN chmod(2) Fullstandig dokumentation eller tillgangligt lokalt via: info '(coreutils) chmod invocation' OVERSATTNING Den svenska oversattningen av denna manualsida skapades av Goran Uddeborg Denna oversattning ar fri dokumentation; las GNU General Public License Version 3 eller senare for upphovsrattsvillkor. Vi tar INGET ANSVAR. Om du hittar fel i oversattningen av denna manualsida, skicka ett mail till . GNU coreutils 9.5 August 2024 CHMOD(1)